En keps på finfesten i 1950-talets Paris känns verkligen som en katt bland hermelinerna när paret Wrightsman anlände, han i smoking och jockey-keps, hon i en aftonklänning och hermelinstola. Foto: SVT Bild

Två katter under hermelinåret

Uppdaterad
Publicerad

I den allt varmare värld vi lever finns det även plats för lokala undantag. På årsbasis är Sverige dryga graden varmare i den nuvarande referensperioden 1991–2020 jämfört med den förutvarande 1961–1990, men förändringen är mycket ojämnt fördelad över året.

Sverige har blivit varmare, det råder det ingen tvekan om. Men trenden är ojämnt fördelad över året, där främst december och januari blivit avsevärt varmare och mest i norr, medan främst juni (som jag redan tänkt till om) och oktober sticker ut åt det andra hållet.

Så här ser förändringen ut månad för månad under året:

Förändring månad för månad i grader för normal medeltemperatur när nuvarande referensperiod 1991–2020 jämförs med den förutvarande referensperioden 1961–1990. Källa SMHI. Foto: SVT

Lokala skillnader

I vissa situationer är Sverige litet, och i ett globalt klimatförändringsperspektiv kan det utan tvekan klassas som lokalt. Skillnader och avvikelser på lokal basis kommer alltid förekomma, och kan inte ses som ”bevis” mot klimatförändringarna. Klimatet på den långa tidsskalan, men än mer vädret på den kort tidsskalan, varierar ju helt naturligt kring ett normalvärde. Kalla månader kommer vi ha även i en varmare framtid, men däremot inte fullt lika kalla och heller inte lika ofta återkommande som tidigare.

Jag brukar ofta använda liknelser för att beskriva skillnaden mellan väder och klimat. Antingen använder jag mig av en puckelpistbacke, där backens lutning är klimatet medan pucklarna är vädrets skiftningar. För en äldre generation kanske en gammaldags tvättbräda blir mer begriplig som liknelse, där den lutning man håller brädan i är klimat medan räfflorna är vädervariationerna.

Naturlig variation över året

Under vintermånaderna finns det mer ”utrymme” för temperaturen att variera från normalvärdena än under sommaren. Det temperaturspann som är möjligt på vintern är helt enkelt större. Temperatursvängningar på 20 grader eller så från en dag till en annan är ju helt möjliga på vintern, främst in norr förstås, medan liknande skillnader i dagstemperatur från dag till dag ju är helt otänkbart under sommarmånaderna. Är medeltemperaturen tydligt lägre eller högre än normalt under en sommarmånad handlar det om kanske 2 grader, medan samma gradavvikelse i ett vintermånadsperspektiv nästan hamnar inom kategorin ”nära det normala”.

Detta gör att vintermånaderna har mycket stor inverkan på årstemperaturen. Har januari, februari och mars varit klart kallare än normalt kan man nästan redan där och då slå fast att året som helhet också kommer bli det. Liksom det omvända, att en varm vinter gör att årsmedeltemperaturen också lär hamna över det normala.

Är det verkligen ”finare” med större uppvärmning?

Rubriken anspelar ju på Karl Gerhards kuplett ”En katt bland hermelinerna”, och hårdrar man liknelsen fullt ut så skulle det alltså vara ”finare” med en större uppvärmning än en mindre, vilket jag och många med mig inte alls ställer oss bakom. Men jag valde ändå den rubriken för att med ett vidare synsätt på uttrycket belysa att det är två månader under året som sticker ut och som inte beter sig likt de övriga tio.

Simma mot strömmen hade också passat som rubrik, att oktober likt juni gör motstånd mot de pågående klimatförändringarna. Men den rubriken kändes inte lika lockande tyckte jag.

Är oktober verkligen en katt?

Eller har det bara en slump att oktober inte förändrats alls mellan referensperioderna? Kanske har uppvärmningen startat tidigare i oktober än för andra omkringliggande månader? Alltså att förändringen var större mellan 1931–1960 och 1961–1990 för oktobers del medan september och november ändrats mer mellan 1961–1990 och 1991–2020. Tyvärr har jag inte lyckats hitta tillförlitlig statistik som bekräftar eller dementerar mina tankar i det avseendet, alltså hur förändringen såg ut månad för månad när referensperioden 1931–1960 ersattes av 1961–1990.

Om man jämför med äldre data särskiljer sig nämligen inte oktober från omkringliggande månader. Det går att läsa i en SMHI-artikel (extern länk), där man med hjälp av 35 temperaturstationer i landet jämfört en genomsnittlig rikstemperatur för åren 1860–1900 med 1991–2019. Alltså en jämförelse mellan nästan hela den nu gällande referensperioden mot år på slutet av 1800-talet, så att hela klimatförändringen på så sätt täcks in.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Vädertankar

Mer i ämnet