Normal medeltemperatur i grader för juli månad för referensperioden 1991–2020. Källa: SMHI. Foto: SVTVisa alla (4)
Visa alla (4)

Vad är normalt juliväder?

Värmen kulminerar oftast i juli, och just sol och värme är viktiga ingredienser för många semesterlediga. Visst är det mycket av den varan i just juli, som i snitt är årets varmaste månad, men det är även årets blötaste månad.

De flesta vill ha sol och värme på sin semester, och juli bjuder ofta på just det. Men det kan lika gärna handla om regnskurar, som tidvis kan vara kraftiga, ge mycket regn på kort tid och innehålla åska.

När man har semester, och var i landet man väljer att vara då, har stor betydelse för hur man minns och upplever julivädret. Dessutom kommer de egna förväntningarna med i bilden, så den som förväntar sig sol och värme dag efter dag kommer hem besviken medan den som har en mer realistisk syn på semestervädret tar skurdagar med jämnmod och gläds åt de soliga och varma dagar som blir. Sol och värme innebär även torka med de avigsidor som därav följer, såsom exempelvis sämre skördar, ökade hälsoproblem och risk för skogsbränder.

Värmeböljor är vanliga i juli, men inträffar inte varje år. Mest extremt var det i juli 2018, en månad som många säkert minns, oavsett om det var för alla dagar med sol och värme eller för de otaliga skogsbränder som härjade i de snustorra markerna. Oftast är det som allra varmast och fuktigast i slutet av en värmebölja, och den avslutas då ofta med buller och bång och stora mängder regn.

Trots många varma julimånader på senare år står sig fortsatt rekordet på 38 grader från 1933 satt i Ultuna i södra Uppsala i Uppland. Det är tangerat svenskt temperaturrekord med juni.

Normalt svenskt sommarväder

Vädret kan variera mycket i juli, men vad kan man räkna med som snitt en normal sommardag? Det handlar om dryga 20 grader varmt i söder och omkring eller strax under 20 grader i norr. Därtill växlande molnighet och lokala eftermiddagsskurar. Därtill har vinden stor betydelse för hur sommarvädret upplevs. Är det varmt fläktar vinden svalkande, men är det svalare än säg 20 grader kommer vinden istället kyla, och därmed märkas av och kommas ihåg på ett helt annat sätt. De julimånader som upplevs som blåsiga är oftast de som även är svala, även om det statistiskt inte nödvändigtvis är så.

Övervägande torrt, soligt och varmt kan totalt sett ge en blötare juli än om det är svalt och ostadigt mest hela tiden. För om det regnar lite varje dag så är det sällan stora mängder som faller när luften är sval. Värme och fukt är hörnstenarna i bygget av stora regnmängder, så när det väl regnar kan det i extremfallen komma en hela månadsnederbörd på bara en dag, så det kan faktisk vara så att det är blötast när det är som torrast.

I juli är frostnätter ovanligt, men visst förekommer det ändå då och då i främst Norrlands inland. Solåret vänder visserligen redan i juni, men väderåret vänder först en månad senare. Det hänger ihop med den eftersläpning som gäller för uppvärmningen av havsvattnet, så först i slutet av juli kulminerar värmen. Då kulminerar även regnmängderna, så det ligger en hel del sanning i att fruntimmersveckan (19–24 juli) fått den regnstämpel den fått. Det allra blötaste dygn som officiellt noterats i Sverige är 198 mm i Fagerheden väster om Piteå i Norrbotten den 28 juli 1997.

Juli är varmare och övervägande blötare än förr

Juli har blivit varmare, för jämfört den gamla referensperioden 1961–1990 skiljer det i snitt ungefär en grad till den nu gällande referensperioden 1991–2020. Skillnaderna är ganska likartad runtom i landet, men med viss övervikt åt större förändring i söder än i norr. För enskilda mätstationer finns ingen som noterat en sänkning av medeltemperaturen i och med referensbytet, utan alla förändringar ligger inom spannet 0,3–2,0 grader.

I större delen av landet faller mer regn nu än tidigare. Skillnaden mellan de två referensperioderna 1961–1990 och 1991–2020 är i snitt 5–10 %, dock med stora lokala variationer. Exempelvis har juli förändrats åt det torrare hållet i främst Uppland och Södermanland, men lokalt även på andra håll i landet. Eftersom juli blivit allmänt varmare är det rimligt att det även i stora delar blivit blötare, för med varmare luft ökar förutsättningarna för större regnmängder.

Varmast: 38 grader (avläst på en halv grad när) i Ultuna, Uppland den 9 juli 1933
Kallast: 5 minusgrader (avläst på en halv grad när) i Funäsdalen, Härjedalen den 22 juli 1888 och den 14 juli 1893
Högst månadsmedeltemperatur: 22,5 grader i Stockholm, Uppland 2018
Lägst månadsmedeltemperatur: 2,2 minusgrader i Vassitjåkko, Lappland 1910
Störst dygnsnederbördsmängd: 198,0 mm i Fagerheden, Norrbotten den 28 juli 1997
Störst månadsnederbörd: 334 mm i Baramossa, Halland 2007
Störst snödjup: 27 cm i Vassijaure, Lappland den 1 juli 1906
Högst medelvind i fjällen: 35,1 m/s på Åreskutan, Jämtland den 5 juli 1995
Högst medelvind vid kusten: 29 m/s i Grundkallen, Uppland den 15 juli 1977
Högst byvind: 36,1 m/s i Tarfala, Lappland den 11 juli 1999
Mest solskenstid: 458 timmar i Visby, Gotland 1994

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Tema sommar

Mer i ämnet