Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Vad är normalt februariväder?

Uppdaterad
Publicerad

Vintervädret kulminerar i februari. Kampen mellan milt och kallt lugnar sig, nederbördsmängden minskar, och när solen sakta återkommer är väderåret på väg att vända.

I februari är stormar inte lika vanliga som i november, december och januari. I februari är det snarare snöoväder det handlar om. Februari är något nederbördsfattigare än januari. Trenden åt minskad nederbördsmängd består in över årets torraste månader mars och april, där februari sedan innehar tredjeplatsen.

Normal medeltemperatur i grader för februari månad för referensperioden 1991–2020. Källa: SMHI. Foto: SVT

Lägger sig havsisen kommer vädret vid kusten bli mer inlandslikt än annars. Vid ostvindar över öppet hav späs däremot luften på med såväl fukt som värme. Luften hävs när den sedan når in över land och därmed förstärks nederbörden vid ostkusten, och man kan få en snökanon.

Genomsnittlig maximitemperatur i februari för referensperioden 1991–2020. Källa: SMHI. Foto: SVT

Våren kan per definition göra entré tidigast den 15 februari, för då anses väderåret ha vänt i söder, medan det i norr vänder kring månadsskiftet februari–mars. Det svenska köldrekordet sattes i februari med 52,6 minusgrader i Vuoggatjålme i södra Lapplandsfjällen den 2 februari 1966.

Genomsnittlig minimitemperatur i februari för referensperioden 1991–2020. Källa: SMHI. Foto: SVT

Tjälen påverkar snötäcket

Tjäle är frusen mark, och om marken är tjälad eller ej har stor påverkan på vädret. Det gäller förstås främst i söder där snö och kyla delvis är en bristvara även i februari. Tjäle i marken blir som en kylklamp och kyler snön underifrån, medan otjälad mark istället liknar ett värmeelement som bidrar till snösmältning underifrån.

Normal månadsnederbörd i millimeter för februari månad för referensperioden 1991–2020. Källa: SMHI. Foto: SVT

Tjälen växer snabbast vid kyla och barmark, för när snön lagt sig blir den som ett isolerande täcke, varvid tjälens tillväxttakt minskar.

Varmare och till stor del även blötare

Medeltemperaturen i februari har förändrats mycket från den förutvarande referensperioden 1961–1990 till den nuvarande 1991–2020, men förändringen är inte fullt lika stor som i januari.

Förändring i grader för februari månads normala medeltemperatur när referensperioden 1991–2020 jämförs med förutvarande referensperioden 1961–1990. Källa: SMHI. Foto: SVT

Precis som i januari är det främst i väster som nederbördsmängderna ökat i februari, och mest i västra Götaland och i delar av fjällkedjan. Däremot är det torrare nu än tidigare i delar av sydöstra Norrland, främst då vid kusten. Tillsammans med temperaturökningen ger det en större andel regn nu än tidigare i söder. Samtidigt i snitt ökat snödjup i de delar av landet där nederbörden, trots mildare vintrar, fortsatt faller som snö.

Förändring i millimeter för februari månads normala nederbördsmängd när referensperioden 1991–2020 jämförs med förutvarande referensperioden 1961–1990. Källa: SMHI. Foto: SVT

NÅGRA SVENSKA VÄDERREKORD FÖR FEBRUARI

Varmast: 17,0 grader på Kalmar flygplats, Småland den 25 februari 2021

Kallast: 52,6 minusgrader i Vuoggatjålme, Lappland den 2 februari 1966

Högst månadsmedeltemperatur: 5,8 grader i Malmö, Skåne 1990

Lägst månadsmedeltemperatur: 27,2 minusgrader i Vittangi, Lappland 1985

Störst dygnsnederbördsmängd: 85,2 mm i Joesjö, Lappland den 16 februari 1976

Störst månadsnederbörd: 310,7 mm i Gråsjön, Jämtland 1943

Störst snödjup: 327 cm i Kopparåsen, Lappland den 24–25 och den 27–28 februari 1926

Högst medelvind i fjällen: 37 m/s i Kullen, Skåne den 25 februari 1990

Högst medelvind vid kusten: 51,8 m/s i Stekenjokk, Lappland den 1 februari 2024

Högst byvind: 76 m/s i Tarfala, Lappland den 1 februari 1993

Mest solskenstid: 161 timmar i Umeå, Västerbotten 1994

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App Store
Ladda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.