Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Blixt över Vänern vid Kristinehamn i Värmland den 20 juni 2021. Foto: Casper LindqvistVisa alla (4)
Visa alla (4)

Tangerat svenskt rekord

Uppdaterad
Publicerad

Det blev en mycket varm juni i år, framför allt i Östersjölandskapen där många platser satte nya rekord för medeltemperatur. Det blev till och med ett tangerat svenskt rekord.

Varmt och delvis ostadigt, det är årets juni i kortast möjliga sammanfattning. En händelserik vädermånad med vårflod i fjällen, rekordtidig tropisk natt på Gotland och den varmaste junidagen i landet på 74 år.

Det är också värmen, inte minst i samband med värmeböljan i främst sydost den 17–22 som sticker ut mest denna månad. En rekordvarm juni på många platser i Östersjölandskapen, där Stockholms medeltemperatur på 19,3 grader dessutom är nytt Svealands-rekord för juni och därtill också tangerat svenskt rekord.

Även torkan i stora delar av Götaland var påtaglig, med en stor eller mycket stor skogsbrandfara mest hela tiden.

Varmt, lokalt rekordvarmt

Juni blev en varm eller mycket varm månad i hela landet, framför allt i söder där det till och med blev rekordvarmt på många platser i Östersjölandskapen. Överskottet jämfört den nya referensperioden 1991–2020 blev till slut från knappa 1 grad till närmare 4 grader över det normala. Störst överskott återfinns främst i sydöstra Sverige, medan norra Lapplandsfjällen, södra Norrlandskusten och norra Västkusten noterade lägst överskott. Mycket av överskotten grundlades under junis inledande tredjedel, och i söder därtill av den värmebölja som berörde främst sydöstra Sverige den 17–22. Visserligen varmt på många håll även under månadens slut, men då var överskotten jämfört det normala inte lika stort som tidigare under månaden.

Jämfört den gamla referensperioden 1961–1990 hade överskotten varit i stort sett desamma, för i genomsnitt är juni månads medeltemperatur i stort sett samma i de bägge referensperioderna. Det rör sig mestadels om några få tiondelars förändring, och som mest omkring en grad. Främst kustnära områden i Östersjölandskapen har fått lite varmare, medan främst fjällen och fjällnära områden har något lägre normalvärden nu i och med den nya referensperioden.

Juni 2018 var en lokalt rekordvarm månad i sydost, liksom 2019 och 2020. Nu alltså även 2021, så det är allt färre stationer i södra tredjedelen av landet som fortsatt har 1992 som rekord för juni månad.

Här listas alla stationer med minst 75 år på nacken som satte nytt månadsrekord för medeltemperatur i juni:
19,3 grader i Stockholm mot tidigare 18,6 grader 2020 (startår 1756)
18,8 grader i Malmö mot tidigare 18,7 grader 1992 (startår 1917)
18,8 grader i Norrköping i Östergötland mot tidigare 18,1 grader 2019 (startår 1944)
18,6 grader i Målilla i östra Småland mot tidigare 18,3 grader 2019 (startår 1946)
18,5 grader i Gladhammar i östra Småland mot tidigare 18,3 grader 2019 (startår 1859 för den kopplade Västervik/Gladhammar-serien)
18,5 grader i Södertälje i Södermanland mot tidigare 18,0 grader 2020 och 1936 (startår 1909)
18,5 grader i Karlshamn i Blekinge mot tidigare 18,3 grader 1889 (startår 1858)
18,3 grader i Ölands norra udde mot tidigare 17,8 grader 2019 och 2018 (startår 1851)
18,2 grader på Kalmar flygplats i östra Småland mot tidigare 17,8 grader 2019 (startår 1858 för den kopplade Kalmar/Kalmar flygplats-serien)
18,2 grader i Ronneby-Bredåkra i Blekinge mot tidigare 17,9 grader 1992 (startår 1881)
17,9 grader i Malexander i södra Östergötlandmot tidigare 17,5 grader 2019 (startår 1944)
17,8 grader i Hoburg på sydligaste Gotlandmot tidigare 17,1 grader 1992 (startår 1879)
17,6 grader i Gotska Sandön norr om Gotlandmot tidigare 17,0 grader 2019 (startår 1879)
17,5 grader i Harstena i Gryts skärgård i Östergötlandmot tidigare 16,8 grader 2018 (startår 1942)
17,2 grader i Prästkulla strax norr om Eksjö i Småland mot tidigare 16,8 grader 2019 (startår 1920)
16,5 grader i Landsort vid södra Södermanlandskusten mot tidigare 16,1 grader 1992 (startår 1848)
16,2 grader i Svenska Högarna på nordligaste Östersjön i Uppland mot tidigare 15,7 grader 2002 (startår 1879)
där värdena för Landsort och Svenska Högarna ännu är osäkra eftersom det saknas data för ett eller några dygn.

Varmast i landet i juni hade alltså Stockholm, där 19,3 grader är tangerat svenskt rekord med Strömstad vid norra Bohuskusten 1889 och nytt Svealands-rekord mot tidigare 19,2 grader i Karlstad 1889. Stockholms nya normalvärde för juni är 15,7 grader, så rekordet ligger alltså 3,6 grader över det. Klart lägst medeltemperatur i landet i juni hade Tarfala i norra Lapplandsfjällen med 5,8 grader, vilket ändå är 2,0 grader över deras nya normala 3,8 grader. Störst överskott med 3,7 grader över normalt hade Gotska Sandön (17,6 grader mot normala 13,9 grader) och Målilla (18,6 grader mot normala 14,9 grader) medan Måseskär vid mellersta Bohuskusten hade minst överskott, för 15,4 grader mot normala 14,7 grader ger ett överskott på 0,7 grader. Allt jämfört med den nya referensperioden.

Frånsett i sydost var fjolårets juni, 2020, varmare än i år. För att hitta en kallare juni än i år så är det bara tillbaka till 2019 som gäller i norr och 2017 i söder. Den senaste allmänt kalla junimånaden i landet inträffade 2015.

Såväl blött som rejält torrt

Ett par omfattande regn (främst den 11–12 och den 14) och därtill gott om regn- och åskskurar längs gränsen mellan svalt i nordväst och varmt i sydost i månadens mitt gjorde tydliga avtryck i nederbördens fördelning i juni. Torrt eller mycket torrt i främst delar av Götaland, men till viss del även i Svealand och i norra Norrlands inland. I övrigt blötare än brukligt, främst i sydöstra Norrland. Detta sett till den nya referensperioden 1991–2020.

Jämfört den gamla referensperioden 1961–1990 hade årets juni klassats som blötare och mindre torr än med den nya referensperioden. För det märks en tydlig trend åt det blötare hållet för juni månads del mellan referensåren 1961–1990 och 1991–2020. Ett snitt för samtliga nederbördsstationer i landet ger en 30-procentig ökning av juni månads nederbördsmängd. Blötaste förändringen märks vid norra Norrlandskusten samt i inre Västergötland, medan endast 4 av 1356 nederbördsstationer runtom i landet fått ett aningens lägre normalvärde i och med den nya referensperioden. Det gäller tre platser i Dalarna och en i Ångermanland.

Mest nederbörd i landet i juni fick Svedjelandet väster om Hammarstrand i östra Jämtland med 134 mm, vilket är 178 % av deras nya normala 75 mm, medan Falsterbo på den skånska sydvästspetsen och småländska Visingsö i Vättern fick minst med 1,7 mm. För Falsterbos del är det 3,4 % av deras nya normala 50 mm medan Visingsö även fick minst i procent av normalt räknat i landet med 2,6 %, 1,7 mm mot deras nya normala 64 mm. Mest nederbörd i procent av det normala fick Örnsköldsvik vid Ångermanlandskusten med 225 %, 108 mm mot normala 48 mm.

Eftersom nederbörden så här på sommaren mest faller som lokala skurar kan det även lokalt slå väldigt olika om månaden blir blötare eller torrare än normalt. Det gör också att det antingen bara är något eller några år sedan det var torrare eller blötare i juni än i år. Samtliga 2000-talets junimånader har varit såväl torra som blöta fast i olika delar av landet olika år. En övervägande blöt juni som sticker ut är ändå 2012. Åt det torra hållet finns inte samma tydlighet för just ett år, men exempelvis var juni 2018 övervägande torr, men långtifrån i hela landet.

