Ännu ett milt år har gjort sitt. Decemberkylan är kanske det som ligger färskast i minnet, men sammantaget alltså milt. Övervägande torrt också, och mycket mer om det sammanfattande årsvädret hittar du här.
Mycket hinner hända på 365 dygn, men här har ni väderåret 2022 i kortversion:
Vintern: Milt och övervägande torrt
Året inleddes med en vinter med flera ansikten. Delvis blåsigt, ostadigt och milt, och med flera oväder. Kulmen blev stormen Malik när den i slutet av januari passerade Sydsverige. Även kortare perioder med kyla och relativt lugnt väder förekom. Den meteorologiska våren i Sydsverige var redo på premiärdatumet den 15 februari, och tog sedan stora kliv norrut i mars. Mars var rekordtorr och rekordsolig i söder, men bjöd även på ett rejält bakslag med kyla och snö på slutet.
Januari: Översvämningar, trafikstörningar och 38 000 strömlösa abonnenter följde i spåren av stormen Malik i södra Sverige den 29–30 januari.
Februari: Våren anlände till södra Götaland den 15 februari, och sista helgen var solig och smått vårlik långt norrut.
Mars: I bland annat Visby, Motala och Oxelösund föll ingen mätbar nederbörd alls under månaden, och än fler platser noterade nya torr-rekord.
Våren: Relativt normal och intetsägande
Våren inleddes egentligen redan i mars med milt, torrt och soligt. Sedan mer trevande i april och maj, där många nog tyckte att värmen var alltför modest för deras smak. Rent statistiskt tämligen normalvarmt och på många håll även normalblött, men torrt i främst ett band ostvästligt genom Dalarna–Härjedalen–Medelplad–Hälsingland. Efter sol och vårvärme över påsk tändes hoppet om tidig försommarvärme, men det hoppet släktes i maj.
April: Det svängde om månaden med flera bakslag med snö. Lagom till påsk tog solen och värmen över, och den meteorologiska våren rusade vidare norrut i Norrland.
Maj: Trevande värme, där främst början var kylig och ostadig med kalla nätter även i söder. Månadens enda 25-gradersdag inträffade den 19 maj.
Sommaren: Tredje varmaste sommardagen genom tiderna
Osedvanlig värme över midsommar, sedan svalare innan ny och kortvarig hetta slog till. Allra varmast den 21 juli fick småländska Målilla med 37,2 grader, vilket är nytt Götalandsrekord för juli, varmast i landet på 75 år och den fjärde högsta temperaturen som uppmätts i landet. Växlande även i augusti, som till stor del var varm och torr. Dessutom flera omgångar med mycket regn, skurar och åska innan en begynnande höst tog över de sista dagarna av augusti.
Juni: Inledningsvis såväl svalt som varmt, men till midsommar tog värmen över. I bland annat Göteborg var midsommaraftonen rekordvarm.
Juli: Mycket varierat med såväl blött som torrt när varmt och svalt turades om. Avslutningen blev lokalt frostig i norr.
Augusti: Fortsatt svängigt, där värmen hängde i länge. Tolv 30-gradersdagar blev det, den sista rekordsent den 28 augusti.
Hösten: Seglivad sommar övergick till vinter
Inledningsvis en odramatisk och till stora delar torr och mild höst där vintern lät dröja på sig. Värt att nämna är dock två kraftiga regn i september och lokala värmerekord i oktober. I november tog dramatiken fart, där rekordvärme den 11–12 november följdes av snöoväder i delar av Östersjölandskapen en vecka senare. Omslaget gjorde att vintern tog över, snön la sig i större delen av landet och december blev delvis en fullvärdig vintermånad även i söder.
September: Odramatiskt med övervägande torrt och något småkyligt väder. Den 27–28 september var det rekordregnigt i sydöstra Götaland.
Oktober: Milt och tämligen odramatiskt höstväder med rekordvarma 19,5 grader så sent på året som den 28 oktober.
November: Den meteorologiska hösten anlände rekordsent till kustområdena i söder, men när väl mildluften gjort sitt slog vädret abrupt om till mer vinterlikt på bara en vecka.
December: Kylan dominerade mest hela tiden, och snötäcket kom och gick i söder. Julaftonen var kall med snötäcke från mellersta Svealand och norrut. Året avslutades dock milt.
Externa källor: StormGeo, SMHI samt sociala och andra medier