Regeringen kritiseras för att elda på en ekonomi som kanske skulle må bättre av att kylas av.
– Vissa ser det säkert som en jämlikhetsbudget, och att det får en fördelningspolitisk effekt är helt klart, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank.
Plånboksmässigt tycks det inte vara någon tvekan om vilka grupper som – på marginalen – pekas ut som vinnare. Det är ofta ekonomiskt svaga grupper som inte riktigt har hängt med i den gynnsamma ekonomiska utvecklingen på senare år.
– De som framför allt vinner på den här budgeten är pensionärer, särskilt de med små marginaler, det är ensamstående föräldrar som är berättigade till underhållsstöd, och det är personer som är berättigade till aktivitets- och sjukersättning. De tjänar någonstans mellan 700 och 800 kronor i månaden på de här förslagen, säger Arturo Arques.
LÄS MER: Regeringens budget i korthet
Tillväxt bidrar till mer klirr i kassan
Till stor är det de goda tiderna med den höga tillväxten som nu bidrar till att staten får in extra mycket pengar. Skattemedlen växer och därmed även regeringens reformutrymme. Och inför ett valår är det särskilt tacksamt att undvika åtstramningar för en sittande regering.
Men det finns förlorare även i den här budgeten. Den mest uppmärksammade förloraren är den som sparar på ett investeringssparkonto, ISK. Här höjer regeringen beskattningen så att den som har ett sparande på 100.000 får en skattehöjning med 75 kronor för ett helår. Det låter inte mycket, ändå är det ganska kritiserat bland många ekonomer.
– Man ska nog inte underskatta effekten av den här typen av förändringar. Att det kommer att få betydelse för avkastningen på lite längre sikt, över ett antal år, är helt klart. Sen sänder det också fel signaler. I dag lever vi i ett samhälle där vi kan dra av låneräntor. Vi har alltså incitament till att låna, men inga starka incitament till att spara, säger Arturo Arques.
LÄS MER: Extra miljarder till polisen
Hushållen lånar för mycket
Ett av de största problemen i den svenska ekonomin i dag är att hushållen lånar för mycket. De lånar till stor del påeldade av kraftiga uppgångar för bostadspriserna runt om i landet, vilket i sin tur är en effekt av en bostadsbrist i kombination med låga räntor. I den världen lever många hushåll farligt. Den dag inflationen börjar ticka uppåt, och därmed också räntorna, riskerar bostadspriserna att falla tillbaka, samtidigt som utgifterna för bolånen stiger.
– De mörka molnen vi ser i Sverige i dag är hushållens skuldsättning, och det är klart att det vore ju bra om regeringen hade lagt förslag som innebär ett ökat sparande och ökad amortering bland hushåll, säger Arturo Arques.
LÄS MER: Pengar ska rusta försvaret
Regeringen kritiseras för att elda på
Kritik finns mot att regeringen satsar för mycket och eldar på en redan het ekonomi, i stället för att spara mer ”i ladorna” inför den lågkonjunktur som brukar komma, förr eller senare. Samtidigt efterlyser många ekonomer fler reformer för att underlätta för de som fortfarande har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Dessutom fungerar inte bostadsmarknaden.
– Även om det går så bra för Sverige är det fortfarande alltför många som inte kan komma in på arbetsmarknaden. Vi har också väldigt höga bostadspriser. Det är svårt för många, inte minst de unga, att ta sig in på bostadsmarknaden i dag. Det hade varit intressant att se förslag från regeringen som hade syftat till att hjälpa de som har de här utmaningarna framför sig, säger Arturo Arques.
LÄS MER: Statlig vårdsatning i budgeten