De flesta vill nog ha sol och värme på sin semester, och juli bjuder ofta på just det. Men det kan lika gärna handla om delvis kraftiga skurar, som kan ge mycket regn på kort tid och även innehålla åska. När man har semester, och var i landet man väljer att vara då, har stor betydelse för hur man minns och upplever julivädret. Dessutom kommer egna förväntningarna och ”krav” med i bilden.
Värmeböljor är vanliga i juli, men inträffar inte varje år. Det är som regel varmast och fuktigast i slutet av en värmebölja, och den avslutas ofta med buller och bång. Trots många varma julimånader på senare år står sig fortsatt rekordet på 38 grader från 1933 satt i Ultuna i södra Uppsala i Uppland. Det är tangerat svenskt temperaturrekord med juni.
Normalt svenskt sommarväder
Vädret kan variera mycket i juli, men vad kan man räkna med som snitt en normal sommardag? Det handlar om dryga 20 grader varmt i söder och omkring eller strax under 20 grader i norr. Därtill växlande molnighet och lokala eftermiddagsskurar. Vinden har stor betydelse för hur sommarvädret upplevs. Är det varmt fläktar vinden skönt svalkande, men är det svalare märks vinden mer eftersom den då kyler.
Övervägande torrt, soligt och varmt kan totalt sett ge en blötare juli än om det är svalt och ostadigt mest hela tiden. För om det regnar lite varje dag blir det sällan stora mängder. Solåret vänder redan i juni, men väderåret vänder först en månad senare. Först i slutet av juli kulminerar värmen, så även regnmängderna, så det ligger viss sanning bakom ryktet om fruntimmersveckan (19–24 juli) som regnig.
Juli är varmare och övervägande blötare än förr
Juli har blivit varmare, för jämfört den gamla referensperioden 1961–1990 skiljer det i snitt ungefär en grad till den nu gällande referensperioden 1991–2020.
I större delen av landet faller mer regn nu än tidigare, dock med stora lokala variationer. Eftersom juli blivit allmänt varmare är det rimligt att det även i stora delar blivit blötare, för med varmare luft ökar förutsättningarna för större regnmängder.