Beredskapsmuseet: ”Lovade döttrarna att agera”

Uppdaterad
Publicerad

Yttrandefrihet ställs mot upphovsrätt – så har åklagaren i målet om En svensk tiger presenterat fallet. Stiftelsen Beredskapsmuseet menar att satirikern Aron Flam gjort intrång i Bertil Almqvists illustration En svensk tiger som stiftelsen äger den ekonomiska upphovsrätten till.

Aron Flam har gjort intrång i illustrationen En svensk tiger av Bertil Almqvist – det menar åklagare och Stiftelsen Beredskapsmuseet, som äger upphovsrätten. Flam har bland annat en variant av tigern som heilar på sin bok ”Det här är en svensk tiger” om svensk tystnadskultur under andra världskriget.

Aron Flams försvarare Monique Wadsted hävdar under huvudförhandlingen att En svensk tiger är mer av en logotyp och därmed har ”svagt skyddsomfång”. Dessutom gjorde Bertil Almqvist själv (död 1972) aldrig anspråk på En svensk tiger som sitt verk, utan den bör betraktas som ett art director-uppdrag, menar hon.

”Skulle inte haft nåt att invända”

Almqvist använde själv tigern som symbol för tystnadskultur i egenskap av satiriker i Aftonbladet 1954.

– Den här illustrationen har blivit känd för att den använts av statsmakterna och är en symbol för Sverige under den här tiden, men också för censur och tystnadskultur. Bertil Almqvist har själv använt den så. Jag kan inte se att han skulle haft något att invända att en annan satiriker använt den för att kritisera Nazityskland, säger Monique Wadsted.

Aron Flam själv understryker under förhör att hans tiger är egen.

– Jag har inte använt Bertil Almqvists tiger, jag gör kollage, bakar in dem i sammanhang, ger dem en ny mening och skapar självständiga verk, säger han.

Lovade att skydda bilden

Almqvists dotter Christina Billgren säger att hennes pappa var ”mycket stolt” över En svensk tiger och att han inte hade gillat Flams variant.

– Han hade blivit ganska arg. Han ville ha sina saker för sig, han gillade inte när folk plockade med hans grejer. Hans bild var hans bild, säger hon.

Stiftelsen Beredskapsmuseets ordförande och advokat Marie Andrée säger att det inte spelar någon roll vad Bertil Almqvist hade tyckt. Beredskapsmuseet fick den ekonomiska rätten 2002 och har sedan dess försvarat verket.

– Jag sökte upp döttrarna och kom överens om att museet skulle förvärva upphovsrätten. De ville att bilden skulle gå till historien och användas historiskt. Om bilden förvanskas, används politiskt eller används där den inte hör hemma, lovade jag att agera och det löftet har jag hållit. Det var därför stiftelsen fick rättigheterna, säger Marie Andrée.

– När spridningen blir så stor uppstår ett moment 22. Ingriper man inte fortsätter spridningen. Ingriper man kan det uppfattas som att det är upphovsrättsinnehavaren som gör ett intrång, det är så det har blivit i det här fallet, säger åklagare David Ludvigsson.

Åklagaren yrkar på villkorlig dom och 40 dagsböter.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.