Skönt med ett dopp i värmen i Falkenberg i Halland den 26 juli. Foto: Marianne PerssonVisa alla (3)
Visa alla (3)

Värmen dröjde

Publicerad

Årets juli bjöd på såväl kyla som värme. Temperatursvängningarna gav sammanlagt en ganska normal månad. Mestadels var det även torka som gällde, men inte enbart.

Inledningen av juli blev sval, för att inte säga kylig, men sedan tog värmen över alltmer. Det blev till slut en värmebölja på sex dagar med minst 30 grader någonstans innan kallare luft åter svepte ner över hela landet.

Månadens mest anmärkningsvärda händelse får lov att sägas vara de 34,8 grader som uppmättes i Markusvinsa i norra Norrbotten den 26. Månadens högsta notering i landet i all ära, men framför allt för att det är den näst varmaste dagen som uppmätts genom tiderna i norra Norrland. I den svenska väderstatistiken är det nämligen bara den 17 juli 1945 som varit ännu varmare med 36,9 grader i Harads i sydvästra Norrbotten och 34,9 grader i Piteå vid södra Norrbottenskusten. Bägge dessa ligger söder om Markusvinsa, så för att vara så långt norrut är det med andra ord ett nytt svenskt temperaturrekord.

Mer varmluft än kalluft

En övervägande kall första halva följdes av en övervägande varm andra halva, vilka till stor del tog ut varandra. Under 2000-talet har de flesta julimånader varit varmare än normalt jämfört med referensåren 1961–1990, inte minst i fjol när värmen var extrem, men det räcker med att backa tillbaka till 2017 för att hitta en juli som var kallare än årets i större delen av landet.

Sammantaget blev det en något varmare månad än brukligt i större delen av landet. Störst positiv avvikelse jämfört det normala återfinns i delar av Lapplandsfjällen med dryga 2 grader, medan främst delar av Uppland noterade en något kall juli. Störst avvikelse hade Hemavan-Giertevarto i södra Lapplandsfjällen med 2,3 grader över normalt (11,6 grader mot normala 9,3 grader) respektive Boden i södra Norrbotten med 0,7 grader kallare än normalt (15,7 grader mot normala 16,4 grader).

I absoluta tal hade Göteborg varmast i landet i juli med en medeltemperatur på 18,6 grader, vilket är 1,6 grader över deras normala 17,0 grader. Som nästan alltid så här års hade Tarfala i norra Lapplandsfjällen kallast i landet med 8,6 grader, vilket ändå är 2,2 grader över deras normalvärde på 6,4 grader.

Övervägande torrt

Det blev en övervägande torr månad, främst i norra Norrland. Där föll det mestadels mindre än hälften av det normala sett till referensåren 1961–1990, och lokalt inte ens en tiondel. Inga nya torr-rekord sattes dock för platser med lite längre mäthistorik, men i exempelvis Haparanda i Norrbotten upplevde man med 7 mm sin torraste juli sedan 1945. I sydvästra Norrland och vidare söderut har det varit såväl torrt som blött, vilket det ofta blir under sommarmånaderna när merparten av det regn som faller kommer i form av lokala skurar. Det kan exempelvis räcka med ett enda kraftigare skurområde för att få ihop hela månadens normalmängd på en gång. Sommarmånadernas skurinfluens på månadens nederbördssummor gör också att det är svårt att hitta månaderna som liknar varandra, framför allt om man går inte lite i detalj. Ingen juli de senaste 15 åren liknar dock årets fördelning. Den senaste julimånaden som var torrare än normalt i hela landet var fjolårets, medan 2015 var en allmänt blöt juli.

Mest regn i millimeter räknat fick Markaryd i sydvästligaste Småland mest med 137 mm mot normala 96 mm, vilket ger 142 %, medan Visby flygplats på Gotland med 103 mm mot normala 49 mm fick mest i procent räknat, 208 %. Minst i såväl millimeter som procent räknat fick man i Parkalompolo i nordligaste Norrbotten med endast 3 mm, vilket är 6 % av deras normalmängd på 59 mm.