Inte fullt lika blåsigt som vanligt

Sammantaget blev juni en något mindre blåsig månad än normalt. Vindbyar uppträder oftare i samband med ostadigt och svalt väder, så därför är det föga förvånande att det i snitt varit mindre byig vind än normalt under månaden.

Det var inget stormtillfälle i landet i juni. Högst medelvind noterades i Örskär vid norra Upplandskusten med 22 m/s på tidiga natten den 15. Vindbyarna nådde dock vid två tillfällen minst stormstyrka. Månadens klart blåsigaste stund var tidigt på natten den 19 när Tarfala kortvarigt hade orkanbyar på 38 m/s. Det låter väldigt mycket för att vara i juni, men det är ändå en lättare vindpust sett till deras junirekord på 50 m/s satt den 9 juni 1996. Sedan blåste det upp med stormbyar vid norra Västkusten på kvällen den 14, följt av stormbyar på ostkusten där toppnoteringen blev 26 m/s i Örskär kring midnatt den 14–15. Över inlandet har ett enda tillfälle med mycket hårda vindbyar (21–24 m/s) noterats, det i Arvidsjaur i östra delen av mellersta Lappland på sena eftermiddagen den 18.

Delvis rekordsoligt

Värme och sol hänger ofta ihop på sommaren, så även denna juni. Solen sken normalt eller mer än brukligt i så gott som hela landet, delvis till och med rekordartat mycket:
393 timmar i Svenska Högarna mot tidigare 376 timmar 2011 (startår 2007)
387 timmar i Karlskrona i Blekinge mot tidigare 376 timmar 2018 (startår 2009)

Bland de fåtal mätare som finns runtom i landet fick Visby mest med 406 timmar. Normalvärden för juni för den nya referensperioden 1991–2020 finns inte publicerade än, men för referensperioden 1961–1990 bjuder juni normalt sett på 308 soltimmar i Visby. Färst antal soltimmar i landet fick Tarfala med 202 timmar, att jämföra med normala 195 timmar för den gamla referensperioden 1961–1990.

Sommar i fjällen, men inte i hela fjällkedjan

Juni inleddes varmt och övervägande torrt. Lokalt var det högsommarvarmt, alltså 25 grader eller mer, åtminstone på någon plats i landet alla dagar den 2–11. Noteringen för norra Norrlands högsta junitemperatur reviderades i stort sett dagligen den första knappa veckan, men fastställdes till slut den 10, men mer om det senare i denna digra krönika när samtliga landsdelars toppnoteringar redovisas.

Dessutom noterades den officiellt första frostfria natten i landet för i år. Det skedde den 3 då temperaturen som lägst nådde 1,9 grader i Börtnan i södra Jämtland. Totalt var 19 av månadens 30 dygn helt köldgradersbefriade på samtliga landets mätstationer.

Under de första junidygnen anlände den meteorologiska sommaren till de delar av inre Lappland och fjällkedjan som inte redan sedan tidigare fått sommar. Ni som regelbundet läser mina krönikor vet säkerligen redan detta, men för att det ska bli meteorologisk sommar krävs fem dygn på raken med en dygnsmedeltemperatur på 10 grader eller mer varje enskilt dygn, varefter det första dygnet av dessa fem anges som ankomstdatum. Det var dock inte tillräckligt varmt i norra Lapplandsfjällen för att hela fjällkedjan skulle få sommar i början av juni, utan de mest svårtillgängliga platserna väntar ännu på sommarens ankomst. För officiella mätstationer gäller det Katterjåkk och Tarfala.

Snösäsongsslut gav vårflod i fjällen

I början av juni fanns ännu ett mer eller mindre sammanhängande snötäcke i Lapplandsfjällen, men bland de fåtal snödjupsstationer som finns just i fjällen var det bara Katterjåkk som hade mätbart snödjup i juni. Som mest den 1 med 52 cm, men senast från den 7 fanns inget officiellt snötäcke ens där. Kan varit någon dag tidigare kanske, men data saknas för den 5–6.

