Till vänster juni månads förändring i grader när referensperioden 1991–2020 jämförs med den förutvarande referensperioden 1961–1990. Till höger samma jämförelse gällande juni månads nederbördsförändring i millimeter. Källa: SMHI. Foto: SVT

Strunta i junisemester?

Uppdaterad
Publicerad

I den allt varmare värld vi lever i slår klimatförändringarna olika när man går från ett globalt perspektiv till enskilda länder, och än mer om man tittar månad för månad istället för på årsbasis.

Satt tidigare i våras och skapade grafik och skrev text till artiklar om normalt månadsväder för mars, april och maj. När jag sedan kom fram till juni ramlade jag på något som jag spontant inte trodde jag skulle få se. Till och med en gammal (ja, åren går) och skapligt erfaren (ju mer erfaren man blir desto mer finns att lära inser man) meteorolog som jag kan bli överraskad ibland. Det blev jag sannerligen när jag såg juni månads normalvärden för den nu gällande referensperioden 1991–2020 jämfört med den förutvarande referensperioden 1961–1990

I delar av landet är juni nämligen kallare nu i och med referensbytet, och i snitt för hela landet är det i stort sett ingen förändring alls. Hur kan det komma sig tänkte jag, för vi lever ju i en allt varmare värld?

Sverige har blivit varmare

Vädret i Sverige har blivit varmare. Det råder det inget tvivel om, även om en och annan fortsatt envist vägrar inse det och inte litar på fakta som baseras på vetenskapliga grunder. Skillnaderna för svensk del syns för året som helhet, och är klart tydligast under vinterhalvåret från november till april med en ökad frekvens av milda vintrar.

Om man går ner på detaljnivå, månad för månad, så framträder dock ett mönster som alltså förvånade mig när jag först fick se det. Ärligt ska sägas att jag upptäckte det för över ett år sedan redan, när listor på alla väderstationers nya normalvärden för medeltemperatur och nederbörd månadsvis och för hela året publicerades. Än mer påtagligt blev det strax före jul i fjol när även kartor över de nya månadsvärdena lades ut. Men först nu när vi är på väg in i juni har funderingarna börjat gro på allvar om varför mönstret över året ser ut som det gör.

Månaderna juni och oktober uppvisar nämligen i stort sett ingen temperaturförändring alls om man jämför ett riksgenomsnitt för referensperioden 1991–2020 med den för 1961–1990. Just bristen på temperaturförändring för juni månad tänkte jag tänka till om här och nu. Så välkommen att hänga med på mina tankars irrande färd:

Varmare och fuktigare luft ger mer moln

Min första spontana tanke var denna (och jag vet inte hur mycket sanning det ligger i den): Varmare och fuktigare väder innebär mer energi i luften och därmed mer moln, färre soltimmar och lägre dagstemperatur trots att luftmassan i sig är varmare. Denna obekräftade teori stödjs dock av förändringen i nederbörd för juni, för där syns en tydlig trend åt det blötare hållet, i snitt ungefär en trettioprocentig ökning eller cirka 15 mm om man tar ett snitt för samtliga dryga 1 300 nederbördsstationer som finns runtom i landet.

Ostadigt väder känns som en klart bidragande faktor till att temperaturen hålls nere dagtid så här års. Inte minst under inledningen av sommaren när vi har eftersläpning i uppvärmning av havsvatten, sjöar och älvar. Motorn till markens uppvärmning är ju solen, och når inte strålarna hela vägen ner kommer inte samma uppvärmning ske av marken. Solen värmer delvis upp luften direkt förstås, men det allra mesta sker via uppvärmning av markytan, som i sin tur värmer marknära luftlager. Genomsnittlig molnighet och antal soltimmar borde därmed inte förändrats speciellt mycket. Kan dock varken dementera eller bekräfta hur solskenstid och molnighet förändrats för juni månad. Det hade varit intressant att se. Av de fåtal solskensmätare som finns runtom i landet kan jag möjligen dra slutsatsen att det är relativt oförändrat med soltimmar, för vissa har något färre soltimmar normalt nu mot tidigare, medan andra något fler. Men ganska små förändringar, och i snitt troligen rätt oförändrat alltså. Vilket i så fall talar samma förändringsspråk som temperaturen.

Å andra sidan, mycket moln på dagarna kan även leva kvar och ge dämpande effekt på nattkylan. Men det vanligaste på sommaren är ändå att den dagliga gången i molnighet är tydlig. Alltså att en solig morgon följs av ökad mängd stackmoln på dagen, varefter molnen sjunker ihop igen när solen dalar. Så ökad molnighet dagtid innebär inte per automatik mer moln även nattetid.

Min andra tanke var denna: Är det bara en slump? Att det råkar vara ett gäng kalla junimånader som drar ner det allmänt varmare över de 30 år som summeras, medan det kanske var precis tvärtom för perioden innan. Då kommer den givna följdfrågan: Är 30 år för lite för att kunna ge relevant förändringsinformation? Oavsett svar på den frågan så känns det bra att vi bytt referensperiod till väderår som de flesta av oss har ”en känsla av hur de varit” jämfört med väderår där inte ens jag varit med om alla.

Juni ”halkar efter” juli och augusti som bästa semestermånaden

Fortsatt är det så att juni är den torraste av de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti. Men i större delen av landet är nederbördsökningen i juni större än för såväl juli som augusti, varvid alltså skillnaderna mellan de tre månaderna minskat. Temperaturmässigt är det precis tvärt om, eftersom både juli och augusti blivit varmare medan juni i snitt är oförändrad har temperaturskillnaden ökat mellan juni och de övriga två sommarmånaderna.

Den som tidigare valt juni som semestermånad i hopp om mycket sol och torrt väder ska kanske därför börja tänka om? För det är väl kanske just sol och torrt väder man vill ha på sin semester? Regn behövs ju också förstås, men där är nog många överens om att ”regnet kan komma andra veckor än just när jag har semester”. Senare under sommaren är temperaturen högre, och då kanske man accepterar att även sannolikheten för regn är högre.

En huttrande semesterfirare är ingen glad semesterfirare, det vet jag efter år av klagomål från de som hoppats och ”krävt” för mycket sol, torka och värme av det svenska sommarvädret.

Storskaliga vädermönster

För att fullt ut förstå vårt svenska väder behöver man även lyfta blicken och se till vädret mer storskaligt. Allt väder styrs av hur lufthavet beter sig över vår glob. Tryckfördelningen regionalt sett och vädersystemens rörelse och fördelning följer vissa cirkulationsmönster. Även där sker förändringar, vilket är mest uttalade just vintertid för våra breddgrader här i Norden där det blivit mer fritt fram mildluft och vädersystem västerifrån.

I just juni syns inte samma förändring, varvid vädret inte heller förändrats på samma sätt som under andra tider på året. Istället syns att det för perioden 1991–2020 var en ökad frekvens av passerande vädersystem och i snitt lägre lufttryck och svalare luft över just Sverige i juni, vilket då kompenserar för att atmosfären allmänt blivit varmare varvid ingen förändring skett i temperatur. Den som vill gräva djupare i just det storskaliga väderläget hänvisas till SMHI-rapporten ”Betydelsen av storskalig atmosfärisk cirkulation för Sveriges temperatur- och nederbördsklimat”.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Vädertankar

Mer i ämnet