Morgonen den 16 september tar sig Niloofar Hamedi, reporter på tidningen Shargh, in på sjukhuset i Kasra, Teheran.
I sociala medier hade rykten börjat spridas om att en 22-årig kvinna, Mahsa Jina Amini, avlidit efter att ha tagits till moralpolisens förvar.
När det visar sig att Amini avlidit på sjukhuset efter att ha legat i koma, tar Hamedi en bild av hur föräldrarna i sorg omfamnar varandra i en korridor. Hon lägger upp den på Twitter där den får stor spridning.
Fem dagar senare grips Hamedi och hennes Twitterkonto avaktiveras.
Våld mot demonstranter
Efter Aminis död utbryter landsomfattande protester.
På begravningsplatsen i Saqqez, Aminis hemstad i Irans kurdiska västliga delar, befinner sig Elaheh Mohammadi, reporter på tidningen Ham-Mihan. Hon hade också hört nyheten om Aminis död, och snabbt åkt till dit för att rapportera.
Slagorden som spontant började utropas av sörjande på Aminis begravning möttes direkt av våld från de närvarande säkerhetsstyrkorna. Våldet mot demonstranter har sedan dess trappats upp, och hundratals personer runtom Iran ska ha dödats.
Anklagas av underrättelsetjänst
De båda journalisterna Hamedi och Mohammadi sitter nu på det ökända Evinfängelset i Teheran, tillsammans med andra journalister och politiska fångar.
I ett uttalande från både Irans nationella underrättelsetjänst och revolutionsgardets interna underrättelsetjänst i slutet av oktober påstås Hamedis och Mohammadis arbete vara orkestrerat av CIA.
Den iranska regimen anklagar dem för att i samverkan med israeliska, saudiska och brittiska underrättelsetjänster ha uppviglat till oro och uppror i landet.
Liknande beskyllningar förekommer ofta när den iranska staten kritiseras. Men för de fängslade reportrarna kan de få förödande konsekvenser.
Brott rubricerade som ”krig mot Gud”, ”spridande av korruption på jorden”, spionage och landsförräderi i Iran kan straffas med döden.