Lite mer sol än brukligt

Solen sken något mer än brukligt i större delen av landet. Bland de fåtal platser som mäter sol i landet fick Luleå vid Norrbottenskusten mest med 370 timmar sol medan Tarfala, som så ofta förr, fick minst med 185 timmar.

Kall inledning

Juni avslutades tudelat med värme i söder och kyla i norr, och vid månadsskiftet tog sval, för att inte säga kylig, luft över även i söder. Helgen som avslutat juni, liksom julis första dag bjöd på lokalt snöfall i norra Lapplandsfjällen. Dock inte så pass att det blev något mätbart snötäcke på det ganska glesa observationsnät som finns där för snödjup.

Nätterna var kalla, och de första sex dygnen bjöd på lokal nattfrost i Lappland, Jämtland och Härjedalen. Månadens lägsta temperatur i landets olika delar inträffade, med undantag för Götaland, under månadens första vecka:
I norra Norrland 2,0 minusgrader i Gielas i sydligaste Lapplandsfjällen den 4,
i södra Norrland 2,2 minusgrader i Ljusnedal i västra Härjedalen den 3,
i Svealand 0,7 grader i Gustavsfors i nordöstra Värmland den 6
och i Götaland 2,9 grader i Kvarn i nordvästra Östergötland den 31, en notering jag återkommer till i slutet av denna krönika.

På sina håll i landet upplevde man sina kallaste julinätter på flera decennier, exempelvis i Arjeplog i mellersta Lappland med 0,5 grader den 3, vilket är kallast i juli där sedan 1972. Två nätter senare, den 5, nådde temperaturen i huvudstaden som lägst 7,8 grader, vilket är kallast i Stockholm i juli sedan 1977.

På förmiddagen den 3 drabbades västuppländska Heby av en kraftig hagelskur. Dessutom drog en tromb förbi Gillberga utanför Eskilstuna i Södermanland på kvällen den 4.

Den 4–5 tog sig en snurra med regn ner åt sydost från Härjedalen–Jämtland till norra Östersjön. Det regnade mycket vid Upplandskusten under främst natten till den 5. Ni vet väl att ett nederbördsdygn inleds och avslutas på morgonen, så det som faller på natten tillfaller rent statistiskt dygnet innan. Månadens officiellt största dygnsnederbördsmängd i landet uppmättes nederbördsdygnet den 4 till 51 mm i Söderby-Karlsäng, som ligger mellan Östhammar och Öregrund. Jag har hus i trakterna och kan bara bekräfta mängderna, för min enkla regnmätare var överfull när jag vaknade på morgonen den 5, vilket innebär minst 35 mm. Det var en av mina första dagar på semestern, men man får tänka positivt: Jag slapp i alla fall att gå ut och vattna i snålblåst och sisådär 14 grader.

Även blåsigt i början av månaden

Inte nog med att det var skralt med värme i början av månaden, det blåste också rätt mycket. Månadens enda stormtillfälle i fjällen inträffade under månadens första timmar natten till den 1 med 26,3 m/s i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen. Senare samma dag nådde byvinden på kuststationen Hanö utanför Blekinges kust stormstyrka med 28 m/s.

I bakkant på den tidigare nämnda regnsnurran över Östersjön den 5 nådde byvinden åter stormstyrka vid kusten, dels 28 m/s i Söderarm i den yttre skärgården utanför uppländska Norrtälje, samt 26 m/s i Svenska Högarna strax söder därom. I samband med ett stråk med regn genom mellersta Norrland den 8 blåste det vid lunchtid upp till stormbyar på 28 m/s i Lungö vid södra Ångermanlandskusten utanför Härnösand.

Över inlandet noterades som mest hårda vindbyar under månaden. Toppnoteringen blev 20 m/s i Karlskrona-Söderstjerna i Blekinge på sena eftermiddagen den 1, liksom i värmländska Sunne på eftermiddagen den 4.

