Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Soluppgången över Årydsjön i Åryd sydost om Växjö i Småland den 16 mars. Foto: Rebecka Schewenius LundbergVisa alla (4)
Visa alla (4)

Rekordsolig torka

Uppdaterad
Publicerad

Vilken månad det blev. Sol i massor och mestadels torrt dag efter dag. I stora delar av landet i alla fall, för i fjällen har mildvädret gett en hel del regn, snö och blåst också.

Snustorrt på många håll i söder, och därtill en sol som lyst som aldrig förr. De som gillar torra och soliga vårdagar kan knappast klaga på årets mars, som blev en riktig solskenshistoria i stora delar av landet.

Rekord finns det gott om att redovisa, inte minst gällande just sol och torka. Senast vi hade en så kallad nollmånad var i april 2019. En nollmånad är en månad med ingen observerad nederbörd på en eller flera enskilda stationer. Men nu hände det alltså igen, och preliminärt för knappa tjugotalet stationer. Den siffran kommer säkert revideras ner när samtliga mätningar inkommit, blivit genomgångna och godkända, men åtminstone några platser lär ha ”nollat” i mars. Gott om solrekord också, där det redan efter 22 av månadens dygn var klart med det första rekordet, och fler solskensrekord följde under månadens sista vecka.

Utöver torka och sol har det hänt en hel del annat också i mars, såsom lokala värmerekord för såväl absolut temperatur som månadsmedeltemperatur, lokal extremnederbörd (mitt i all torka ja), extremt torr luft och osedvanligt högt lufttryck.

Milt eller mycket milt

Mars var varmare än normalt i hela landet, och då sett till referensåren 1991–2020. I söder blev skillnaden mestadels 0–2 grader över normalt medan det mestadels blev 2–4 grader över normalt i norr. Mildluften hade greppet om större delen av månad även om det av och till fanns viss kyla under månadens första halva. Perioden den 18–25 var sedan närapå helt på den varmare sidan av normalstrecket innan ett tvärt omslag med kyla norrifrån skedde inför månadens avslutande dygn. Därmed dämpades överskottet något i landet innan mars övergick i april på kvällen den 31, för temperaturstatistiskt sett blir det ju april redan på kvällen den sista mars.

Det har varit gott om milda marsmånader på senare år, såsom främst 2007, 2012, 2014, 2015 och 2016. I söder räcker det dock mestadels att backa tillbaka till ifjol, 2021, för att hitta en mars som är varmare än årets, medan det i norr är tillbaka till den delvis rekordvarma trion 2014, 2015 och 2016 som gäller. Främst i fjällkedjan finns dock enstaka platser som aldrig tidigare uppmätt så hög marstemperatur som i år. För minst 50-åriga mätserier har följande rekord noterats:
5,2 minusgrader i Tarfala i nordligaste Lapplandsfjällen mot tidigare 5,8 minusgrader 2007 (startår 1965)
2,1 minusgrader i Sylarna i sydligaste Jämtlandsfjällen mot tidigare 2,2 minusgrader 2007 (startår 1934)
1,7 minusgrader i Glommersträsk i ostligaste delen av mellersta Lappland mot tidigare 2,2 minusgrader 2007 (startår 1968)

Göteborg hade varmast i landet i mars med en medeltemperatur på 4,3 grader, vilket är 1,3 grader över deras normala 3,0 grader för referensperioden 1991–2020. Kallast hade Naimakka vid den finska gränsen i nordligaste Lappland med i snitt 5,7 minusgrader, vilket är 3,2 grader över deras normala 8,9 minusgrader. Störst avvikelse från normalvärdet hittas på Kiruna flygplats i norra Lappland, för 2,9 minusgrader mot normala 7,3 minusgrader innebär ett överskott på 4,4 grader medan Barkåkra nära Ängelholm i nordvästra Skåne hade minst överskott, endast en tiondel med 2,8 grader mot normala 2,7 grader.

Lokalt inte en enda droppe eller flinga

Fjällkedjan fick i grova drag normal mängd nederbörd under mars, men i övrigt var månaden torr, mycket torr eller extremt torr. I Götaland, Svealand och sydöstra Norrland föll mestadels mindre än hälften av det normala och på många håll mindre än en tiondel. Lokalt föll till och med ingen mätbar nederbörd alls. Det registrerades därmed så kallade nollmånader, och många platser satte även nya torr-rekord. Rekord för lite nederbörd kan vara svårt att slå, för så här på våren ligger gällande rekord oftast på bara någon enstaka millimeter, och vissa platser har redan 0,0 mm som rekord. Det känns lite hopplöst då att kunna bräcka rekordet, men det går ju alltid att tangera med 0,0 mm förstås.

För mätplatser med minst 100 år på nacken var årets mars rekordtorr på följande platser:
0,0 mm i Visby på Gotland mot tidigare 1,1 mm 1923 (startår 1860)
0,0 mm i Hemse på inre södra Gotland mot tidigare 0,7 mm 1964 (startår 1881)
0,0 mm i Nyköping vid Södermanlandskusten mot tidigare 4,1 mm 1952 (startår 1860)
0,1 mm i Hoburg på sydligaste Gotland mot tidigare 0,7 mm 1918 (startår 1880)
0,1 mm i Ölands norra udde mot tidigare 1,0 mm 1910 och 1943 (startår 1880)
0,2 mm i Gotska Sandön på Östersjön norr om Gotland mot tidigare 0,4 mm 1923 (startår 1880)
0,3 mm i Trelleborg vid den skånska sydkusten mot tidigare (med millimeternoggrannhet) 3 mm 1910 (startår 1890)
0,3 mm i Landsort vid Södermanlandskusten mot tidigare 0,4 mm 1964 (startår 1880)
0,3 mm i Leksand i Dalarna mot tidigare 1,0 mm 1953 (startår 1915 samt data 1880–1890)
0,4 mm i Skara i Västergötland mot tidigare 0,8 mm 1964 (startår 1860)
0,4 mm i Stockholm mot tidigare 0,5 mm från 1964 (startår 1786) men det finns dock två gamla noteringar om (men bara med millimeternoggrannhet) 0 mm för mars 1831 och 1856 så garanterat torraste mars på dryga 160 år är det i alla fall
0,4 mm i Jönköping i Småland är tangerat rekord med 1964 (startår 1860)
0,4 mm i Malmö mot tidigare 3,7 mm 1964 (startår 1917)
0,4 mm i Hallands Väderö i nordvästligaste Skåne mot tidigare 4,6 mm 1964 (startår 1886)
0,5 mm i Lund i Skåne mot tidigare 6,1 mm 1964 (startår 1749)
0,5 mm i Gladhammar utanför Västervik i Småland mot tidigare 2,0 mm 1943 (startår 1860 för kopplade Västervik/Gladhammar)
0,7 mm i Osby i nordligaste Skåne mot tidigare 3,1 mm 1964 (startår 1923)
1,0 mm i Knäred i sydöstra Halland mot tidigare 2,4 mm 1964 (startår 1895)
1,1 mm i Växjö i Småland mot tidigare 1,6 mm 1964 (startår 1860)
1,1 mm i Nyhammar i södra Dalarna nordväst om Ludvika är eventuellt rekord, eller en tangering av det tidigare rekordet 1 mm (men bara med millimeternoggrannhet) från 1926 och 1942 (startår 1901)
1,3 mm i Vänersborg vid Vänerns sydvästra spets i Västergötland mot tidigare 1,7 mm 1964 (startår 1860)
1,7 mm i Ystad på den skånska sydkusten mot tidigare (med millimeternoggrannhet) 3 mm 1910 (startår 1880)
2,1 mm i Halmstad i Halland mot tidigare 2,8 mm 1964 (startår 1860)
2,2 mm i Falsterbo i sydvästligaste Skåne mot tidigare 3,3 1969 (startår 1880)
2,8 mm i Klippan i nordvästra Skåne mot tidigare 3,0 mm 1964 (startår 1881)
3,0 mm i Kristianstad i nordöstra Skåne mot tidigare 3,3 mm 1969 (startår 1879)
3,8 mm i Ronneby-Bredåkra mot tidigare 4,2 mm 2012 (startår 1880 för kopplade Ronneby/Bredåkra)

Tre långa mätserier ”nollade” alltså månaden, och lägg därtill ytterligare ett gäng platser som gick igenom hela mars utan någon mätbar nederbörd alls:
Hälsingland: Fågelsjö
Dalarna: Söderbärke
Uppland: Adelsö
Södermanland: Dalarö, Hyndevad, Nynäshamn, Oxelösund och Strängnäs-Vansö
Östergötland: Gustorp, Harstena, Härsnäs, Kisa, Linköping, Malmslätt, Vadstena och Ödeshög
Gotland: Fårösund-Ar, Ljugarn och Visby flygplats
Småland: Ankarsrum, Holmbo, Nobynäs och Ramsjöholm
Skåne: Munka-Ljungby och Vomb
En eller annan av dessa kanske falla bort när alla värden slutligen granskats, och kanske att det även kan tillkomma någon eller några där viss data ännu saknas och stationen av den anledningen inte finns med i listan än.

De flesta rekorden för lite nederbörd i mars i söder härrör från 1964, men på senare år finns även rekordnoteringar från 2003 och 2013. På senare år har torra och blöta marsmånader turats om, och den senaste allmänt blöta mars inträffade 2019. I norr finns klara likheter mellan årets marsnederbörd och fjolårets, 2021 alltså. Det har varit många blöta marsmånader i fjällen på senare år, så för att hitta en rätt allmänt torrare mars än normalt där är det tillbaka till 2018 som gäller.

Det svänger minst sagt om vädret. Inte minst för den skånska trion Trelleborg, Malmö och Lund. Där föll rekordmycket nederbörd i februari, följt av rekordtorka nu i mars.

Klart mest nederbörd i landet i mars, såväl i millimeter som i procent av normalt räknat, fick Katterjåkk i nordligaste Lapplandsfjällen med 160 mm, vilket är 205 % av deras normala 78 mm. Dubbelt upp låter ju mycket, men då ska man ha i åtanke att Katterjåkks marsrekord lyder på hela 318 mm från 1953, alltså dubbelt upp en gång till. Minst nederbörd i mars fick det gäng platser som ju ”nollade” månaden.

Lite blåst i söder

Frånsett fjällen har det blåst ungefär som vanlig ti mars i norr, medan det varit en klart mindre blåsig månad än brukligt i söder. Det beror ju på att det mestadels varit stabilt, soligt och torrt väder som härskat över Svea rike, och då främst de södra delarna. Undantaget främst några blåsiga dygn strax innan och i samband med omslaget till kalluften i slutet av månaden, men sammantaget alltså mindre blåsigt än brukligt i söder och normalt i norr.

Inga stormvindar till sjöss förekom i mars, så månadens högsta medelvind för kuststationer blev ”bara” 21 m/s i Söderarm i den yttre uppländska skärgården rakt öster om Norrtälje mitt på dagen den 26. Högst byvind för en kuststation i mars blev stormbyar på 26 m/s i Brämön vid Medelpadskusten sydost om Sundsvall på småtimmarna den 26, alltså bara ett par timmar innan Söderarms toppnotering för medelvind.

I fjällen blåste det däremot storm vid flera tillfällen, och till och med orkan vid två tillfällen. Månadens toppnotering blev orkanvindar på 37 m/s i Blåhammaren i Jämtlandsfjällen på förmiddagen den 28, då när kalluften var på väg med full kraft ner över landet. Trots orkanbyar på 44 m/s i Blåhammaren där och då var det ändå en annan notering som blev månadens högsta vindby i fjällen, nämligen hela 51 m/s i Tarfala på eftermiddagen den 21.

Kalluftens framfört söderut den 25–28 gav ett par mycket byiga dagar över inlandet, som mest med stormbyar. Mer om det mot slutet av denna krönika när redovisningstexten nått så långt in i månaden.

Rekordsoligt i söder

Marssolen lyste ungefär som vanligt i norr, men i söder var det en mycket solig månad. På många håll den allra soligaste mars som registrerats. Till och med den allra soligaste mars som noterats med nytt svenskt marsrekord i Hoburg, och för första gången över 300 timmar dessutom mot det tidigare rekordet 267 timmar i Borlänge i södra Dalarna 2013.

Nya rekordnoteringar finns för följande mätplatser, vilket är ungefär hälften av alla som mäter solskenstid i landet:
303 timmar i Hoburg mot tidigare 213 timmar 2012 (startår 1985)
301 timmar i Visby mot tidigare 229 timmar 2012 (startår 1952)
283 timmar i Växjö mot tidigare 213 timmar 2013 (startår 1983)
276 timmar i Karlskrona-Kungsholm i Blekinges skärgård mot tidigare 208 timmar 2013 (startår 2009)
271 timmar i Svenska Högarna på nordligaste Östersjön mot tidigare 254 timmar 2013 (startår 2007)
269 timmar i Stockholm mot tidigare 254 timmar 2013 (startår 1908)
265 timmar i Norrköping i Östergötlandmot tidigare 263 timmar 2013 (startår 1955)
256 timmar i Lund mot tidigare 210 timmar 2003 (startår 1983)
251 timmar i Göteborg mot tidigare 249 timmar 2013 (startår 1983)
247 timmar i Karlstad i Värmland mot tidigare 243 timmar 2013 (startår 1950)

Bland de fåtal mätstationer för solskenstid som finns i landet sken solen alltså mest i Hoburg medan Tarfala fick minst med soltid. Deras 99 timmar är dock snäppet mer än deras normala 97 timmar för mars, så det är på intet sett en månad med solbrist där, eller i norr i övrigt heller. Jämfört rekorden i söder känns solskenstiden dock klart beskedlig i norr.

Delvis kall inledning

Mars inleddes milt, men lagom inför första helgen tog lite kallare luft över. Dagstemperaturen i söder stannade under 10-gradersstecket samtidigt som nattemperaturen i norr nådde 20–25 minusgrader som lägst.

Den 9 blev det 26,7 minusgrader i Naimakka och det såg länge ut att stå sig som månadens lägsta temperatur. I Svealand och södra Norrland stod sig noteringar från inledning av mars som lägst månaden ut, men i norra Norrland och i Götaland kröp kvicksilvret tillbaka än mer i slutet av månaden. Månadens lägsta temperatur redovisas därför i slutet av denna digra marssammanfattning. 

Årshögstanoteringen höjdes flera gånger

Tämligen odramatiskt, torrt och milt väder dominerade under månadens första halva. Med ett egentligt undantag, och det var den 6, dagen för Vasaloppet för övrigt, som vinden tilltog i delar av Lapplands- och Jämtlandsfjällen när den tillfälliga kyla som var den 4–5 knuffades undan från landet av milda väst- och nordvästvindar. I Blåhammaren noterades orkanvindar på 33 m/s på förmiddagen, och öster om fjällen rådde lokalt hårda vindbyar på 21 m/s som mest.

Några tillfällen till med lokal storm i fjällen inträffade under månadens inledning, det vid midnatt den 1–2, på sena kvällen den 2 och på morgonen den 8.

Den 14 januari noterades 10,7 grader i småländska Oskarshamn, och den noteringen stod sig som årets högsta i nästan två månader. Den 7 reviderades årshögstanoteringen till 11,7 grader i Kristianstad i nordöstra Skåne, för att sedan höjas steg för steg dag för dag: Göteborg 13,8 grader den 12, Rörastrand på Tjörn vid södra Bohuskusten 14,3 grader den 13 och Rörastrand igen med 14,5 grader den 14.

Mycket tidig vår i norr

Våren rivstartade i februari, och tog sedan stora kliv norrut under månadens inledning och mitt. Mindre steg tog den 6 och den 9–10, men månadens stora vårkliv kom den 12–18. Då fick resterande del av Götaland, resterande del av Svealand utom norra Dalarna samt ett stort område i öster och delvis inre Norrland vår. Därefter helt halt för vårens framfart månaden ut, så det är bara att komma igen i april och hoppas på nya avancemang vidare norrut och vidare allt närmare in mot fjällvärlden.

De delar av mellersta och norra Norrland som fick vår då fick det flera veckor tidigare än normalt, dock inte rekordtidigt någonstans. Men bara som exempel kan nämnas att våren nådde Gällivare i norra Lappland den 18, vilket är den näst tidigaste vårstarten sedan mätningarna inleddes 1898 för den kopplade Malmberget/Gällivare-serien. Rekordet för tidig vårstart där är den 15 mars 1932. Den tidiga vårvärmen långt norrut orsakade bland annat att mycket vatten samlades ovanpå isarna i Kirunatrakten.

Torr luft och torra dygn

Luftfuktigheten var stundtals extremt låg, och den 13–14 uppmättes rekordlåg relativ fuktighet i södra halvan av landet. När den relativa luftfuktigheten var som lägst noterades endast 7 % i Stockholm och i södermanländska Eskilstuna. Det är rekord för bägge, för tidigare rekord för Stockholm löd 12 % från den 5 maj 2016 och Eskilstunas hade tidigare 15 % den 20 april 2015 som lägsta notering. Att se relativ fuktighet under 20 % är mycket ovanligt, och under 10 % är ytterst extremt. Vet inte om det är svenskt rekord, men det finns en notering på endast 5 % relativ fuktighet i Stekenjokk i sydligaste Lapplandsfjällen från den 20 mars 2003. Är det någon gång på året som det kan vara så torrt så är det just så här på vårkanten och in på försommaren, för då är luftfuktigheten generellt sett som lägst på hela året.

En effekt av torkan var att luften efterhand blev allt mer fylld av små, små partiklar som vägdamm och annat. Därmed som upplagt för praktfulla och starkt rödfärgade soluppgångar och solnedgångar. Och nej, det var inte sand från Sahara som lyckats transporteras med vindar upp till våra breddgrader, utan alla röda himlar var vårt eget verk.

Den 12–16 var det dessutom i stort ingen nederbörd alls som föll i hela landet. Då noterades bara några få tiondels millimeter på enstaka platser varje dygn, men inget nederbördsdygn var officiellt helt torrt. Under flera dagar var den största problematiken för oss prognosmeteorologer att försöka bedöma dimmans vara eller icke vara fram på dagarna i söder. Väderläget var vindsvagt, så de dimmoln och den dimma som bildades nattetid hade delvis svårt att lätta. Visserligen soligt ovan molnen, men det är inte alltför stor kraft än i solens strålar vilket gör prognos på lättande dimma extra svår så här års, liksom på höstkanten.

Extremnederbörd i Katterjåkk

Eftersom mars till stor del handlade om torrt och stabilt väder styrdes vädersystemen ute på Atlanten till stor del på en väldigt nordlig bana, varvid den skandinaviska fjällkedjan fått mycket nederbörd. Därför är det inte konstigt att det just där varit en blötare mars än normalt.

Ett tillfälle sticker dock ut extra mycket, för den 19 föll hela 72 mm i Katterjåkk, vilket är nytt dygnsrekord för mars för deras del. Tidigare marsrekord för den kopplade Riksgränsen/Katterjåkk-serien med startår 1904 var 58 mm från den 13 mars 1999. Deras 72 mm är även den femte största marsnederbördmängd som rapporterats i hela landet i mars. Det svenska dygnsrekordet för mars lyder på 90 mm från Joesjö strax väster om Hemavan i södra Lapplandsfjällen den 19 mars 1966.

Regninslaget var stort när Katterjåkk fick sina 72 mm, varvid snödjupet sjönk från 166 cm på morgonen den 19 till 153 cm till morgonen den 20. Lek med tanken om all den nederbörden i stället fallit som snö, då hade snödjupet kunnat hamna en bra bit över två meter.

I övrigt har det bara rapporterats två 30 mm-dygn till i mars, dels i Katterjåkk med 31 mm den 23, dels i Ankarvattnet i nordligaste Lapplandsfjällen med 34 mm den 27. Då passerade månadens enda mer omfattande snöfall i norr, och mer om det i slutet av denna sammanfattning.

Seglivat snötäcke i söder

Visserligen soliga och vårvarma dagar, men med kalla nätter var det snötäcke som lagt sig i söder seglivat. De första 25 dygnen av månaden kan mestadels sammanfattas med en långsam avsmältning och minskning av snöutbredningen söderifrån. Med betoning på långsam, för solen till trots är det plusgrader dygnet runt som är den viktigaste faktorn för snabb snösmältning. Framför allt fram till den 17 när nätterna var allmänt kallare. Under perioden den 18–28 var det sedan inte lika mycket frostnätter i söder, och därmed tog avsmältning alltmer fart.

Götalands största snödjup i mars månad är ett tydligt exempel på just detta med ett seglivat snötäcke trots vårsolen. Månadens största snödjup i landets olika delar blev nämligen:
I norra Norrland 188 cm i Katterjåkk den 3,
i södra Norrland 140 cm i Storlien-Storvallen den 8–9,
i Svealand 54 cm i Nornäs en bit söder om Särna den 1 liksom i just Särna i norra Dalarna den 1, 2 och 18.

Katterjåkks notering är för övrigt även säsongens (hittills) största snödjup i landet.

Rekordvarm marsdag

Den 20 blev en mycket mild dag, och det även långt norrut i landet. För att inte säga varm dag, i alla fall med marsögon sett. Så även för hela den perioden i norr med mycket varma dygn den 17–24 där mildluften var som mest uttalat den 19–20. Flera platser i norr hade då extremt milt för att vara i mars.

Lokalt sattes nya marsrekord den 20, och för minst 75-åriga mätserier gäller det:
16,7 grader i Delsbo i nordöstra Hälsingland är tangerat rekord med den 28 mars 2007 (startår 1878 för kopplade Bjuråker/Delsbo)
16,1 grader i Örskär vid norra Upplandskusten mot tidigare 15,9 grader den 28 mars 2007 (startår 1937)
14,9 grader i Vindeln-Sunnansjönäs i inre södra Västerbotten mot tidigare 14,4 grader den 28 mars 2007 (startår 1946)
14,5 grader på Umeå flygplats i södra Västerbotten mot tidigare 14,2 grader den 26 mars 2007 (startår 1882 för kopplade Umeå/Umeå flygplats)
13,2 grader i Hedeviken i Härjedalen mot tidigare 13,1 grader den 23 mars 2021 och den 27 mars 2007 (startår 1937 för kopplade Hede/Hedeviken)
7,2 grader i Katterjåkk mot tidigare 7,0 grader den 16 mars 1986 (startår 1904 för kopplade Riksgränsen/Katterjåkk)

Mest anmärkningsvärt bland dessa rekord nog 14,9 grader i Vindeln-Sunnansjönäs, för det är bara 0,2 grader under marsrekordet för hela norra Norrland (15,1 grader på Skellefteå flygplats i Västerbotten den 28 mars 2007).

Redan den 19 hade årshögstanoteringen justerats till 14,8 grader i Delsbo, men redan dagen därpå blev det ännu varmare med 16,8 grader i Torpshammar i inre Medelpad. Just den 20 blev också månadens varmaste dag i stora delar av landet, men i Götaland blev det ännu varmare ett par dagar senare. Så månadens högsta (tillika årets hittills högsta) temperatur i landets fyra olika delar blev till slut följande:
I Götaland 18,3 grader i Gladhammar sydväst om Västervik i östra Småland den 24,
i Svealand 16,5 grader i Svanberga norr om Norrtälje i östra Uppland den 20,
i södra Norrland nyss nämnda 16,8 grader i Torpshammar den 20
och i norra Norrland redan nämnda 14,9 grader i Vindeln-Sunnansjönäs den 20.

Tycker ni det låter osedvanligt högt med 18,3 grader redan i mars så vill jag bara påminna om att vi så sent som i fjol nådde nästan 20 grader, visserligen först den 30 mars 2021, och att det svenska rekordet för tidig 20-gradig värme lyder den 18 mars 1990 då Oskarshamn vid Smålandskusten hade 20,5 grader varmt. Det svenska marsrekordet är på hela 22,2 grader den 30 mars 1968 delas av Oskarshamn och Sandbäckshult strax väster om Mönsterås i östra Småland.

Markant bakslag gav nysnötäcke i Sydsverige

Den 23–24 började det låsta väderläget ge vika i norr. Vädersystemen på Atlanten gick på något sydligare bana än tidigare och gav lite regn och snö även öster om fjällen. Den 27 inleddes sedan det som skulle bli ett mycket markant och kännbart omslag till kalluft, snö och blåst ner över hela landet. Vad hände mer den 27? Jo, vi ställde om klockan till sommartid, men det blev snarare ”hej mitt vinterland” än ”sommartider hej hej” i samband med övergången. Var det vädret sätt att markera tro, att vädret inte bryr sig om varken datum och klockslag utan styrs i grovt av solåret men med många och helt naturliga svängningar fram och tillbaka kring vad som är normalt för ett visst datum.

Månadens enda mer omfattande snöfall berörde norra Norrland den 27. Snödjupet ökade då med 10–15 cm på många håll. Störst snödjupsökning noterades i Klöverträsk mellan Luleå och Älvsbyn i södra Norrbotten med 16 cm när man med hjälp av 16 mm nederbörd gick från 36 cm på morgonen den 27 till 52 cm morgonen därpå. Det blev månadens största officiella snödjupsökning på ett dygn i landet i mars. Mest i millimeter fick, som tidigare nämnts, Ankarvattnet med 30 mm, och ytterligare fyra platser noterade 20 mm eller mer i smält form.

Kalluften arbetade sig vidare söderut den 28–29, varvid temperaturen sjönk rejält och snöbyar slog till i Sydsverige den 29–30. Bland annat föll 13 cm i Brösarp i östra Skåne och 10 cm av vinterns vita guld låg på marken i Degeberga en bit norr om Brösarp. På bara två dagar sjönk dagens högsta temperatur i landet från 16 grader (Gladhammar den 28) till ynka 6 grader (Oskarshamn den 30). Den 31 var det bara några få kuststationer i Sydsverige där temperaturen inte droppade ner på minussidan, där Måseskär vid Bohuskusten med 0,4 grader hade högst minimitemperatur i landet under natten.

I såväl Götaland som i norra Norrland noterades lägre temperatur än tidigare under månaden, så månadens lägsta temperatur i de olika landsdelarna skrevs till slut till:
I norra Norrland 28,2 minusgrader i Gielas i södra Lapplandsfjällen den 29,
i södra Norrland 25,2 minusgrader i Ljusnedal i västra Härjedalen den 5,
i Svealand 23,4 minusgrader i Särna den 5
och i Götaland 13,1 minusgrader i Horn i sydligaste Östergötland den 30 och i Hagshult norr om Värnamo i Småland den 31.

Horns notering är för övrigt den lägsta temperaturen i Götaland sedan den 20 januari, så det var en ovan kyla som åter satte klorna hårt i alla.

Blåsigt värre också när kylan drog ner

Inte nog med att temperaturen föll likt en sten i vattnet, vinden som drev ner kalluften söderut gjorde också sitt till. Vindbyarna var hårda i stora delar av landet den 25–28 (och i norr lokalt även den 19–20), men kanske framför allt i södra Norrland och ner över Svealand den 25, 26 och åter den 28. Lokalt blåste det till och med stormbyar: 27 m/s i Föllinge i norra Jämtland norr om Östersund vid lunchtid den 25, 25 m/s i Dravagen i Härjedalen strax väster om Sveg på kvällen den 25, 25 m/s i Dravagen igen mitt i natten den 26 och till slut 26 m/s i Sveg i Härjedalen på förmiddagen den 28.

Det blåste även mycket i fjällen dessa dagar, och lokala stormvindar förekom den 19, 20, 25, 26 och 28, bland annat med ökad lavinrisk som följd. Som jag skrev tidigare i denna krönika var det också just den 28 som månadens högsta medelvind (37 m/s) noterades i Blåhammaren. Och den 26 noterades ju månadens högsta medelvind (21 m/s) och högsta vindby (26 m/s) till sjöss, så nog var det blåsigt alltid inför och i samband med omslaget.

Men det måste väl blåst storm även den 21 (när Tarfala hade vindbyar på 51 m/s) undrar säkert vän av ordning. Nej, faktiskt inte blir svaret, för det var väldigt byig vind i Tarfala den dagen, så medelvinden toppade på ”bara” 21 m/s med byar på 51 m/s. Det är sällan det skiljer så pass mycket mellan medel- och byvind.

Kyleffekten var minst sagt påtaglig ett par dagar när kalluften rann söderut, och alla som hunnit hänga undan vinterjackan fick snabbt rota fram den igen.

Havsisläget, inga blixtar och högt lufttryck

Till sist tre korta saker. Först om havsisens utbredning, som varit relativt oförändrad i Bottenviken och norra Kvarken i mars.

Sedan ett konstaterande, att det inte registrerats en enda blixt i mars. Vilket inte alls är konstigt med tanke på den torka som rått.

Och allra sist om att det var ett extremt högt lufttryck i Sydsverige den 19. Lufttrycket i halländska Torup nådde då 1051,3 hPa, vilket är det högsta lufttrycket som uppmätts i mars månad i landet sedan det svenska marsrekordet på 1055,7 hPa sattes i Överkalix-Svartbyn i Norrbotten den 1 mars 1971. Sett till enbart Götaland är 1051,3 hPa högst sedan Skara nådde 1051,6 hPa den 12 mars 1880, och det minns vi ju alla som vore det i går.

Externa källor: StormGeo, SMHI samt sociala och andra medier

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer