Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Vad är normalt juliväder?

Uppdaterad
Publicerad

Sol och värme är viktiga ingredienser för många semesterlediga. Juli är årets i snitt varmaste och blötaste månad.

De flesta vill nog ha sol och värme på sin semester, och juli bjuder ofta på just det. Men det kan lika gärna handla om delvis kraftiga skurar, som kan ge mycket regn på kort tid och även innehålla åska. När man har semester, och var i landet man väljer att vara då, har stor betydelse för hur man minns och upplever julivädret. Dessutom kommer egna förväntningarna och ”krav” med i bilden.

Normal medeltemperatur i grader för juli månad för referensperioden 1991–2020. Källa: SMHI. Foto: SVT

Värmeböljor är vanliga i juli, men inträffar inte varje år. Det är som regel varmast och fuktigast i slutet av en värmebölja, och den avslutas ofta med buller och bång. Trots många varma julimånader på senare år står sig fortsatt rekordet på 38 grader från 1933 satt i Ultuna i södra Uppsala i Uppland. Det är tangerat svenskt temperaturrekord med juni.

Genomsnittlig maximitemperatur i juli för referensperioden 1991–2020. Källa: SMHI. Foto: SVT

Normalt svenskt sommarväder

Vädret kan variera mycket i juli, men vad kan man räkna med som snitt en normal sommardag? Det handlar om dryga 20 grader varmt i söder och omkring eller strax under 20 grader i norr. Därtill växlande molnighet och lokala eftermiddagsskurar. Vinden har stor betydelse för hur sommarvädret upplevs. Är det varmt fläktar vinden skönt svalkande, men är det svalare märks vinden mer eftersom den då kyler.

Genomsnittlig minimitemperatur i juli för referensperioden 1991–2020. Källa: SMHI. Foto: SVT

Övervägande torrt, soligt och varmt kan totalt sett ge en blötare juli än om det är svalt och ostadigt mest hela tiden. För om det regnar lite varje dag blir det sällan stora mängder. Solåret vänder redan i juni, men väderåret vänder först en månad senare. Först i slutet av juli kulminerar värmen, så även regnmängderna, så det ligger viss sanning bakom ryktet om fruntimmersveckan (19–24 juli) som regnig.

Normal månadsnederbörd i millimeter för juli månad för referensperioden 1991–2020. Källa: SMHI. Foto: SVT

Juli är varmare och övervägande blötare än förr

Juli har blivit varmare, för jämfört den gamla referensperioden 1961–1990 skiljer det i snitt ungefär en grad till den nu gällande referensperioden 1991–2020.

Förändring i grader för juli månads normala medeltemperatur när referensperioden 1991–2020 jämförs med förutvarande referensperioden 1961–1990. Källa: SMHI. Foto: SVT

I större delen av landet faller mer regn nu än tidigare, dock med stora lokala variationer. Eftersom juli blivit allmänt varmare är det rimligt att det även i stora delar blivit blötare, för med varmare luft ökar förutsättningarna för större regnmängder.

Förändring i millimeter för juli månads normala nederbördsmängd när referensperioden 1991–2020 jämförs med förutvarande referensperioden 1961–1990. Källa: SMHI. Foto: SVT

NÅGRA SVENSKA VÄDERREKORD FÖR JULI

Varmast: 38 grader (avläst på en halv grad när) i Ultuna, Uppland den 9 juli 1933

Kallast: 5 minusgrader (avläst på en halv grad när) i Funäsdalen, Härjedalen den 22 juli 1888 och den 14 juli 1893

Högst månadsmedeltemperatur: 22,5 grader i Stockholm, Uppland 2018

Lägst månadsmedeltemperatur: 2,2 minusgrader i Vassitjåkko, Lappland 1910

Störst dygnsnederbördsmängd: 198,0 mm i Fagerheden, Norrbotten den 28 juli 1997

Störst månadsnederbörd: 334 mm i Baramossa, Halland 2007

Störst snödjup: 27 cm i Vassijaure, Lappland den 1 juli 1906

Högst medelvind i fjällen: 35,1 m/s på Åreskutan, Jämtland den 5 juli 1995

Högst medelvind vid kusten: 29 m/s i Grundkallen, Uppland den 15 juli 1977

Högst byvind: 36,1 m/s i Tarfala, Lappland den 11 juli 1999

Mest solskenstid: 458 timmar i Visby, Gotland 1994

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App Store
Ladda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.