Lite varmare i väster gav åskrika dagar

Efter en första sval inledande julivecka började det långsamt att bli varmare. Till en början i landets västra delar medan ostkusten fortsatt levde med svala till kylande nordvindar. Dygnet den 9 inträffade något ovanligt, nämligen att samma plats hade såväl kallast på natten som varmast på dagen det dygnet. Det var Kvikkjokk-Årrenjarka i nordligaste Lapplandsfjällen som stod för den bedriften med 1,7 grader på natten och 24,2 grader på dagen.

På gränsen mellan relativt kall luft över östra Sverige och varmare luft i väster förekom regn- och åskskurar, delvis blev rätt kraftiga. Över 35 mm på ett dygn föll på följande officiella platser:
50 mm i Pjätteryd i sydvästra Småland den 13,
40 mm i Markaryd den 14,
39 mm i Våmhus strax väster om Orsa i Dalarna den 14
och 36 mm i Kopparberg i nordvästra Västmanland den 14.

De tre mest åskfrekventa julidygnen kom den 12–14 med omkring 4 000 blixtar varje dygn där den 14 toppade med nästan 4 500 registreringar. Under övriga juli var det ytterligare sex dygn som över 1 000 blixtar registrerades. Sammantaget en relativt åskfattig månad, vilket stämmer bra med att det varit övervägande torrt.

Ett regnväder som gav rätt allmänt 20–30 mm över östra Svealand och sydöstra Norrland den 15 ”grävde ner sig” och gav ökande vind vid ostkusten. Åter noterades stormbyar vid kuststationer, först med 32 m/s i Lungö natten till den 16 följt av 27 m/s i Söderarm natten därpå.

Meteorologisk sommar i hela landet

Tillfälligt blev det lite kallare igen i hela landet den 15–16 innan värmen på allvar började etablera sig från sydväst med startdatumet den 17.

Den meteorologiska sommaren hade ju redan anlänt till större delen av landet redan, men med julivärmen blev det officiellt sommar i stora delar av den kvarvarande fjällvärlden i två steg, först den 7–10 och ytterligare när värmen tog fart på allvar den 17–19. Bland landets officiella mätplatser var det föga förvånande Tarfala som var sist ut att hälsa sommaren välkommen den 20.

Mer regn vid Upplandskusten

Ett regn söderifrån den 21 stannade upp och låg envist kvar över norra Roslagskusten hela natten och bra bit fram på dagen den 22. Bland officiella stationer i närheten fick Söderby-Karlsäng mest med 38 mm, fördelat på 25 mm på nederbördsdygnet den 21, som alltså räknas fram till klockan 8 den 22, och sedan 13 mm dygnet därpå. Privata mätningar i närheten vittnar dock om att det lokalt kom än mer än så. Själv fick jag, bara kilometer från Söderby-Karlsäng, ihop 67 mm från småtimmarna natten till den 22 fram till regnet upphörde vid 14.30-tiden. Än mer, 80 mm, uppmättes på Singö lite längre åt sydost. Inte undra på att just Upplandskusten sticker ut med extra grönt på månadens nederbördskarta.

Värmebölja

Så kom den då till slut, lika efterlängtad som Ferdinand på julafton, alltså värmeböljan. Månadens första av sex dagar på raken med åtminstone 30 grader någonstans i landet inföll den 24, där värmen sedan kulminerade för de flesta av oss den 26, för att säga tack och farväl den 29. Om det blir tack för i år eller om det blir 30-gradig värme även i augusti återstår att se.

I statistiken för juli kommer det dock redovisas sju 30-gradersdygn för juli. Det beror på att junivärmen ”spillde över lite” även på julis första temperaturdygn. Temperaturdygnet inleds på kvällen, så de 30,3 grader som i statistikrullarna noteras på temperaturdygnet i Gladhammar vid Smålandskusten den 1 juli inträffade före midnatt, så maxtemperatur i landet på dagen den 1 var klart beskedligare 25,3 grader. Det höll på att bli ett ”extradygn” med 30 grader även i slutet av värmeböljan. Göteborgs 29,2 grader den 30 inträffade nämligen före midnatt, medan maxtemperaturen på dagen den 30 ”bara” blev 25,6 grader i skånska Helsingborg.

Det var också mycket sol och övervägande uppehåll som gällde dessa dagar, där nederbördsdygnet den 25 var det enda dygn i juli som det officiellt inte föll någon mätbar nederbörd alls i landet.

Mest imponerande blev värmen i landets norra delar, och det var också där som flera platser noterade nya temperaturrekord den 26–28. Bland minst hundraåriga mätserier gällde det:
33,6 grader i Haparanda i Norrbotten den 27 mot tidigare 33,0 grader den 2 och den 3 juli 1896 (startår 1859),
33,1 grader i Kvikkjokk-Årrenjarka den 27 mot tidigare 32,5 grader den 17 juli 2018 (startår 1888)
och 33,0 grader i Gunnarn i södra Lappland den 27 mot tidigare 32,1 grader den 29 juli 1988 (startår 1860 för den kopplade Stensele/Gunnarn-serien)
samt ett tangerat rekord:
30,0 grader i Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen den 26, 27 och 28 (ja, det var exakt samma maxtemperatur tre dagar på raken) är en tangering av rekorden från den 17 juli 2003 (startår 1878 för den kopplade serien som flyttat runt lite i Storlien-området).

Platser med halvlånga mätserier som satte rekord återfinns i främst Norrbotten, exempelvis Överkalix-Svartbyn med 34,3 grader den 26, Boden med 33,7 grader den 27 och Vidsel med 33,6 grader den 26 och den 27, men även Arjeplog med 31,0 grader den 27. Årets juli i Arjeplog bjöd alltså på såväl kallast sedan 1972 som varmast sedan startåret 1945.

Markusvinsa med 34,8 grader den 26 får givetvis inte glömmas bort, alltså månadens högsta temperatur i landet. Det skulle knappast förvåna mig om det också blir årets högsta temperatur när det väl att dags att göra bokslut för 2019. Månadens högsta temperatur i de olika landsdelarna inträffade alla den 26:
I Götaland 34,1 grader i Göteborg i västra Västergötaland,
i Svealand 33,3 grader i Arvika i västra Värmland,
i södra Norrland 32,6 grader i Junsele i nordvästra Ångermanland
och i norra Norrland alltså 34,8 grader i Markusvinsa.

Tropiska nätter och dygn

Med värme följde efterhand även tropiska nätter, alltså nätter då temperaturen inte når under 20 grader. Fyra dygn på raken, den 26–29, var tropiska på vissa platser i främst Götaland. Det är oftast vid kusterna det sker, för ett uppvärmt ytvatten är ett effektivt element för dämpad nattkyla. Men det blev tropiska dygn även över land i juli:
Kettstaka i södra Närke den 26,
Kilsbergen-Suttarboda väster om Örebro i Närke den 26,
Skara i inre Västergötland den 26,
Rörastrand på Tjörn i södra Bohuslän den 28,
Göteborg den 28 och den 29,
Karlsborg i norra Västergötland den 28,
Kristinehamn i östra Värmland den 28,
Karlskrona-Söderstjerna den 29
och Karlshamn i västra Blekinge den 29
där många platser har skapligt nära till hav eller stora sjöar som givetvis kan ha inverkan på nattkylan. Mest anmärkningsvärt är kanske Göteborg, för där var det dessutom en tredje natt som också var tropisk, natten till den 30, men därefter sjönk temperaturen på förmiddagen så dygnet den 30 blev inte tropiskt.

Den varmaste natten upplevde man i Måseskär vid Bohuskusten med 21,8 grader natten till den 28, men när sedan temperaturen sjönk lite där vid lunchtid den 28 stod sig inte den toppnoteringen om man ser till hela temperaturdygnet, alltså från kväll till kväll. På dygnsbasis blev därmed 21,2 grader i närbelägna Rörastrand den 28 månadens högsta mintemperatur.

Tillbaka till ruta ett

Den 28 började värmen tryckas undan söderut, och den 29–31 tog kalluften över i hela landet. Det föregicks av ett mer eller mindre sammanhängande regn som letades sig ner över landet.  

I och med att det varit så extremt varmt blev temperatursänkningen rejäl, på sina håll omkring 10 grader från en dag till en annan. Exempelvis i just Markusvinsa, som gick från en maxtemperatur på 33,6 grader på dagen den 27 till 21,5 grader den 28. Och temperaturen fortsatte att sjunka till en maxtemperatur på 14,2 grader den 29, vilket alltså innebär närapå 20 grader kallare på två dygn!

Inte minst i just Norrbotten var sänkningen markant. Ett annat exempel är Överkalix-Svartbyn som hade 32,7 grader varmt klockan 16 den 27 och exakt ett dygn senare var det bara 19,6 grader där, alltså 13,1 grader lägre. Samma temperaturskillnad på samma 24 timmar noterades i Älvsbyn i södra Norrbotten, från 33,6 grader till 20,5 grader.

Som så ofta förr förekom det kraftiga regn- och åskskurar under värmeböljans sluttamp, det strax innan regnet som föregick den kallare luft passerade. Det rapporterades om såväl tromber som kraftiga fallvindar i samband med kraftiga skurar, bland annat en tromb i Axamo utanför Jönköping den 28. Dessutom lokala översvämningar, bränder och strömavbrott i Bohuslän och västra Västergötland samma dag, allt orsakat av åskväder.

Att de kraftigaste skurarna träffar just en nederbördsstation är ju extremt liten, men det blev i alla fall två officiella platser som fick 35 mm eller mer den 29:
51 mm i Malmbäck sydost om Jönköping i norra Småland
och 39 mm i Laholm i södra Halland.

Sett till tiondels millimeter fattades det bara ynka fyra till månadens toppnotering från början av månaden, för Malmbäck fick 50,8 mm mot 51,2 mm i Söderby-Karlsäng den 4.

Temperaturen den sista dagen i månaden nådde som högst 21,9 grader i landet, vilket ändå gör att juli månads kallaste dag blev den 4 med 20,2 grader som toppnotering. Men lite tillbaka till ruta ett ändå, med tanke på att det var snarlik svalka (eller kyla om ni vill kalla det så) som såväl inledde som avslutade denna sammantaget varma juli. Under månaden bjöd sex dagar (den 24–29) på en maxtemperatur i landet på 30 grader eller mer, medan tio dagar (den 2–9 samt den 16 och den 31) inte blev högsommarvarma, alltså att temperaturen toppade under 25-gradersstrecket.

Första höstfrosten borgar för tidig start på hösten?

De två avslutande julinätterna bjöd även på lokal frost i Lappland, Jämtland och Härjedalen med som lägst 1,8 minusgrader i Latnivaara i norra Lappland den 31. Är det kanske början på en tidig höstentré den 1 augusti tro? Första möjliga start för meteorologisk höst är per definition satt till just den 1 augusti, men då krävs det att det dygnet liksom de följande fyra dygnen vart och ett har en dygnsmedeltemperatur under 10 grader. Huruvida hösten gör entré den 1 augusti eller ej lär ni få veta om ni följer oss på väderredaktionen på webben, i tv-rutan eller på sociala medier, eller om inte förr så när jag återkommer om en månad med augustikrönikan.

Som jag redan nämnde i början av denna krönika inträffade månadens lägsta temperatur i Götaland den sista natten. Ingen nattfrost i Kvarn inte, men väl så pass låga 2,9 grader i luften, vilket gör att det kanske trots allt var lite lätt markfrost på utsatta ställen?

Externa källor: StormGeo, SMHI

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer