Elisabeth Åsbrink: Alla har fel om svenska värderingar

Publicerad

Svenska värderingar har blivit på modet i den politiska debatten på senare år.  Men vilka är de egentligen? I sin nya bok ”Orden som formade Sverige” gör författaren och journalisten Elisabeth Åsbrink ett försök att identifiera dem.
– Min ödmjuka hållning är att alla hade fel och därför ville jag skriva den här boken, säger Elisabeth Åsbrink.

Det var efter Almedalsveckan 2016 som Elisabeth Åsbrink fick idén om att skriva en bok om svenska värderingar, en sommar där nästan alla partiledare började prata om svenska värderingar.

– Jag tyckte SD hade ett perspektiv som jag inte höll med om. Men när folk tog upp att det finns inga svenska värderingar, det finns bara universella värderingar, då höll jag inte med om det heller, säger Elisabeth Åsbrink till Kulturnyheterna.

– Så min ödmjuka hållning är att alla hade fel och därför ville jag skriva den här boken.

Politikerna har sen dess fortsatt göra anspråk på de svenska värderingarna. Sommaren 2017 lanserar regeringen ett förslag om att stärka informationen om svenska värderingar som ges till nyanlända och under valrörelsen 2018, ger Jimmie Åkesson (SD) sin politiska motståndare Annie Lööf (C) beröm för att hon pratar om svenska värderingar.

Modeord med oklar innebörd

Men det verkar inte alltid helt lätt för våra folkvalda att ringa in vad svenska värderingar är. Kanske borde de studera historien bakom ord och uttryck som Tors hammare, Det går an, Danskjävlar, Folkhem, Sommaren är kort, Suedi och #Me too. Ett axplock av de uttryck som Elisabeth Åsbrink använder för att teckna en bild av svensk självidentitet.

– Det var jättesvårt att avgränsa tycker jag. Jag hade en lista på 150 ord, och i boken nu är det 60. Jag gick dels på sådant som jag tyckte har satt sin prägel på Sverige. Dels sådant som öppnar en berättelse om Sverige.

Boken börjar innan Sverige kristnades och landar 2017. Men snarare än någon komplett historieskrivning, ser Elisabeth Åsbrink bokens kapitel som små skärvor av den svenska självbilden.

– Det är texter som utgår från språket, jag ser dom som pixlar i den svenska självbilden. Vad tror vi om Sverige och vad har vi för självbedrägerier om Sverige, säger hon.

Komiska missuppfattningar

Det är inte första gången hon tittar i historiens backspegel för att bättre förstå samtiden. I boken ”1947” undersökte hon hur just det året satt prägel på världshistorien. I den Augustpris-vinnande ”Och i Wienerwald står träden still” vävs berättelsen om Ikea-grundaren Ingvar Kamprads nazistiska förflutna ihop med den judiske flyktingen Otto Ullmanns öde.

Precis som i tidigare böcker identifierar hon också i nyutkomna ”Orden som formade Sverige” en del sprickor och missuppfattningar i den svenska historieskrivningen.

– För mig var det ganska komiskt att inse att Artur Hazelius, grundaren av Nordiska museet och Skansen, bestämde sig för att dra lite folk, så han hittade på Luciatåget, säger Elisabeth Åsbrink.

– Folk tror kanske att det är någon uråldrig svensk tradition. Men det var Artur Hazelius som satt på kammaren och snickrade ihop den idén.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer