Så funkar det
Antikroppstester skiljer sig från coronatester och kan visa om du har antikroppar mot covid-19 i blodet. Antikroppar är en sorts protein som bildas av kroppens immunförsvar och skyddar vanligtvis mot framtida infektioner.
Tre olika typer av tester
- Plattformstester: Laboratorietester som utförs av sjukvårdspersonal och skickas till sjukhusanknytna laboratorier för analys.
- Snabbtester: Utförs av hälso- och sjukvårdspersonal och tar cirka 15 minuter, bedöms ha varierande kvalitet.
- Självtester: Beställs hem och provtagningen och analysen görs av individen själv. Läkemedelsverket avråder dock bestämt från användning.
Hur säkra är antikroppstesterna?
De har hittills inte använts i någon större omfattning vilket beror på att kunskapsläget är begränsat och att testsystemet fortfarande är under utveckling. Plattformstesterna bedöms vara bra, medan kvalitén på snabbtester varierar stort.
Det finns också en risk med att testa för antikroppar för tidigt i sjukdomsförloppet. Det kan resultera i ett negativt testsvar även om man har smittats av coronaviruset. Det beror på att antikroppar bildas först en tid efter att du blivit sjuk i covid-19. Först 1-2 veckor efter insjuknandet har man kunnat upptäcka antikroppar i blodet på coronapatienter.
Vem testas i dagsläget?
Både privata vårdaktörer och kommersiella företag erbjuder redan snabbtester av privatpersoner.
När kan man testa sig som privatperson på ett tillförlitligt sätt?
Karin Tegmark-Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, svarar så här:
– En del metoder ser väldigt lovande ut och har hög känslighet och träffsäkerhet. Men vi tycker fortfarande att man ska vänta med att utföra den här typen av antikroppstester och bred testning på individnivå känns fortfarande för tidigt. Samtidigt ökar testkvalitén för varje vecka, säger hon.
Är man immun om man får ett positivt testsvar?
Vi vet fortfarande inte säkert om man blir immun. Man kan se att vi bildar antikroppar och så kallade t-cellsvar efter att ha genomgått en infektion med symtom, vilket tyder på att vi iaf borde drabbas lindrigare om vi smittas igen. Men exakt vilken typ av immunitet det ger och hur länge den håller i sig vet vi inte ännu. (Källa: Matti Sällberg, professor i biomedicin på KI) För att få mer kunskap om detta inväntar världens forskare fortfarande resultat från stora antikroppsstudier gjorda på flera tusentals människor (så kallade serie-epidemiologiska studier).