I februari är stormar inte fullt lika vanliga som i november, december och januari. I februari är det snarare snöoväder det handlar om. Februari är i snitt dock inte lika nederbördsrik som januari, och trenden åt minskad nederbördsmängd består in över årets nederbördsfattigaste månader mars och april, där februari sedan innehar tredjeplatsen.

Hur mycket is som lägger sig över hav har stor påverkan på februarivädret. Lägger sig havsisen kommer vädret vid kusten bli mer inlandslikt än annars. Havsis, även snötäckt sådan, hindrar dock inte all värme och fukt från vattnet under isen att sippra igenom, men skillnaden är markant jämfört med om havet fortsatt ligger öppet. Tydligast märks det vid ostkusten, och kanske då främst vid Norrlandskusten eftersom havsis längre söderut längs ostkusten allt som oftast numera är en bristvara.

Hur mycket havsis som lägger sig påverkar februarivädret. Lägger sig havsisen kommer vädret vid kusten bli mer inlandslikt än annars. Vid ostvindar över öppet hav späs däremot luften på med såväl fukt som värme. Luften hävs när den sedan når in över land och därmed förstärks nederbörden vid ostkusten. Är vindriktningen stadig från samma håll får man en snökanon.

Våren kan per definition göra entré tidigast den 15 februari, för då anses väderåret ha vänt i söder, medan det i norr vänder kring månadsskiftet februari–mars. Dagstemperaturen börjar sedan så smått stiga i söder.

Det svenska köldrekordet sattes i februari med 52,6 minusgrader i Vuoggatjålme i södra Lapplandsfjällen den 2 februari 1966.

Tjälen påverkar också, liksom snötäcket

Tjäle är frusen mark, och om marken är tjälad eller ej har stor påverkan på vädret. Det gäller förstås främst i söder där snö och kyla delvis är en bristvara även i februari. Tjäle i marken blir som en kylklamp och kyler snön underifrån, medan otjälad mark istället liknar ett värmeelement som bidrar till snösmältning underifrån.

Tjälen växer snabbast vid kyla och barmark, för när snön lagt sig blir den som ett isolerande täcke, varvid tjälens tillväxttakt minskar.

Varmare och till stor del även blötare

Medeltemperaturen i februari har förändrats mycket från den förutvarande referensperioden 1961–1990 till den nuvarande 1991–2020, men förändringen är inte fullt lika stor som i januari. I större delen av landet är skillnaden mellan de två referensperioderna 1,0–2,5 grader.

Precis som i januari är det främst i väster som nederbördsmängderna ökat i februari, och mest i västra Götaland och i delar av fjällkedjan. Däremot är det torrare nu än tidigare i delar av sydöstra Norrland, främst då vid kusten. I söder innebär denna nederbördsökning, i samspel med temperaturökningen, att fördelningen mellan regn och snö också förändrats. En större andel nu än tidigare är regn i söder. Samtidigt ger mildare och nederbördsrikare vintrar i snitt ökat snödjup i de delar av landet där det fortsatt handlar om snöfall.