Med värme och snösmältning tog vårfloden fart i Lapplandsfjällen, och den 2–7 låg en varning ute för höga flöden i vattendrag i Lapplandsfjällen. Efter omfattande regn den 11 återkom flödesvarningen ett par dagar, där det efterhand kom att bli koncentrerat till höga flöden i vissa älvar nedströms i Lappland:
Kaitumälven uppströms Kaitum den 13–14,
Rautasälven från Rautasjaure till sammanflödet med Torne älv den 13–14
och Torne älv från sammanflödet med Rautasälven till sammanflödet med Vittangiälven den 13–15.

På det hela taget var årets vårflod i landet lindrig, även den mer huvudsakliga vårfloden i norr i mitten och slutet av maj.

Sannolikheten för skurar ökade efterhand

Ett par dagar in i juni började skurar bildas i varmluften, och på nationaldagen den 6 fick Bispgården i östra Jämtland 43 mm (enda platsen i landet det dygnet som fick 35 mm eller mer). Den 8 föll sedan 36 mm i Malungsfors strax nordväst om Malung i västra Dalarna.

Den 9 fick också en officiell plats 35 mm eller mer, nämligen Gustavsfors nordost om Hagfors i Värmland med 36 mm, varav 32 mm på bara en timme mitt på eftermiddagen. Även över Stockholm föll mycket regn den 9, vilket ledde till att södra länken stängdes av och Huddinge station drabbades av översvämning. Stockholms officiella mätstation på observatoriekullen fick ”bara” 19 mm den dagen.

Den 9 var för övrigt årets dittills åskrikaste dygn med närmare 5 000 registrerade blixtar i landet. Än mer åska skulle braka loss i samband med värmeböljan senare i juni. Månadens fyra åskrikaste dygn kom den 19–22, och mer om det senare i denna krönika.

Två omfattande regn

Värmen kulminerade i norr den 10 när svalare luft samtidigt var på väg in västerifrån. Ett omfattande regn, därtill med regn- och åskskurar i framkant, drog österut över landet den 11–12. Svalare luft följde, och mest markant blev temperaturomslaget i norr.

Många platser i främst mellersta och norra Norrland fick mer än 20 mm per dygn den 11 eller den 12, men bara en plats fick 35 mm eller mer. Det var Latikberg öster om Vilhelmina i mellersta Lappland med 38 mm den 11. Sammantaget för de bägge dygnen, alltså från morgonen den 11 till och med morgonen den 13 föll mest i Karesuando vid den finska gränsen i Lappland med 47 mm följt av Esrange öster om Kiruna i norra Lappland med 44 mm.

Den 14 svepte ett delvis kraftigt regn in över nordvästra Götaland och västra Svealand. Resan var ställd nordostut, och mest regn föll i ett stråk från Härjedalen och södra Jämtland i väster till Ångermanland och Västerbotten i öster. Följande platser fick officiellt 35 mm eller mer dygnet den 14 (räknat från morgonen den 14 och ett dygn framåt såsom gäller för ett nederbördsdygn):
57 mm i Svedjelandet (månadens största dygnsmängd),
47 mm i Aspeå norr om Sollefteå i inre Ångermanland,
46 mm i Krångede nordväst om Hammarstrand i östra Jämtland,
44 mm i Mälgåsen norr om Bräcke i sydöstra Jämtland,
42 mm i Hunge väster om Bräcke i sydöstra Jämtland,
41 mm i Rissna öster om Östersund i östra Jämtland,
39 mm i Klövsjöhöjden vid Klövsjö i södra Jämtland,
35 mm i Åsarna strax nordost om Klövsjö i Jämtland,
35 mm i Bispgården (deras andra rotblöta för månaden),
35 mm i Vännäs väster om Umeå i södra Västerbotten,
35 mm i Sollefteå i inre Ångermanland
och 35 mm i Holmön vid södra Västerbottenskusten öster om Umeå.

Söder om regnet var det blåsigt, med som tidigare redovisade stormbyar, dels vid Bohuskusten på kvällen den 14, dels vid Upplandskusten kring midnatt den 14–15. Regnet var dessutom ytterst välkommet i Dalarna, där en stor skogsbrand dagen innan brutit ut utanför Mora.

Den 12–15 blev månadens svalaste period, och då var det inte högsommarvarmt någonstans i landet (25 grader eller mer). Inkluderat den 1 blev fem junidygn utan högsommarvärme i år. Totalt alltså 25 högsommarvarma dagar i juni, men bara fyra av dessa bjöd även på 30 grader. Det innebär fler 25-gradersdagar men färre 30-gradersdagar än de senaste årens junimånader:
2020 var det 23 högsommarvarma junidagar, varav 10 bjöd på minst 30 grader
2019 var det 22 högsommarvarma junidagar, varav 5 bjöd på minst 30 grader
2018 var det 19 högsommarvarma junidagar, varav 7 bjöd på minst 30 grader

Nattfrost och extremtidig het värmebölja

Den 14–17 var det lokal frost i Norrbotten, Lappland, Jämtland och Härjedalen. Bland annat med månadens lägsta temperatur, och för de flesta landsdelar var det just under dessa dygn som månadens lägsta temperatur noterades:
I norra Norrland 3,1 minusgrader i Latnivaara nordväst om Gällivare i norra Lappland den 17,
i södra Norrland 1,7 minusgrader i Börtnan den 16,
i Svealand 1,7 grader i Särna i norra Dalarna den 2
och i Götaland 0,7 grader i Hagshult norr om Värnamo i Småland den 16.

Samtidigt tog värmen över i söder, varvid en värmebölja åt det extremare hållet pågick den 17–22. Den dittillsvarande århögstanoteringen på 28,5 grader i Östmark-Åsarna i norra Värmland den 30 maj fick ge vika för Göteborgs 29,5 grader den 17, men dagen därefter skulle det bli mycket varmare än så när många platser noterade över 30 grader varmt. Fyra dagar på raken, den 18–21, blev det över 30 grader varmt åtminstone någonstans i landet.

Årets hittills högsta temperatur blev 34,6 grader i Målilla, där det var exakt på tiondelen lika varmt två dagar i rad den 18 och den 19. Här har ni månadens och årets hittills högsta temperatur i de fyra landsdelarna:
I Götaland nyss nämnda 34,6 grader i Målilla den 18 och den 19,
i Svealand 32,2 grader i Floda mellan Flen och Katrineholm i inre Södermanland den 18,
i södra Norrland 30,3 grader i Gävle i Gästrikland den 18
och i norra Norrland 27,7 grader i Övertorneå norr om Haparanda vid den finska gränsen i Norrbotten den 10.

Lokalt blev det rekordvarmt, och följande platser med minst 75-åriga mätserier satte nya junirekord:
33,3 grader i Norrköping i Östergötland den 18 mot tidigare 33,0 grader i juni 1947, troligt den 29 eller den 30 (startår 1944)
28,2 grader i Falsterbo på den skånska sydvästspetsen den 19 mot tidigare 27,8 grader den 30 juni 2019 och den 30 juni 1992 (startår 1880)

Flera andra platser noterade också varmast i juni sedan rekordvarma junidagar år som 1917, 1947 och 1970. Dessutom, och kanske än mer uppseendeväckande, var att Målillas 34,6 grader är varmast i landet i juni på 74 år. Vi behöver nämligen backa tillbaka till 1947, och den rekordvärme som då gav det svenska junirekordet på 38,0 grader i just Målilla den 29 juni, för att hitta en högre junitemperatur i landet. Årets högsta temperatur är dessutom redan högre än fjolårets 34,0 grader på Skellefteå flygplats den 25 juni 2020, och senast det var varmare än 34,6 grader i landet var i Markusvinsa norr om Överkalix i Norrbotten med 34,8 grader den 26 juli 2019.

Det är sällan det blir så pass varmt som i år redan i mitten av juni. De allra flesta junirekorden ligger sent i månaden. Det gör att det inte är uteslutet att 34,6 grader faktiskt är rekordvarmt för att vara så tidigt på året som den 18 juni. Dock är datumrekord svåra att verifiera, så jag vill lämna det lite öppet om det faktiskt är så eller ej.

Tropiska nätter

Med värmeböljan kom även årets första tropiska nätter. Per definition anses en natt tropisk om temperaturen aldrig når under 20 grader. Det sker oftast vid kusterna under sommarens andra halva då ett väl uppvärmt havsvatten dämpar nattkylan. I år inträffade den första tropiska natten redan den 18 juni, vilket är mycket tidigt på säsongen men långtifrån rekordtidigt. Svenskt datumrekord för tidig tropisk natt sattes för tre år sedan, den 3 juni 2018 i Vinga i Göteborgs yttre skärgård i Västergötland.

Här samtliga platser som noterat tropiska nätter under månaden: Göteborg den 18, Halmstad i Halland den 18, Hörby, Lund och Malmö i Skåne den 19 samt Fårösund-Ar och Gotska Sandön på Gotland den 22. Högst minimitemperatur rapporterades från Hörby med 21,3 grader den 19. För Gotlands del är den 22 en rekordtidig notering för tropisk natt, för på den raukiska ön har det inte noterats tropisk natt redan i juni månad. Detta gäller garanterat sedan 1945 ska dock sägas, men troligen inte sedan mätningarna inleddes på mitten av 1800-talet.

Extrem temperaturkontrast

Värmen var som mest utbredd norrut den 17, varefter svalare luft började ta över norrifrån. Temperaturkontrasten mellan värmen i söder och den svala luften i norr blev allt skarpare dag för dag, så när någon plats ”ramlade över på andra sidan” gick det inte att missa. Ett dygn efter Gävles 30,3 grader nådde dagstemperaturen där som högst 15,6 grader. Själv upplevde jag temperaturdroppet mitt på dagen i Uppsala den 22 när det gick från cirka 23 grader, fuktigt och vindstilla till omkring 16 grader, småblåsigt och märkbart torrare luft.

Den skarpa temperaturgräns som helgen den 19–20 skar som en sylvass kniv genom landet var minst sagt imponerande. För att åter ta Gävle som exempel. Där var det endast 13,5 grader klockan 17 den 20, samtidigt som det tio mil söderut var 27,4 grader varmt i Sala i allra ostligaste Västmanland.

Ytterligare ett exempel. Småländska Målilla noterade varmast i landet i juni på 74 år. Samma dygn, den 18, hade Blåhammaren i Jämtland som varmast 4,8 grader.

Blixtar och dunder

Jag har svårt att avgöra hur mycket dunder och magiska under det varit i juni, men antal blixtar har jag koll på. Det var nämligen gott om åska i gränsen mellan värmen i sydost och den svalare luft som under några dagars tid pressade undan den allra varmaste luften vidare österut. Årets hittills fyra åskrikaste dygn inträffade då i rad. Närapå 9 000 blixtar den 19, följt av 10 700 stycken den 20, sedan 10 400 stycken den 21 och till slut dryga 5 500 blixtar den 22.

Åska kan dels bildas i varmluften, så kallade värmeåskväder, men oftast är det i skiljelinjen mellan varm, fuktig luft och svalare, torrare luft som flest åskskurar uppträder. Dygnen 19–22 bildades också många kraftiga åskskurar i ett stråk från sydväst till nordost, ett stråk som sakta försköts österut ju mer den svala luften tog över.

Det var inte bara mycket åska, det föll mycket regn också. Här samtliga platser som fick 35 mm eller mer under ett dygn dessa temperaturkontrastrika dygn:
41 mm i Karlstad i Värmland den 19,
38 mm i Kilsbergen-Suttarboda väster om Örebro i Närke den 20 (varav 36 mm på bara en timme på sena eftermiddagen),
40 mm i Ställdalen i nordvästra Västmanland den 21
och 36 mm i Kalix vid Norrbottenskusten den 21.

Blandat midsommarväder

Inför midsommar såg det allmänt ostadigt ut, men det blev en del sol också i främst Vänerlandskapen. Men många av oss fick även ta del av lokala skurar. Sydostifrån drog ett skurområde in och berörde Östersjölandskapen, samtidigt som det låg ett stråk med regn, skurar och lokal åska tvärs genom Norrland från Norrbotten i nordost ner mot Härjedalen i sydväst och även ner över Dalarna. En blandning av sött och salt som så ofta över midsommar. Midsommardagen var allmänt stabilare, framför allt i norr där dessutom solen rätt allmänt tog över.

Här några topp- och bottennotering för midsommarafton den 25:
Varmast: 25,8 grader i Östmark-Åsarna, Värmland
Kallast: 2,8 grader i Latnivaara, Lappland
Blötast under dagen: (klockan 08–20): 14 mm i Floda, Södermanland
Blötast under dygnet (från klockan 8 och ett dygn framåt): 31 mm i Gustorp, Östergötland
Mest solskenstid: 13,3 timmar i Karlstad, Värmland
Högst medelvind: 13,1 m/s i Stora Sjöfallet, Lappland
Högst byvind över inlandet: 12,0 m/s i Mora, Dalarna

Och motsvarande värden för midsommardagen den 26 var:
Varmast: 26,9 grader i Arvika, Värmland
Kallast: 0,5 minusgrader i Gielas, Merkenes och Latnivaara i Lappland
Blötast under dagen: (klockan 08–20): 5 mm i Kilsbergen-Suttarboda, Närke
Blötast under dygnet (från klockan 8 och ett dygn framåt): 22,7 mm i Fagerhult, Småland
Mest solskenstid: 16,1 timmar i Luleå, Norrbotten
Högst medelvind: 12,8 m/s i Stekenjokk, Lappland
Högst byvind över inlandet: 10,5 m/s i Latnivaara, Lappland

Skurar och lokala skyfall

Slutet av månaden präglades av mestadels varmt, men även övervägande ostadigt väder. Olika delar av landet berördes av mer eller mindre kraftiga skurområden under den sista veckan. Lokalt föll 35 mm eller mer, och det började dagen före midsommarafton, den 24 alltså:
42 mm i Malexander i södra Östergötland (varav 25 mm kom på bara en halvtimme under tidiga natten mot midsommarafton den 25),
35 mm i Hult strax norr om Norrköping i Östergötland
och 35 mm i Nobynäs söder om Tranås i nordvästra Småland.

Den 27 föll mycket regn på kort tid över Lidingö öster om Stockholm. Tyvärr finns numera ingen officiell mätstation där, och att titta på Stockholms notering för att få en hint om hur mycket som kan ha kommit är inte lönt. Där föll nämligen ingen mätbar nederbörd alls, så man kunde verkligen tala om lokala skurar på ”annandag midsommar” den 27. Flera kraftiga åskskurar berörde dock Östersjökusten den dagen, så kanske mer lönt då att se till toppnoteringen 42 mm i Svanberga norr om Norrtälje i östra Uppland. Där föll nästan allt på bara en timme, för klockan 14–15 kom det 34 mm. I alla fall kortvarigt var det säkert ett skyfall där och då, för per definition är det skyfall om det faller minst en millimeter regn per minut. Kvarten mellan 14.00 och 14.15 var det nästan så i Svanberga, för då kom det 12 mm på 15 minuter. Kanske att Lidingö också hade skyfall den dagen, eller åtminstone skyfallsliknande regn.

Hur som helst hade det varit kul att veta hur mycket det faktiskt föll över Lidingö den 27 med tanke på vilka översvämmande följder det blev. Som alltid när alltför mycket regn vräker ner över tätbebyggelse blir det snabbt problem, för nästan all mark är bebyggd eller täckt av asfalt eller annan ogenomtränglig markbeläggning. Dagvattenledningarna är inte dimensionerade för skyfall, så att det blir lokala översvämningar när vattenmassorna ansamlas på lågt belägna platser och inte kan ledas bort därifrån av överfulla dagvattenledningar är föga förvånande.

Den 29 var det dags igen för lokala regn- och åskskurar som lokalt gav 35 mm eller mer: 44 mm i Simeå mellan Arbrå och Järvsö i inre Hälsingland och 38 mm i Lobonäs söder om Los i nordvästra Hälsingland. Det var i gränsen mellan värmen i söder och svalare luft som var på väg ner över Norrland den dagen som det brakade loss med lokalt kraftiga regn- och åskskurar.

Externa källor: StormGeo, SMHI samt sociala och andra medier

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer