Det gäller att kunna kommunicera, som för denna pojke vid en tennisplan i 1920-talets Storbritannien. Foto: SVT Bild

Prata så att folk förstår

Uppdaterad
Publicerad

Det spelar ingen roll hur mycket jag kan eller vet om prognosen eller ett väderfenomen, för kan jag inte kommunicera ut det till någon annan så är det till föga nytta. I alla fall i min yrkesroll som prognosmeteorolog. Sedan kan man aldrig styra hur mottagaren tolkar det jag säger, så i en envägskommunikation är det en svår uppgift att göra rätt för att kommunicera det jag vet på rätt sätt.

Efter att jag avslutade min akademiska utbildning till meteorolog tog arbete som prognosmeteorolog vid. Under många år kände jag mig enbart som meteorolog, men genom åren har jag förändrat min syn på min yrkesroll. Steg för steg har jag övergått från att vara meteorolog till att bli kommunikatör. Jag har givetvis kvar min kunskap inom meteorologin, men hur jag uttrycker mig har förändrats mycket genom åren. Oavsett hur mycket jag vet om något, det kan vara en prognos eller ett väderfenomen, så är det först i kommunikation med andra, som min vetskap kan göra nytta genom att nå andra. Det kan ske på tu man hand eller i en envägskommunikation till massor av människor med olika åldrar, bakgrund och förkunskaper och med en tv-ruta emellan.

Det händer att jag blir hejdad på stan med olika frågor. Då är det alltid lättare att med ett samtal och fråga/svar-metod kunna förmedla min kunskap. I tv-rutan är det givetvis betydligt svårare. Man vet inte vilka som tittar, vilka förkunskaper som finns, vilka erfarenheter och referensramar som de som tittar har. Att prata väder med ett gäng livserfarna friluftsentusiaster i fjällen är en helt annan sak än att prata väder med en grupp dataspelande tonåringar i storstan. I många av våra tv-sändningar måste vi räkna med en stor spridning i tittarskaran, och att vi måste hitta ett språk och tilltal som passar så många som möjligt.  

Nederbörd, tryck och fronter

Tydliga exempel på hur ordval kan påverka förståelsen är de facktermer som används inom meteorologin, eller överanvänds om ni frågar mig. Exempelvis säger ”ett lågtryck med tillhörande nederbördsområde drar in västerifrån” betydligt mindre än om det omformuleras till ”det börjar regna på Västkusten vid lunchtid”.

Varför säga nederbörd när man kan precisera om det är regn eller snö det handlar om? Varför prata om lågtryck och fronter när det är själva vädret som är det som påverkar oss? Detta tänkte jag tänka till mer om vid ett senare tillfälle. Men jag ville ända nämna det lite snabbt redan här och nu, eftersom det är starkt förknippat med just skillnaden mellan att vara meteorolog och kommunikatör.

En meteorolog som inte är kommunikatör väljer hellre facktermer, medan en kommunicerande person med meteorologikunskaper väljer mer allmängiltiga uttryck som de flesta har lättare att ta till sig och tolka rätt. Det visserligen helt korrekta ”halvklart till mulet” innebär exempelvis att det kan vara alltifrån heltäckt med moln till att merparten av himlen är molnfri. Detta och andra liknande uttryck som lätt kan missförstås och tolkas olika undviker jag personligen å det längsta.

Lite tv-historik

Många år tillbaka i tiden hade TV3 nyheter, och då även väder. Där köptes färdiga prognoser, såväl kartor som texter, in från Storbritannien, varefter texterna översattes för uppläsning i sändning. Dock var kunskapen om väder då och där bristfällig, så översättningar som ”snöskurar” och ”tungt regn” slank igenom, vilket för alla med viss kunskap om väder undergrävde trovärdigheten i prognosen.

När TV4 startade var det väderpresentatörer och inte meteorologer som presenterade prognosen. Det kan fungera i många fall, i alla fall för många prognoser utan större dramatik. Men så fort det händer något som behöver förklaras, bedömas eller nyanseras så kan det vara svårt om inte en grundkunskap finns att ta stöd av. För oss på SVT Väder var det därför föga förvånande att TV4 valde att kring millennieskiftet övergå till utbildade meteorologer i deras sändningar, och det gäller ju än i dag.

SVT då, kanske ni undrar? Vi har alltid anlitat meteorologer, antingen som själva står i rutan och presenterar sin prognos (alltifrån Gösta Salomonsson och andra i SVT:s barndom via ”Mr Väder” John Pohlman till vårt nyaste tillskott Marcus Sjöstedt), eller åtminstone att en meteorolog skapat karta och text som sedan en programledare får läsa i sändning.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Vädertankar

Mer i ämnet