Dammigt värre i torkan när sand och jord lättade från marken när vinden tog i en del i Ignaberga utanför Hässleholm i Skåne den 23 april. Foto: Erik BergströmVisa alla (3)
Visa alla (3)

Längtan efter regn

Publicerad

Det blev en extremt solig april, och det var dessutom rejält torrt i stora delar av landet. Värmen över påsk var säkerligen välkommen, men skogsbränderna som följde därefter väckte däremot obehagliga minnen från fjolåret.

Efter många mörka månader är aprilsolen rejält efterlängtad av många. I år sken solen dessutom som aldrig förr i april. Inte undra på, för vi hade en lång period i månadens mitt där det klara och torra vädret dominerade. Bland annat med fyra dygn på raken, den 14–17, då ingen av landets officiella nederbördsstationer fick någon mätbar nederbörd.

Årets april har stora likheter med fjolårets, med då blev det ännu lite varmare som högst med ett så-här-tidigt-på-säsongen-rekord. Då liksom nu var det först vinterlikt innan värmen slog till i mitten av april. Årets aprilvärme kulminerade över och efter påsk, och i absoluta tal var det som mest extremt i norra Norrland där flera platser noterade nya värmerekord.

Varm avslutning

Några rekord för månaden som helhet blev det inte, främst beroende på en kallare period den 8–15. Vi har upplevt många varma aprilmånader på senare år, så delvis räcker det med att backa till i fjol för att hitta en varmare april. Eller till 2014, eller än mer 2011 för den delen. En skapligt varm inledning, men än mer en mycket varm avslutning gjorde att temperaturöverskottet till slut blev i större delen av landet 2–4 grader över det normala i referensperioden 1961–1990, med något större avvikelse i norr än i söder.

I absoluta tal hade halländska Halmstad varmast i landet i april med en medeltemperatur på 8,9 grader, vilket är 3,3 grader över normalt för deras del, medan Tarfala i norra Lapplandsfjällen hade kallast med 2,9 minusgrader, vilket är 4,6 grader över deras normala apriltemperatur. Minst överskott jämfört det normala fick Särna i norra Dalarna med 1,5 grader, 1,8 grader mot normala 0,3 grader, medan Naimakka vid den finska gränsen i norra Lappland noterade störst överskott i landet med 4,7 grader, 0,1 minusgrad mot normala 4,8 minusgrader.

Rekordtorrt på sina håll

Oj, vilken torka april bjöd på, för det finns många platser som bara fick enstaka droppar under hela månaden. Som det ser ut lyckades dock ingen av landets många nederbördsstationer att ”nolla” månaden. Det är ganska ovanligt att så sker, men just april är en månad som jämförelsevis är mer frekvent förekommande än andra månader gällande 0,0 mm i uppmätt nederbördsmängd. Cirka 300 av landets 466 nederbördsstationer noterade dock mindre än 10,0 mm. Det är naturligtvis sällan som april är så pass torr som årets, men för att nämna en april på senare år som kommer relativt nära får vi backa till 2004. Även 2011 var övervägande torr, frånsett fjällen den gången. Många av torr-rekorden för landets södra halva härrör från 1974, medan rekorden i norr är spridda över många år, däribland 1902, 1912, 1957 och 2014.

Mest nederbörd i april i millimeter räknat fick skånska Hästveda med 55 mm, medan Ånge-Partebo i inre Medelpad fick mest i procent av normalt, för 38 mm mot normala 26 mm innebär 149 % för deras del. Ånge-Parteboda och Åkroken i sydvästra Ångermanland är de enda två mätstationerna i landet som fick mer nederbörd än normalt i april, och då är det referensåren 1961–1990 man jämför med. Kanske bäst att påpeka att det finns många relativt korta mätserier som ännu inte har något normalvärde att jämföra med, så exempelvis Hästveda som bara varit i drift sedan mars 2013.

Trots att många av torr-rekorden för april ligger väldigt nära 0 mm lyckades ändå flera platser runtom i landet sätta nya rekord. För minst 100-åriga mätserier gäller det:
Hoburg, Gotland 0,1 mm mot tidigare 1,6 mm 1974 (startår 1880)
Gunnarn, Lappland 0,3 mm mot tidigare 1,8 mm 1902 (startår 1860 för den kopplade serien Stensele/Gunnarn)
Örebro, Närke 0,4 mm mot tidigare 1,0 mm 1865 (startår 1860)
Växjö, Småland 3,7 mm mot tidigare 4,3 mm 1974 (startår 1860)

För landets äldsta nederbördsserie, den i uppländska Uppsala som inleddes 1723, noterades inget nytt aprilrekord (för det är 0,0 mm från 1731 och 1745), men väl den torraste april på över 200 år, 2,1 mm i år mot 1,0 mm 1813. Även Stockholm, men mätningar sedan 1786, var på god väg mot ett nytt rekord, för efter 29 dygn hade bara 0,6 mm fallit där mot rekordet 1,0 mm från 1850. Ett band med skurar som svepte söderut på valborgsmässoaftonen ville dock annat, och med 2,0 mm då det blev inget torr-rekord, men väl torrast i huvudstaden i april sedan 1893. Regn behövs ju, och ”varje droppe är välkommen” säger jag när jag tänker realistiskt, men ”kunde skurarna inte kommit en dag senare bara” säger rekord-nörden inom mig.

Nästan all nederbörd som föll i april föll vid två tillfällen. Dels i samband med ett seglivat snöande över främst södra Norrland den 4–7, dels i samband med ett minst sagt välbehövligt regn i sydväst den 26–28.

Extremt soligt

Hela landet fick mer sol än brukligt i april, där det redan efter 23 dygn stod klart att samtliga mätstationer nått upp till månadens normala antal soltimmar. På många håll sattes också nya solskensrekord. Mest extremt blev det i Borlänge i Dalarna, där fick man ihop aningens mer än dubbelt upp mot vad som vanligen är, 334 timmar mot normala 165 timmar. Deras gamla rekord slogs redan efter 24 dygn, så det är månader som denna man gärna bor-länge där?

Dag efter dag noterades sedan rekord på rekord, så att det till slut blev rekord för merparten av de fåtal stationer som mäter solskenstid i landet:
Borlänge, Dalarna 334 timmar mot tidigare 259 timmar 2005 (startår 1987)
Hoburg, Gotland 325 timmar mot tidigare 314 timmar 2009 (startår 1985)
Nordkoster, Bohuslän 325 timmar mot tidigare 284 timmar 2015 (startår 2006)
Karlstad, Värmland 314 timmar mot tidigare 263 timmar 2007 (startår 1950)
Östersund, Jämtland 312 timmar mot tidigare 264 timmar 2005 8startår 1957)
Växjö, Småland 306 timmar mot tidigare 294 timmar 2009 (startår 1983)
Karlskrona, Blekinge 303 timmar mot tidigare 263 timmar 2011 (startår 2009)
Luleå, Norrbotten 302 timmar mot tidigare 298 timmar 1988 (startår 1957)
Umeå, Västerbotten 300 timmar mot tidigare 277 timmar 1988 (startår 1969)
Storlien, Jämtland 297 timmar mot tidigare 238 timmar 2005 (startår 1953)
Göteborg, Västergötland 296 timmar mot tidigare 287 timmar 2007 (startår 1983)
Norrköping, Östergötland 294 timmar mot tidigare 277 timmar 2009 (startår 1955)
Tarfala, Lappland 210 timmar mot tidigare 172 timmar 2016 (startår 2007)

Det är sällan just Borlänge noterar mest sol i landet, men så skedde alltså denna april. Trots rekordnoteringen i Tarfala fick man där ändå ihop värst soltimmar i landet i april.

Envetet snöfall

Vårvärmen gjorde tappra försök att etablera sig i söder i början av månaden. Nya årshögstanoteringar noterades tre dagar på raken: 19,1 grader i Göteborg den 4 följdes av 19,2 grader i halländska Halmstad såväl den 5 som den 6.

Samtidigt började kalluften ta över i norr, så när temperaturkontrasten ökade i landet bildades ett snöväder i gränsen mellan vårvärmen i söder och kylan i norr. Under flera dygn låg ett envetet snöfall och pendlade fram och åter över främst södra Norrland, men även delar av Svealand (där det även föll regn) och mellersta Norrland berördes. Mest intensivt var snöfallet den 5 då det föll över 10 cm i ett område i Dalarna och Hälsingland. Officiellt ökade snödjupet med 20 cm eller mer på följande platser:
25 cm i Lillhamra i nordvästligaste Hälsingland,
24 cm i Våmhus väster om Orsa i Dalarna,
24 cm i Skattungbyn nordost om Orsa i Dalarna,
22 cm i Sveg i Härjedalen,
21 cm i Los i nordvästra Hälsingland,
20 cm i Stöllet i norra Värmland
och 20 cm i Sågen i södra Dalarna.

I millimeter räknat föll mest i Sågen med 29 mm under nederbördsdygnet från morgonen den 4 till morgonen den 5. Som så många gånger förr kom snöandet tydligen helt överraskande för många som redan glömt hur det är att köra i vinterväglag, så olyckor och avåkningar följde. Kanske var det också så att några hunnit skifta till sommarhjulen lite för tidigt?

Följande dygn föll det inte lika mycket nederbörd, men då kalluften tog över alltmer följde lite snöande med vidare söderut. Snöinslag förekom hela vägen ner till Skåne. Omkring den 10 var snöutbredningen under månaden som störst, varefter snön till såväl utbredning som djup sakta men säkert fick se sig besegrad av aprilvärmen senare i månaden.

Månadens största snödjup i de olika landsdelarna blev:
I norra Norrland 206 cm i Katterjåkk i norra Lapplandsfjällen den 1,
i södra Norrland 100 cm i Storlien-Visjövalen i Jämtlandsfjällen den 2,
i Svealand 68 cm i Skattungbyn den 6
och i Götaland 2 cm i Södra Vi i östra Småland och i Godegård i nordvästra Östergötland den 10.

I och med att det föll snö långt söderut i Götaland kan man utan tvekan prata om ett bakslag, för det hade då officiellt varit barmark i Götaland den 20 mars–9 april. Från den 13 råder åter officiellt barmark i hela Götaland. Från den 28 råder officiellt barmark i hela Svealand också, och snögränsen har under månadens sista vecka snabbt dragit sig tillbaka allt närmare fjällkedjan, så en stor del av snösmältningssäsongen är redan över. Fortsatt kvarstår dock mycket snö som ska smälta i fjällkedjan samt i Lapplands norra och västra delar.

Uppmätt snödjup från Katterjåkk finns bara för en enda dag efter den 12 mars, och det var just den 1 april. Så det är ju inte uteslutet att det varit ännu djupare snö där antingen före eller efter den 1 april. Men vi får hålla till godo med 206 cm, och det är gott nog. För det är det största officiella snödjupet i landet oavsett månad sedan det var 207 cm på samma ställe den 26 mars 2000.

Kall nordan

När snöandet till slut gav vika och drog österut följde en isande nordan. På efternatten den 8 noterades månadens högsta byvind för en kuststation när Örskär vid norra Upplandskusten hade stormbyar på 29 m/s.

Nattetid sjönk temperaturen rejält, och det var under denna period som månadens lägsta temperatur i landets olika delar noterades:
I norra Norrland 24,3 minusgrader i Gielas i södra Lapplandsfjällen den 11,
i södra Norrland 22,0 minusgrader i Ljusnedal i Härjedalen den 11,
i Svealand 17,0 minusgrader i Särna i norra Dalarna den 11
och i Götaland 11,0 minusgrader i Kvarn i nordvästra Östergötland den 12.

Även dagarna var kalla, eller i alla fall kyliga, och den 9–11 noterade inte tvåsiffrig värme någonstans i landet.

Långsamt varmare inför och över påsk

När nordan gjort sitt började temperaturen sakta men säkert krypa uppåt igen. Stilla veckan blev en mycket torr och solig historia, där nattkylan dämpades succesivt och dagstemperaturen åter började blir vårvarmt behaglig. Den 17 inleddes en svit på fem dagar på raken med nya årshögstanoteringar: 19,4 grader i Halmstad och i småländska Markaryd den 17, sedan 20,7 grader i Halmstad den 18 och 21,6 grader i Kvarn på långfredagen den 19, följt av 22,4 grader i Osby i norra Skåne på påskafton den 20 och till slut 23,0 grader i Karlshamn i Blekinge på påskdagen den 21.

Påskhelgen den 19–22 blev mycket solig i söder, men i norr varierade vädret mer. Såväl långfredagen den 19 som påskdagen den 21 bjöd på moln, och på påskdagen även lite regn. Men mer än uppåt 5 mm i mellersta Norrland blev det inte.

Månadens torraste dygn inträffade den 14–18, för under dessa fyra dygn observerades ingen mätbar nederbörd alls på någon enda av landets många nederbördsstationer. Det händer visserligen då och då för ett dygn, men sällan fyra dygn på raken. Vissa dagar, även efter påsk, var det även så gott som klart i hela landet.

Några topp- och bottennoteringar från påskafton den 20 blev följande:
Varmast: Osby 22,4 grader.
Kallast: Ljusnedal 6,5 minusgrader.
Blötast under dagen (klockan 08–20): Vidsel i södra Norrbotten 2 mm.
Blötast under dygnet (fram till klockan 8 morgonen därpå): Katterjåkk 3 mm.

Motsvarande värden för påskdagen den 21 blev:
Varmast: Karlshamn 23,0 grader.
Kallast: Horn i södra Östergötland 4,1 minusgrader.
Blötast under dagen (klockan 08–20): Katterjåkk 3 mm.
Blötast under dygnet (fram till klockan 8 morgonen därpå): Malkälen i västra Västerbotten 5 mm.

Våren rusade norrut och sommaren gjorde också entré

Den 12–19 anlände den meteorologiska våren, alltså sju dygn på raken med dygnsmedeltemperatur över 0 grader varje enskilt dygn, till resterande del av landet som inte fått vår redan i mars. Det finns dock ett officiellt undantag, och det gäller Tarfala dit våren ännu inte nått. Det sista som hände där i april var att räkneverket för antal vårdagar på raken än en gång fick nollställas.

Sommaren, fem dygn på raken med medeltemperatur över 10 grader varje enskilt dygn, passade samtidigt på att säga hej i Örebro den 17. Det är en tangering av den tidigaste sommarstarten där med 2011, i en mätserie som inleddes redan 1881. Veckan efter, den 18–25, anlände sommaren till så gott som hela Götaland, större delen av Svealand samt sydöstra Norrland. Dessutom blev det sommar i ett område kring Storsjön i Jämtland den 22–23. Det är extremt tidigt.

Med vår- och sommarvärmen kom även snösmältning i gång på allvar. Den 22 utfärdades den första av två flödesvarningar i april när det varnades för höga flöden i mindre vattendrag i ”hörnet” Härjedalen–Hälsingland–Medelpad–Jämtland. Den varning stod sig månaden ut, vilket däremot inte den längre norrut gjorde. Den 24–28 varnades för höga flöden i små vattendrag i ”hörnet” mellan Lappland–Västerbotten–Norrbotten. Då snötillgången inte alls var som i fjol så har årets vårflod hittills varit mycket tamare än fjolårets extrema vårflod.

Skogsbränder och värmerekord

Efter långvarig torka var brandrisken för gräsbränder stor, och efterhand ökade även risken för skogsbränder. Många gräs- och skogsbränder startade under påskhelgens avslutning och dagarna därefter. Det är ytterst sällan som skogbrandsäsongen inleds så pass tidigt, men efter sol i massor och en torka som rått i över en månads tid var det trots allt föga förvånande.

Kraftiga sydostvindar var till klar nackdel för alla hårt arbetande brandbekämpare under flera dagar, främst den 24 då byvinden i stora delar av södra Sverige var frisk, och lokalt hård. En plats noterade även mycket hårda vindbyar på som mest 22 m/s, och det var i Kettstaka i södra Närke på tidiga eftermiddagen den 24. Månadens högsta byvind oavsett stationsplacering blev för övrigt orkanbyar på 37 m/s i Tarfala på morgonen den 23, medan inga stormvindar registrerats i varken fjällen eller till havs i april.

I norr kulminerade värmen dagarna efter påsk, och för minst 100-åriga mätserier sattes följande aprilrekord:
23,0 grader i Forse i sydvästra Ångermanland den 23 är en tangering av rekordet från den 24 april 2011 (startår 1901),
17,4 grader i Kvikkjokk-Årrenjarka i norra Lapplandsfjällen den 24 mot tidigare 17,0 grader 1921 (startår 1889),
16,9 grader i Kiruna-Esrange i norra Lappland den 26 mot tidigare 15,2 grader den 20 april 2003 (startår 1892 för den kopplade serien Kiruna/Esrange),
15,8 grader i Kareuando i nordligaste Lappland den 26 mot tidigare 15,5 grader 1931 (startår 1878),
14,6 grader på Hemavan flygplats i södra Lapplandsfjällen den 26 mot tidigare 14,5 grader 1921 (startår 1892 för den kopplade serien Tärnaby/Hemavan/Hemavan flygplats)
och 15,4 grader i Storlien-Storvallen i Jämtlandsfjällen den 28 mot tidigare 14,6 grader den 30 april 1993 (startår 1878 för den kopplade serien Storlien/Visjövalen/Storvallen).

Därtill var det givetvis många andra platser med kortare mätserier som också satte rekord, exempelvis Luleå flygplats med 18,4 grader den 23 och Överkalix med 19,6 grader den 26, bägge i Norrbotten samt 16,3 grader i Nikkaluokta i norra Lapplandsfjällen.

Forses 23,0 grader den 23 var då tangerat årshögsta i landet, men det skulle komma en dag som blev ännu varmare i söder. Månadens högsta temperatur i de olika landsdelarna blev därför till slut dessa:
I Götaland 26,4 grader i Ullared i inre Halland den 26,
i Svealand 22,6 grader i Örebro den 26,
i södra Norrland 23,0 grader i Forse den 23
och i norra Norrland 20,8 grader på Skellefteå flygplats i norra Västerbotten den 23.

Skellefteå-noteringen är dessutom inte speciellt långt ifrån den högst uppmätta temperatur som finns för norra Norrland i april. Det rekordet lyder 21,5 grader från just Skellefteå flygplats den 29 april 1984, men också den 27 april 1921 i Umeå, Västerbotten och i Piteå, Norrbotten.

Äntligen regn!

Sällan har så många längtat så länge efter regn som denna april. Efter en dryg månadslång period med uppehåll letade sig ett band med regn- och åskskurar in från sydväst. Det som föll redan innan klockan 8 på morgon den 27 hamnar i statistiken på nederbördsdygnet den 26, där Kindsboda sydost om Borås i Västergötland fick mest med 27 mm. Dygnet den 27 föll betydligt större och ack så välbehövliga mängder över främst västra och södra Götaland.

Följande platser fick 30 mm eller mer det dygnet:
42 mm i Linhult i nordligaste Västergötland (månadens största dygnsnederbördsmängd),
41 mm i Fotskäl i sydvästra Västergötland,
40 mm i Rossared i norra Halland,
37 mm i Kållered söder om Göteborg i Västergötland,
36 mm i Ullared,
36 mm i Horred i sydvästligaste Västergötland,
35 mm i Askim söder om Göteborg i Västergötland,
34 mm i Lidhult i västra Småland,
34 mm i Torup i inre Halland,
32 mm i Källsjö i inre Halland,
32 mm i Hästveda,
32 mm i Bakarebo nordväst om Ljungby i Småland,
31 mm i Sätila i sydvästra Västergötland
och 30 mm i Veddige i norra Halland.

Regnet gjorde ett tydligt avtryck på månadens nederbördskarta, eftersom månaden nu ”bara” blev torr i sydvästra Götaland jämfört med extremt torr som det varit innan. Många ”chanser” till att nolla nederbörden i april försvann, men det får man bara ta som positivt med tanke på hur långvarig torkan varit. Startskottet för årets åsksäsong inträffade också på kvällen den 26 med 545 blixtar i samband med skurarna som drog in över västra Götaland, följt av 134 stycken dagen därpå.

Under valborgsmässoafton, på månadens sista dag, började kallare luft ta över norrifrån, så ett omslag till kallare väder inleder därmed sköna maj.

Källor: StormGeo, SMHI

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer