Uppdrag gransknings reporter Erica Larsson. Foto: SVT

Ur chatten: ”Jag lever just nu i en mardröm”

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Efter reportaget om förlossningsskador chattade våra reportrar Erica Larsson och Agneta Bernárdzon, tillsammans med barnmorskan Monica Tegner. Här är alla frågor och svar.

Maria: Jag fick en sfinkter ruptur för 5 år sedan och komplikationer efteråt iform av smärta och gasinkontinens och även smärta vid samlag. Jag undrar om det verkligen är möjligt att bli helt återställd efter en komplicerad sfinkterskada som jag har? vad visar statistiken är det alls möjligt? eller kommer allt problem kvarstå när dom väl uppkommit?

Agneta Bernárdzon:  Alla skador är naturligtvis individuella. Ta kontakt med den förlossningsavdelning där du förlöstes och be om hjälp och fråga vart du kan vända dig

Finsk mamma från 70-talet: Vill berätta att jag fick min son i Finland 1975. Fick bra hjälp av barnmorskan som också talade om att nu klipper vi för annars spricker du. Jag blev klippt och sydd snyggt och fint. Fick inte sitta på fem dagar medan såret läktes. Hade inga komplikationer efteråt och är tacksam för denna professionella handlande av barnmorskan. Det kräver förståss att det finns resurser att ta hand om mammorna även efter födandet – då fick man som förstföderska stanna på BB i fem dagar.

Agneta Bernárdzon:   Det måste ha känts bra för dig

Anna: Hej, vi väntar vårt första barn i februari. Kan man kräva av sjukhuset att de informerar om hur de arbetar med perinealskydd?

Erica Larsson:  Som patient har du ju alltid rätt att ställa krav och frågor, det låter fullt rimligt att du gör det. Det är ju just därför det finns något sånt som förlossningsbrev där du kan framhäva dina önskemål. Lycka till

jennysan: Jag undrar varför man inte frågar om perinealskydd ingår i utbildningen idag eller om det alls är fokus på detta i utbildningen. Jag går barnmorskeutbildningen nu och vi har gått igenom detta och haft praktisk tentamen på detta. Det som verkar skilja är själva klippet. I övrigt lär vi oss detsamma. Perinealskydd är A och O för att hindra kvinnan att spricka då detta kan ge livslånga konsekvenser på många olika plan. Jag vill ha svar på varför detta inte togs upp. MVH Jennysan

Monica Tegner, barnmorska:  Det ingår i alla utbildningare,men tillämpningen bör blir bättre

Amanda: Hej! Finns det någon metod att förebygga förlossningsskador innan förlossning exempelvis knipövningar eller smörja med något?

Monica Tegner, barnmorska:  Inte vad jag känner till.

Cherie: Hej! Jag födde min bebis för 45 dagar sedan. Barnmorskan klippte mig. Dagen där på såg jag att stygnet låsnade, jag så ett tråd mellan mina ben alltså. Nu efter 6 veckor har jag inte vågat ha sammlag med min make än och det känns mycket obekvämt fortfarande. Jag fick tid hos gynekolog i mitten av december. Frågan är om det är vanligt? har de gjort rätt? Är det något som jag inte vet? Hur kan jag lita på gynekologen som finns på samma sjukhus som jag födde min bebis?

Agneta Bernárdzon:  Ta kontakt med den förlossningsavdelning där du förlöstes. Det finns säkert någon där som kan hänvisa dig vart du ska vända dig. Annars kan du söka hjälp hos privat gynekolog....men ge inte upp fortsätt tills du får hjälp

moderator: Peter Bagge:  Kom ihåg – formulera er kort så hinner fler få svar.

Anki Adolfsson/ Anki: Hej, jag sprack sönder helt och en del av ringmuskeln gick av. Det har nu gått 8 månader. Jag känner mig rätt normal nu men har inte fått gått på någon riktig kontroll ännu. Den skulle ske efter 6 månader med läkare men jag väntar fortfarande på en tid. En gynekolog har tittat mer ytligt och tyckte det såg fint ut. Ska jag känna mig orolig över det här? Eller kan man bli helt återställd?

Monica Tegner, barnmorska:  om du är orolig kontakta förlossningskliniken och hör vart du skall vända dej.

johan: Hej ! Bra program om viktigt ämne. Varför gav ni inte information om att man kan vända sig till patientnämnden om man misstänker att man har blivit skadad under förlossning. På det sättet får vården och socialstyrelse större uppfattning av antalet skador i olika områden och man är tvungen att analysera nuvarande metoder som har används vid olika förlossningsenheter för att se vad som ger bästa effekten och därefter kan man ta fram riktlinjer. Vården är rädd för att tala om det här öppet p g av att man straffar oftast den enskilda medarbetaren för något som de har varit med om istället för att ta lärdom av misstagen och sprida kunskapen. Uppdrag granskning har ofta två eggad svärd i handen när de gör reportage. De tar upp missförhållandena men den som får skulden är sällan den som bestämmer utan det är enskilda personen som får i värsta fall bära ansvaret.

Agneta Bernárdzon:  Allt får inte plats i ett reportage....men tack för din information

Ia Grådal: Otroligt bra och viktigt program! Födde mitt fösta barn 1995 och sprack otroligt mycket helt i onödan därför att barnmorskorna inte höll emot. Hade enorma problem efter detta med massa komplikationer. Har inte litat på vården efter detta. Födde mitt andra barn i bilen utan någon hjälp då vi inte fick komma in till BB därför att det var fullt, sprack även denna gång men inte riktigt lika mycket.. vid min tredje graviditet var mitt förtroende för förlossningsvården lika med 0!! Gick då på aurora samtal där jag kunde berätta och prata av mig och blev lovad stöd vid förlossningen så att jag inte skulle spricka i underlivet. Fick en helt underbar förlossning helt utan att spricka ( vid 44 års ålder) tack vare en duktig barnmorska som höll emot. Det finska läkarparet har helt rätt och deras rekommendationer borde följas av alla förlossningkliniker!! Det är jag helt övertygad om efter mina egna erfarenheter det jag hört och läst om förlossningar sedan 16 år!!! TACK för att ni uppmärksammade detta! Mvh Ia Grådal 3barnsmor.

Erica Larsson:  Aurorapersonalen är ju utbildad för att möta dem med dåliga erfarenheter och rädslor kring förlossning vad fint att höra att du fick ett bra bemötande. Tack för att du delade med dig till oss om dina erfarenheter.

Elisabet: En stor del av sfinkterskador beror på att så många nyttjar epiduralbedövning i samband med förlossningar. värkarna avtar och man får forcera förlossningen. En annan orsak är att barnmorskorna har för stor arbetsbelastning, dvs för många antal kvinnor i förlossningsskede på samma gång. Ytterligare orsak är också att man har inte rutinen och modet att avvakta utan forcerar förlossningen av rädsla för skador hos barnet. Erfarenheten hämtad från ett storstadssjukhus, det vore intressant att höra om jag får något medhåll eller endast avfärdande? Vänligen narkossköterskan.

Agneta Bernárdzon:  Jag kan inte svara på detta men lägger ut det så får vi se om någon annan nappar på det.....

Julia: Hej! Jag ska föda nästa vecka i Malmö. Sitter just nu och är livrädd för att föda vaginalt. Har antecknat allt som sades undes programmet och undrar hur jag kan förebygga att spricka? Finns det något som jag kan göra redan nu? Bör jag kontakta förlossningsavdelningen och kolla om de kan erbjuda mig barnborskor/läkare som kan förlösa enligt Perenialskyddsmetoden? Tack på förhand!

Monica Tegner, barnmorska:  Tala om att du är rädd när du kommer till förlossningen,och vill ha en Barnmorska som lysnar på dej.

Ellika: Jag födde mitt barn för sju år sedan. Liten som jag är berättade jag om min förlossningsoro redan för barnmorskan och ställde frågan: -Hur ska lilla jag kunna föda fram ett barn? Barnmorskan svarade: -Barnen brukar anpassa sig efter moderns storlek. Jag födde fram , efter en 18 timmar lång förlossning, fram en pojke som vägde över 4 kg. Han föddes fram med sugklocka, med en trött barnmorska som ville ha fram barnet innan hon gick hem. Jag hade inga verkar då jag fick total bedövning. Jag sprack hela vägen men förstod då inte vilka problem det skulle bli! Jag fick gå hos sjukgymnast i flera månader men trots knipövningar kan jag inte hålla tätt. Det är också problem med ”det andra” som jag nog nu kommer söka för att få operera. Jag valde att efter detta inte föda flera barn. Och sexliv? Vad är det? Jag känner ingenting och kan inte ens ha en vanlig tampong. Usch! Bra att ni tog upp detta, då man känner sig väldigt ensam om de här problemen. Finns det någon förening undrar jag?

Agneta Bernárdzon:  Tack för din berättelse.....vi känner inte till om det finns någon patientförening. Kanske borde någon ta initiativet och bilda en nu....

Pernilla: Hej! Jag födde mitt första barn vaginalt för 9 år sen (väntar nu mitt andra barn i månad 6, ska få tt planerat kejsarsnitt) och blev helt förändrad i underlivet efteråt. En studerande förlöste mig. Oerfaren och nervös var hon. Jag kände mig otrygg o ung, men litade på henne... Blev dessutom förlöst på pall, helt oskyddat och forcerat. Fick rectocele och cystocele efteråt!!! Gick med dessa besvär i 2 år utan att bli tagen på allvar, men äntligen fick jag träffa verksamhetscheften som erbjöd mig operation snabbt. Muskulaturen var borta i mellangården och fick byggas upp igen... Antidepressiv medicin är det som hjälper mot kvarvarande smärtor efter skadan och ingreppen... Så här vill man ju inte ha det. Har ont i framvägg och urinrör oxå, känns helt nysytt, blodfyllt, nött. Upplever att urinröret buktar ner och jag ser jättemycket av framväggen och känns tung. Verkar som jag har ont i ärrvävnad/nervsmärtor? Kan man inte åtgärda detta en gång för alla??!! Tacksam för svar. Mvh Pernilla

Monica Tegner, barnmorska:  Vänd dej till den Doktor som opererade dej.så kan han svara på dina frågor

Idah Morell: Jag är en 20årig tjej som valde att föda mitt barn hemma med en lugn och assisterande pojkvän och barnmorska. Förlossningen tog 13 timmar från första värken. Från första krystvärkarna tills min son var ute tog 45 minuter. Om graviditeten fortskridit fullt normalt finns ingen anledning att föda på sjukhus, enligt mig. Min son vägde 4250 gram och var 56 cm lång. Jag födde honom totalt upprätt – stående och jag sprack ingenting. Att SJÄLV FÖDA hemma, istället för att FÖRLÖSAS på sjukhus, i en stressande miljö med massor pipande apparater och barnmorskor som lägger sig i och bråkar i onödan, tror jag är en stor anledning till att många spricker. Man kan drabbas av t.ex. värksvaghet för att man blir stressad, så när man väl kommit till krysningsskedet vill man bara få ut barnet och tar därför i alldeles för hårt och följer inte med krystvärkarna utan krystar hela tiden. Att dessutom LIGGA PLATT PÅ RYGG OCH FÖDA I UPPFÖRSBACKE är helt vansinnigt! Hett tips från mig, föd hemma om din graviditet varit fullt normal. på föreningen föda hemmas sida finns information om barnmorska där du bor; http://www.fodahemma.org/ .

Erica Larsson:  Det finns många med dig som haft fina förlossningar i hemmamiljö och kanske hör det ihop med att förlossningen ibland blir mindre forcerad och ostressad där. Men för dem som vill föda på sjukhus måste ju också ha rätt till en lung och ostressad förlossning. Tack för att du delade med dig av dina fina erfarenheter. Vi alla är ju olika så det är ju bra att det finns flera alternativ.

rebecca: min första förlossning blev inte lika allvarligt som programmet men dom sa också ”att jag sprack lite” men ville inte sy mig utan tyckte de va bättre om jag själv läkte. jag va så ung så de tyckte dom va mer lämpligt. jag grät varje gång jag skulle kissa, och fick alltid spola med varmt vatten för att lindra smärtan. så va de i 2-3 månader. första gången jag hade sex grät jag då de gjorde så ont. va jag fel behandlad ? när jag talat med andra så va de inte så dom upplevt de efter dom fått sy stygn. är nu i vecka 30, så programmet kom lägligt. tack på förhand

Agneta Bernárdzon:  Tack själv och lycka till

Natalie: Jag är glad att jag bor i Strömstad och har förmånen att välja att föda barn i Norge vilket jag också har tänkt göra i slutet av januari när barn nr 2 skall komma. Har suttit och gråtit när jag tittat på inslaget. Vilken smärta de måste ha gått/ går igenom. Vid min första förlossning fick jag perineal skydd och fick inga bristningar i mellangärdet, bara några inre bristningar och fick sy 4 stygn och det är nog den värsta smärta jag varit med om och den höll i sig i över 1 månad. Så fruktansvärt för dessa tjejer som spricker hela vägen och får livslånga problem och sen inte blir tagna på allvar! Tur att jag bor där jag bor!

Agneta Bernárdzon:  Lycka till med förlossningen

JohanN: Så vad finns det för hjälp att få om man nu har allvarliga problem? I vilken mån går det att åtgärda? Vårt sjukhus hänvisar till operation inom det egna landstinget, men finns det inte någon specialistenhet på nationell basis så att man får bästa möjliga chans till ett normalt liv igen?

Monica Tegner, barnmorska:  Det är nog det egna sjukhuset som tar hand om eftervården.Tråkigt att du har kvarvarande besvär

Tobias: Förstår faktiskt inte varför det skulle vara skamligt att få en sfinkterruptur.

Erica Larsson:  Det vi fått erfara under reportagets gång är att många skäms när de läcker gaser och avföring i sociala sammanhang och att många därför isolerar sig. Och enligt professionen väntar en del 15-20 år innan de vågar söka hjälp.

Birgitta: vad kan man göra när man är drabbad? Jag har försökt få ersättning av försäkringsbolaget, skrivit till patientnämnden men får till svar att ”otur att det hänt”. Det känns oerhört bittert när livet förändrades så oerhört.

Agneta Bernárdzon:  Det förstår jag verkligen....även om det är en liten tröst så har du alltid möjlighet att överklaga deras beslut

förstföderska: Hej! Vad rekomenderar du för att undvika såna här typ av skador? Vad kan man göra själv för att förebygga? Kan man kräva en barnmorska som kan hand-metoden?

Monica Tegner, barnmorska:  Det tycker jag att man kan.Något förebyggande kan man inte göra.

Ellen: vill bara säga att reportaget var jättebra! Stor eloge till er och inte minst den modiga tjejen. Skönt att det inte kändes lika hårdvinklat som uppdrag granskning ofta är.

Erica Larsson:  Tack tack...Vi hade en tanke att göra ett något lugnare program för att inte riskera att skrämma förstföderksor eftersom det inte var tanken. Vi ville bara lägga korten på bordet gällande en skada det hittils talats tyst om.

Therese: Vilket program alltså! Suveränt, tur att förlossningen kom fram något iallafall. Jag fick mitt första barn Juli 2008, såg inga sprickor i underlivet och hade inte många stygn heller, men problemet är att jag inte kan hålla min urin. Har också haft ont tills nu i urinröret, det känns inget kul. Nu i Maj ska jag få mitt andra barn, vad gör man om det ska bli värre under nästa förlossning? Vad behöver barnmorskorna göra nästa gång?

Agneta Bernárdzon:  Du ska kräva i ditt förlossningsbrev att du vill ha en barnmorska som utföra perinealskydd

Marc: Hej, Jag undrar om det finns en statistik tillgänglig som visar skador per sjukhus i Sverige? Gärna meddela var det finns, tack!

moderator: Peter Bagge: Här finns siffrorna: http://svt.se/ug/20111130095327/hela_listan_sa_vanliga_ar_skadorna_dar_du_bor

Erika: Kan man begära att får en barnmorska som utför handgreppet under förlossningen som det talades om i uppdrag granskning?

Monica Tegner, barnmorska:  Man kan önska detta och hoppas på det bästa.skriv ett förlossningsbrev innan du kommer till förlossningen

Barnmorskan Ulla: Jag är barnmorska sedan 40 år tillbaka. Har arbetet på en stor förlossningsklinik i 20 år på heltid.Under dessa år har jag förlöst 1000 tals mammor och ”fått” endast 1 sfinkterruptur vilken berodde på ett väldigt snabbt utdrivningsskede. Pga av ett handikapp arbetar jag idag på samma klinik som Obstetrixansvarig barnmorska med fortfarande anställning på förlossningen men förlöser tyvärr ej! Jag har många gånger erbjudit mina chefer att vara till hjälp för alla barnmorskor för att motverka stora bristningar men får ej något gehör! Metoden i Finland stämmer precis med hur jag jobbade. Kan jag vara till hjälp??

Agneta Bernárdzon:  Naturligtvis, fortsätt att använda den metoden som du själv känner fungerar så bra

Robert: Hej! Jag och min fru tittade precis på programmet och undrar om man kan kräva att tekniken ska användas under förlossningen.

Erica Larsson:  Jag föreslår att ni framför era önskemål muntligt eller i ett förlossningsbrev, sen kan man ju alltid fråga hur ert sjukhus hanterar just de här skadorna, både när det gäller förebyggande och eftervård. Lycka till

Mary: Kan risken för att spricka minska om man inte behöver gå hela två veckor över tiden utan sätts igång direkt då barnet förväntats komma? Dvs. att bebisen inte hinner bli så stor.

Monica Tegner, barnmorska:  Det bästa ur alla synvinklar är att förlossningen kommer i gång av sig själv.Utan att behöva sättas igång

Caroline: Jag fick en sfinkter ruptur och väntar pa operation...Kan man fâ ersättning för detta??

Agneta Bernárdzon:  Ta kontakt med Patienskadenämnden och Patientförsäkringen

lisa: Är gravid m 1a barnet. Jätterädd för vanlig vaginal förlossning, mått dåligt från dag ett pga detta. Är det svårt att få kejsarsnitt?

Monica Tegner, barnmorska:  Ta kontakt med din förlossningsavdelning.Du kan få komma och prata om din rädsla innan förlossningen.Det brukar finnas speciella Barnmorskor som tar hand om detta.Lycka till

född 1941: jag sprack 1963 och blev sydd. Sprack på nytt efter en månad. idag är det bara några centimeter som är tätt och ändtarmen känns när jag tvättar mig. Är det något jag borde åtgärda. Ingen gynekolog har sagt någonting men själv har jag skämts för underlivet.

Agneta Bernárdzon:  Ta kontakt med din gynekolog och fråga om råd och det är definitivt inget att skämmas över

Mariana: Ska man anmäla exempelvis till sitt försäkringsbolag att denna skada har uppstått om man får framtida och långvariga problem?

Erica Larsson:   Det går att anmäla till patientskadenämden och patientskadeförsäkringen.

eli: Hejsan! Jag undrar varför det inte kom fram i programmet att man kan även få en total sfinkterruptur grad 4 samt en avlastande stomi. Det finns ett par här i sverige som fått en sån skada som mig men det kom inte upp nånstans i programmet, varför?

Agneta Bernárdzon:  Tyvärr får inte allt plats i ett reportage men maila gärna om du vill berätta mer agneta.bernardzon@svt.se

a.edvinsson@ltele2.se: Hur kan man sluta med att klippa och hur kan ni som barnmoskor behålla yrkesstoltheten med ett så dåligt resutlat? Ett långt lidande för kvinnan att inte ni som barnmorskor och gyenkologer inte ta på sig ansvaret är ju helt förkastligt

Monica Tegner, barnmorska:  Jag tror att alla tar ditt ansvar.Med det behövs att vi innom förlossningsvården jobbar med att ta till oss nygamla metoder.

Marianne: Fick just klart för mig att det som hände vid min yngste sons födelse var något som kunde undvikits. Inget har förklarat eller pratat med mig om detta varken på förlossningen eller några år senare på gynundersökning då jag undrade varför jag hade ont vid samlag. Jag satte det inte ens i samband med förlossningshändelsen. Barnens pappa och jag separerade då jag tappade lusten för sex. Har levt ensam sedan dess. Jag var 40 år då sonen föddes.

Agneta Bernárdzon:  Ja, och du är inte ensam som varit med om detta.....

S: Om man vid en tidigare förlossning har spruckit (partiell sfinkter ruptur), hur stor är risken att man spricker igen?

Monica Tegner, barnmorska:  Kan inga siffror men risken för en ny ruptur är större om man fått en tidigare.

eli: Hejsan! Jag undrar varför det inte kom fram i programmet att man kan även få en total sfinkterruptur grad 4 samt en avlastande stomi. Det finns ett par här i sverige som fått en sån skada som mig men det kom inte upp nånstans i programmet, varför?

Erica Larsson:  Vårt program handlade om sfinkterrupturskador, alltså grad 3 och 4, som är de allvarligaste bristningarna man kan få i underlivet.  Men du har rätt vi gick ej in i de olika graderna eftersom det är viktigt att hålla det relativt enkelt för att det inte ska bli otydligt. Vi hade kontakt med kvinnor som fått stomi men tyvär ville ingen ställa upp öppet i TV och berätta om det, därav svårigheten. Men det betyder absolut inte att vi tycker det är mindre viktigt, kanske något i en uppföljare.

VT: Har ni undersökt hur mycket det skulle kosta att återgå till den gamla tekniken, och vägt det emot kostnaden för vård och läkemedel för kvinnor som råkar ut för den här förlossningsskadan? Det kan låta krasst, men jag tror inget kommer att göras från officiellt håll utan att man kan, svart på vitt, visa att det är mycket dyrare att inte återgå. Den mänskliga sidan av problemet är det nog lönlöst att argumentera med i dagens Sverige.

Agneta Bernárdzon:  Du har helt rätt vårdkostnaden för alla dessa kvinnor är enorm och för landstingen hade det lönat sig satsa mer på att förhindra sfinkterrupturer

Mikaela: Hej! Jag födde min dotter för 1år och 8månader sen. Allt gick väldigt fort från att mitt vatten gick, förlossningen gick för fort, jag sprack mycket, mest uppåt. Jag sprack inte hela vägen till urinhålet men barnmorskan sa att det var väldigt nära så hon var osäker. Hon sa att jag sprack mycket för att förlossningen gick för fort. På efterbesöket på MVC sa hon ”oj, det ser ut som någon dragit en osthyvel här ” Hon sa att för vissa tar det längre tid att läka. Så jag gick några veckor och tänkte att det är väl såhär det ska vara.. sen ringde jag runt till olika läkare men alla skickade mig vidare och sa att det inte var deras ansvar. Jag gick ett år och hade ont, träffade olika läkare och jag fick aldrig någon hjälp, två läkare skrev ut bedövningsgel och sa att det läker av sig själv. Efter ett år träffade jag en läkare som tyckte det såg konstigt ut, han skickade en remiss till en läkare som gjorde en plastikoperation. Nu har jag inte ont längre men är livrädd för att föda barn igen. Jag är nu gravid och vill inget annat än att ha en ”normal” förlossning. Min fråga är, är det omöjligt?En läkare jag träffat sa att han rekomenderade kejsarsnitt, men jag vill hellst undvika det.. Kommer förlossningen gå lika fort igen och kommer jag få ha ont yttligare ett år eller vad kan man göra för att undvika det? Tack för svar! Mvh Mikaela

Monica Tegner, barnmorska:  Du har goda möjligheter att få en normal fin andra förlossning.Berätta om din rädsla när du kommer till förlossningen,skriv gärna ett förlossningsbrev som du har med dej.

T: Fick sfinkterruptur i början av året. Var mycket ledsen och rädd, men hjälpen och stödet från personalen på BB var i stort sätt obefintlig. Fick en kort info från sjukgymnast om min skada och ett papper med lite information. Där stod det att det var viktigt att kontrolleras av läkare innan hemgång, men när jag frågade om det så fick jag reda på att det ej stämde. Mådde fruktansvärt dåligt när det var dags att åka hem (kunde ju absolut inte sitta och knappt ens gå, samt hade ej kunnat hålla avföringen samma dag), men fick då bara veta att de inte kunde göra något ”medicinskt för mig där”. Fick sedan söka akut hjälp tre gånger på två veckor, direkt efter hemkomst. Jag blir så ledsen när jag tänker på att det inte görs någon obligatorisk eller ens rekommenderad koll efter en sfinkterruptur. Man måste verkligen vara drivande själv för att få hjälp, men skadan borde tas på större allvar och hjälpen borde vara självklar. När jag kom hem från BB sökte jag på vårdguiden efter ”sfinkterruptur”, eftersom den info jag fått på BB varit mycket bristfällig. Inget fanns att läsa. Som om det inte fanns... Stödet och informationen till drabbade kvinnor måste bli bättre!

Agneta Bernárdzon:  Tack för din historia....du är dessvärre inte ensam

Ann: Hej! Jag födde för 8,5 månad sedan. Jag sprack en del och hade mycket bristningar som inte spruckit helt. jag syddes med 5 stygn och ”skulle egentligen ha sytts mer” enligt barnmorskan. Jag har fortfarande ont HELA tiden. Kan knappt sitta på toaletten och måste kissa 3-5 ggr innan jag har kissat klart för att det helt enkelt gör för ont att krysta ut allt på en gång. Jag är helt okapabel till att att ha samlag och har inte bara värk på insidan’, utan även på utsidan av slidan. Det gör ont att sitta och att stå. Värktabletter hjälper inte. Vad kan ha hänt och vad kan jag göra åt det?

Monica Tegner, barnmorska:  Kontakta förlossningsavdelningen och hör var du kan få hjälp,det är olika på sjukhusen i Sverige var/vem som tar hand om detta

Erik: Jag blev riktigt illa berörd och upprörd av inslaget i kvällens Granskning. Det är ju helt sjukt att man låter detta fortgå i Sverige när både Finland och Norge har bevisat att det finns effektiva lösningar. Nollvision innebär inte att man inte tror att det kommer att hända olyckor. Man sätter maximalt fokus på att förebygga! Det saknas inte dirket erfarenhet inom området... Skadorna hade aldrig tolererats om det varit män som fött barn och drabbades av uppenbart helt onödiga och allvarliga bristningar i underlivet. Att man upprepat hanterar kvinnorna så illa när man syr operativt och i eftervården. Det är rent skamligt. Socialstyrelsen ”har inte hört att det är ett stort problem”!? Det är bevisligen väldigt många kvinnor som drabbas per år. Är det verkligen så att vissa barnmorskor sätter en missriktad yrkesstolthet före kvinnans hälsa. Jag förstår inte hur detta är möjligt!? Att använda metoder som är maximalt skonsamma... Om inte Landstingen och barnmorskorna/läkarna själva tar ett snabbt ansvar för detta så måste Socialstyrelsen och politikerna sätta fokus på frågan. Det saknas uppenbarligen riktlinjer! Skärpning!! Och viktigt nu är också att fånga upp de som drabbats. Ekonomisk ersättning, medicinsk rehab och stödgrupper organiserade av vården. I stället för skamfyllda anonyma bloggar för de drabbade. Det minsta man kan begära för skattepengarna.

Erica Larsson:  Det ligger mycket i dina funderingar och det man kan hoppas på är väl att reportaget är en början till att lyfta en viktig kvinnohhälsofråga som man uppenbarligen tagit på större allvar i andra länder. Men det ser ut som att det finns mycket kvar att göra i denna fråga. Vi hade ju ej med någon politiker i inslaget men kanske såg någon programmet. Det är också viktigt att kvinnor och män höjer sina röster och ställer krav.

Johanna: Hur många procent av de sfinkterskadade får bestående men?

Erica Larsson:  närmare hälften enligt professionen.

Sofia: Finns det något alls som jag kan göra under förlossning för att jag inte ska spricka hela vägen? Eller ligger det ansvaret helt hos barnmorskan?

Monica Tegner, barnmorska:  Du kan lyssna på Barnmorskan vad hon tycker du skall göra.Hon kan hjälpa dej dom sista värkarna så det inte går för fort.Lycka till

Gravid: Om kvinnor i högre grad accepterade att ha barnmorskestudenter närvarande, skulle säkert risken minska! Äldre kollegor har ju massor att lära ut!

Monica Tegner, barnmorska:  Jag tror att vi kan lära av varandra.

Malin: Fick en mycket svår förlossningsskada för 5 år sedan. Graviditeten var medicinskt mycket komplicerad och jag satt i rullstol. Jag ville ha kjesarsnitt pga min dåliga fysik och mitt smärttillstånd. Nekades snitt men sattes i gång av barmhärtighets skäl. Först hände ingenting men sen satte förlossningen igång och jag öppnades 7cm på en timme. Eftersom bäckenbottenmusklerna i stort sett var obefintliga kunde jag ej krysta ut min son. Efter 2 timmar trycktes han ut av en undersköterska som hängde över min mage. Sonen föddes med armen först och jag sprack extremt brutalt. Total sfinkterruptur, båda inre blygläpparna och 2 långa djupa vaginala rupturer hela vägen genom tarmen. Opererades i 3 tim. Efter förlossningen var jag totalt sängliggandes i flera månader. Kunde inte ta hand om mig själv eller min son. Har opererats 2 gånger till efter förlossningen och gått på olika behandlingar. Idag kan jag fortfarande inte jobba heltid, jobbar 50%. Har anmält skadan, men tyvärr anser vården inte att de gjort fel. Försäkringsbolagen anser inte att det är en olycka eftersom att föda barn är planerat. En sjukdom är det inte heller. Så vem tar ansvaret? Under alla dessa år har jag förlorat 10.000-tusentals om inte hundratusentals kronor pga mitt smärttillstånd.Ingen är beredd att betala någon form av ersättning. Det förutsätts att jag ska klara mig själv. Strida själv mot försäkringskassan för att få lov att vara sjukskriven. Min fråga är, varför finns det ingen ersättning att få? Min skada blev permanent, och jag kommer ha problem resten av mitt liv, både smärtmässigt och ekonomiskt och det vill ingen ta ansvar för. En besviken 35 åring som förlorade en del av sitt liv efter en grym förlossningsskada.

Agneta Bernárdzon:   Tack för din berättelse.....jag förstår att du lidit. Vet inte vad jag ska råda dig till. Men försök få hjälp och sjukintyg av din gynekolog....

Mia: Är inte det viktigaste att skadorna blir rätt diagnostiserade och åtgärdade på ett bra och riktigt sätt?! Man undrar ju om Norge och Finland har 0% eller om det är vi i Sverige som är bättre på att upptäcka skadorna?

Erica Larsson:  Detta är ett argument som dykt upp på kliniker med hög statistik men dagens statistik säger inget om den saken. Men självklart är eftervården när skadorna väl uppstår lika viktig som det förebyggande arbetet. Dock visar ju statisitken i Norge att det går att få ned statistiken med förebyggande insatser.

Marsföräldrar: Hej! Ska föda barn i mars och såg kvällens program. Mycket bra information, tack! En sak missades dock; vad heter ”metoden” man ska fråga efter för att motverka skador? Menar alltså inte perinealskydd, utan vad själva metoden heter?

Erica Larsson:  Den ”finska metoden”

Evelina: Hej! Tack för ett bra inslag! Jag ville bara berätta att jag hade en underbar barnmorska i Lund när jag fick min son som vad jag förstod gav mig perinialstöd under hela utdrivningsfasen. Det slutade ändå med att hon klippte mig för att få ut bebisen i tid. Blev sydd hur fint som helst. Har inte haft några som helst problem efteråt mer än lite känning som ”skav” i början (ca 4-6 mån). Hon ringde även efter ca 6 v och frågade hur det var och om jag hade några frågor! Jag kommer att skriva i min förlossningsberättelse nästa gång att de gärna får klippa igen!

Agneta Bernárdzon:  Tack för detta. Bra att du berättar det för de flesta förlossningarna går det faktiskt bra för....det är viktigt att påpeka

Catarina: Hej! Tiilämpade ni teknikerna med perinealskydd redan 2006 i Sunderbyn? Jag födde mina tvillingar där då, sprack rejält (fast läkaren sa att det var ”lite grann” när jag frågade) Jag fick ingen info om huruvida man gjort allt man kunnat för att undvika att det skedde. Jag syddes på rummet ( gjorde ont!) trots att jag meddelade att jag har gjort mängder med utredningar pga problem med tidigare smärta i underlivet och konstaterats ha en kronisk ospecifik inflammation vilket jag menade på borde kunna komplicera läkningen, men ingen notis togs om det. Jag mådde dåligt under läkningen och sökte hjälp flera ggr utan att man tyckte nåt var fel, till slut fick jag ab. Vid stygntagn fick jag besked att alla stygn släppt och att det skulle få läka sekundärt. Jag var välkommen tillbaka för plastik när jag slutat amma. Sen ”Hejdå”. Inget vidare bemötande.. Behöver jag säga att jag bev knäckt? Hoppas ni har bättre rutiner för bemötandet i sådana situationer nu?

Monica Tegner, barnmorska:  Kan bara beklaga om du känner att du blivit dåligt bemött.Hör av dej till oss om vi kan reda ut något.och hjälpa dej.

Yrsa: Tack för att ni tog upp detta. Då vet jag att jag kan ställa krav på barnmorskorna och kräva detta i en framtida förlossning. Behövs verkligen mer information kring detta, vi tjejer ska verkligen inte skämmas för detta! Blir riktigt förbannad på socialstyrelsen som inte tycker nationella riktlinjer behövs! Återigen Tack till er!

Erica Larsson:  Tack själv och vi är nöjda med att ha lyft upp de här skadorna i ljuset

Sofia C: hur kommer det sig att det är en man som har hand om frågan ifall det skall finnas nationella riktlinjer för förlossningar i Sverige?? Känns ju absurt!

Agneta Bernárdzon:  Anders Tegnell på Socialstyrelsen är den som har hand om de här frågorna

Yvonne: Jag glömde tacka för att ni tar upp denna viktiga fråga! Hoppas någon ansvarig öppnar öron och ögon!

Erica Larsson:  Tack det hoppas vi med!

Maria: Jag undrar hur du Agneta upplevde att barnmorskorna ställde sig till denna metod. Var den välkomnande eller kände du mer motstånd än nyfikenhet?

Agneta Bernárdzon:  Förstår inte vad du menar. Du får utveckla det där....

kajsa: Monica Tegner-det borde vara självklart att barnmorskan ska lyssna på kvinnan-menar du att man måste begära det???

Monica Tegner, barnmorska:  Jag menar att man måste komunisera.I ett förlossningsarbete kanske man inte är så pratsugen,då är det bra att skriva ett förlossningsbrev innan och skicka till förlossningen eller ha med sig när man kommer in.

Gravid: Missförstå mig rätt – men ska vi inte tänka på vad som är alternativet? Att barnet fastnar? Jag spricker hellre än att barnet far illa och får syrebrist! Jag tycker att det låter så överdrivet att det är det värsta som kan hända. Nej, det är det verkligen inte. Det viktigaste är väl att barnet mår bra?

Agneta Bernárdzon:  Självklart....här pratar vi om vanliga förlossningar. När det inte är fara för barnets liv

Sara: Jag väntar mitt andra barn, första kom med snitt efter en komplicerad grav. Nu hade jag en längtan och önskan att föda naturligt fram tills jag såg detta.. Bör jag tänka om i mitt val, om inte vad kan jag göra för att känna mig trygg under och innan förlossningen?

Erica Larsson:  Vår tanke med detta reportage var verkligen inte att skrämmas. Vi ville bara lägga korten på bordet. Jag förslår att du tar upp detta med din barnmorska och kanske slår en signal till kliniken du ska föda på. Många kliniker jobbar hårt med detta och har en strategi men det är kanske viktigt att du påpekar dina önskemål. Och glöm inte att det flesta förlossningar slutar INTE med en sfinkterruptur.

Fanny: Hej! Jag fick en så kallad 3a bristning efter min förlossning i september sjukvården har inte återkallat mig för undersökning, jag besväras av gaser som jag inte kan kontrollera, kommer dessa att vara hela livet? kan man få ersättning för en sådan skada som jag drabbats av?

Agneta Bernárdzon:  Ta kontakt med din förlossningsavdelning eller din gynekolog och fråga om råd

Anna 22: Hej, Den 27/6-11 födde jag min son på BB Sthlm. Fick en 3e gradens sfinkterruptur. Fick riktigt inte veta orsaken, men min son drogs med sugklocka och vägde 4550g. De sa att hans armbåge stod rakt ut, och att det var den som rev upp mig. Är det möjligt att det var den enda orsaken? Har nu i efterhand förstått att man löper stor risk att spricka vid sugklocka. Fick ingen info om det innan. Timmarna innan jag förlöste var det prat om kejsarsnitt, så därför sattes jag på fasta. När jag väl skulle krysta, var jag så tom på allt vad energi hette. Hade inte sovit, ätit eller druckit. Hade ett snitt varit att föredra? Detta läste jag om i min förlossningsjournal och fick förklarat av en bekant som haft en liknande förlossning. Fick ingen som helst information på BB om detta, eller hur jag skulle ”ta hand om mig själv” efteråt. 2 veckor efter att jag kommit hem från BB ringer jag min BM på MVC, där de berättar att jag inte skulle lyfta tungt eller gå några längre sträckor osv. Fick inte heller något smärtstillande eller ”mjukgörande” medel som kunde underlätta vid toalettbesök. Borde dom inte ha berättat detta på BB? Tack för ett bra program UG!!!! Med vänliga hälsningar Anna brandberganna@gmail.com

Monica Tegner, barnmorska:   Självklart skall man få information innan man lämnar sjukhuset.om skadan,uppföljning och var man kan vända sig vid kvarstående besvär.

ivan: Av listan att döma ser det ju ut som om de stora sjukhusen är oftast mindre bra men att många små sjukhus är bland de bästa.

Erica Larsson:  I dagsläget säger tyvär statistiken inget mer än bara siffror så det har jag inget svar på. Däremot så så kan ju vissa kliniker visa på metoder som gjort att de fått ned statistiken. Man ska kanske inte glömma att föderskorna ofta är äldre i de stora kommunerna, vilket är en riskfaktor i sig.

nettan: Jag födde min son för 4 månader sen och sprack totalt och fick efter förlossningen opereras i lite över en ½ timme. Stygnen läkte fint och jag fick träffa en sjukgymnast specialiserad på just detta området både på BB och för efterkontroll när sonen var ca 2 månader. Dock har ingen berättat för mig om jag kan eller bör föda vaginalt igen. Min egen önskan är att få snitt om jag ska ha barn igen då jag är mycket rädd för att gå sönder igen.

Agneta Bernárdzon:   Vänd dig till din förlossningsavdelning alt fråga sjukgymnasten om vad de anser att du ska göra

E: Jag frågade, lite förkortat nu, hur det kommer sig att vi i Sverige har barnmorskor istället för läkare på som förlöser barn, till skillnad från andra länder?

Monica Tegner, barnmorska:  en gammal tradition.Sverige har mycket välutbildade Barnmorskor.Doktorerna är inte utbildade att handha normala förlossningar.

A: I sverige säger statisiken 3.3 i snitt för dessa skador av grad 3 och 4. Motsvarande i Finland är 0.2. Hur kan man forsätta på samma sätt i Sverige?

Agneta Bernárdzon:  Vi ställde oss samma fråga, det är därför som vi har gjort reportaget

Pernilla: Fia: Kan man ha ont i och utanpå urinröret om skadan i själva verket sitter i främre slidväggen? Tacksam för svar.

Monica Tegner, barnmorska:  Om du har ont,kan man ha ont.kontakta Barnmorska/läkare för en undersökning.

Britt-Marie: Jättebra program. Helt otroligt att så många tjejer ska bli drabbade och skadade. Jag är själv drabbad. Födde barn 97 och 98 och skadad båda gångerna. I båda fallen användes sugklocka! Har opererat svinxen 2ggr. Läkaren som op. pratade om att undvika klockan och klippa istället! Med sugklockan kommer barnet alldeles för fort. Är det ett alternativ att sluta använda sugklockan? En fråga till. Det var en tjej som hade fått ersättning från någonstans? Går det att få en annan också i efterhand. Jag har som sagt försökt ”fixa” svinxen 2ggr men det är fortfarande inte bra, ofrivilliga fisar och om jag blir nervös svårt att hålla mig....

Erica Larsson:   Kontakta patientskadeförsäkringen och patientskadenämden, har det ej gått för lång tid så kan det fortfarande gå att anmäla. Och tack för att du delade med dig av din historia, du är inte ensam om dessa händelser och upplevelser.

FS: Om man blivit klippt och sydd med 15 stygn hur mycket har man spruckigt då???

Monica Tegner, barnmorska:  Går inte att svara på.

Sofia: Jag fick en sfinkterreptur när jag födde för 8 månader sen. Hade mkt besvär (ont och svårt att gå) i veckor efteråt. Det tog ca 6 mån att läka, enligt läkaren som undersökte mig så var det fint och färdigläkt. Men – jag har problem med samlag. Det smärtar otroligt och går inte att genomföra. Kan detta alltså bero på sfinkterrepturen? jag har trott att det bara var 'normalt' efter en förlossning och inte hade med den att göra...

Agneta Bernárdzon:  Ta kontakt med din gynekolog

Sophie: Om det inte finns någon som kan perenialgreppet på det sjukhus jag ska föda på, kan jag då välja att föda på ett sjukhus där denna metod används?

Monica Tegner, barnmorska:  Det finns säkert Barnmorskor som kan perianalskydd där du skall föda.Man får välja att föda på vilket sjukhus man vill.

Mamma för tredje gången: Vill också berätta om min första förlossning, som tog väldigt lång tid (ca. 1,5 dygn från första värk). Liksom för många andra var jag till slut värksvag och sonen kom ut med hjälp av bukpress. 3:dje gradens ruptur. I efterförloppet blödde jag snabbt ut 3 liter blod, från rupturerna. Hade jag fött hemma och om det varit ett tidigare sekel, hade jag varit en av dem som dött i barnsäng. Jag rekommenderar INGEN att föda hemma. Visst, det går bra för de flesta, men inte för alla. Jag är evigt tacksam till kirurgen, narkossyrrorna och narkosläkaren som tog hand om mig och sydde mig med 20-25 stygn. Också evigt tacksam för eftervården av en väldigt klok gynekolog, och stödet från Aurora-bm som fick mig att släppa den dödsångest som minnena från förlossningen gav. Jag läkte ihop fenomenalt, ingen kan numera se att det varit en ruptur, fastän man från början trodde jag skulle behöva plastik i mellangården. Jag hade tur. Till min andra förlossning ordnade Aurora-bm att jag skulle få föda i ryggläge och med perinealskydd. Jag fick två stygn efter det, för en liten inre ruptur. Bm var KANON! Nu väntar jag mitt tredje barn och kommer att vilja ha samma metod igen. Tack för ert reportage!

Agneta Bernárdzon:  Tack själv

Snö: Hej, Vill bara uttrycka min tacksamhet för att ni tagit upp detta i ert program. Det är 7 år sedan jag födde min son och mina skador är av sådant slag som ni berör i programmet. Jag fick aldrig någon information innan förlossningen om att sådana här skador överhuvudtaget kan inträffa. Inte heller efteråt om vad jag har att vänta mig. Jag har inte förrän nu så smått börjat inse att jag nog kommer få leva med vissa smärtor och acceptera det faktum att jag aldrig kommer läka, inte känna mig hel igen. Tack igen, vi är många som lider i det tysta. Kram

Erica Larsson:  Tack själv och vilket elände du har fått utstå. Dock säger många inom professionen att tekniken att laga dessa skador går frammåt och en del kan faktiskt bli mycket bättre. Men som jag förstår så får man ibland strida hårt för att få hjälp så jag hoppas du orkar stå på dig!

Orolig gravid: Vilka landsting har bäst och sämst statistik med avseende på sfinkterreptur?

moderator: Peter Bagge: Du hittar mer fakta om sjukhusens olika siffror på svt.se/ug. Där finns även en rapport att ladda ned.

S: Är det sant att det är bättre att ”spricka själv” än att bli klippt?

Monica Tegner, barnmorska:  Inte om du menar att man får en sfinterruptur.Då är det bättr att få en klipp.

Gerd Kastman: Jag skulle vilja berätta min historia. Jag trodde inte i min vildaste fantasi att detta förekom idag. Jg fick min son i dec 1975 30 år gammal. Allt var frid och fröjd och jag kom in på BB och blev väl omhändertagen. Det gick lång tid och jag sattes igång. Min man satt i ett hörn på en stol och var skräckslagen varför jag inte visade min stora smärta. Till slut blev det kris för hjärtljuden blev svaga. Läkare med ett helt gäng medhjälpare kom in med sugklocka och i storstövlar körde ut maken under dramatiska former. Jag sprättades upp av en ambulansläkare som nog bara intagit en kvinna genom samlag. Jag blev totalförstörd. Barnmorskorna fick ta hand om eländet och påstog att de gjort ”delsbosöm” i mitt underliv. Inte illa för den sömnaden är vacker. Barnmorskorna sa att hade de fått varit med vid att vidga mej så hade det varit OK. Jag fick en allvarlig infektion. Fick barn den 5 dec skrevs ut 17 dec efter en operation. Satt på ring i c:a 1 mån. Operation igen när Mattias var 11 mån. Ny operation Hudiksvall febr 1979. Min mellangård var borta. Detta lider jag av fortfarande och har gjort hela tiden. Svårt att hålla gaser och avföring. Kan inte äta något speciellt om jag ska bort på bjudning eller dans. Det allra värsta tror jag ändå att det varit att det kommer ungefär som gaser ur slidan som man inte kan kontrollera. Jag är glad att min man när han levde accepterade något så när att min sexlust var helt borta. Jag ”ställde upp”. Jag har inte tänkt på att man kan få ersättning men något sexliv som varit berikande har jag aldirg haft. Detta är en ständig diskussion med arbetskamrater och vänner. Hoppts att den unga familjen som visades idag får det bra. Min son är idag 36 år har ett bra jobb och är en STOR glädje för mej. Gerd.kastman@soderhamn.com

Agneta Bernárdzon:  Tack för din berättelse

Pernilla: nekar PSR alltid ersättning för förlossningsskador? Blir så förbannad, jag ställer gärna upp i ett kommande uppdrag granskning program om just detta!! pernilla.lala@hotmail.com

Agneta Bernárdzon:  Kanske någon annan som vet. Jag lägger ut din mailadress

Maria: Maria: Undrar om min fråga gick fram?Beror min smärta under samlag på att jag sprack och blev sydd fast stygnen gick upp? Finns det något jag kan göra för att få bort denna smärta?

Monica Tegner, barnmorska:  Vänd dej till Gynmottagningen för undersökning,samlags smärtor kan ha många orsaker

Maja: Tack för att ni tar upp det här problemet.

Agneta Bernárdzon:  Tack själv

marcus: Såg just programmet om pär johansson Jag är helt otroligt imponerad av det, er och särskilt janne josefsson! Allting som läggs fram är en stor fet skandal! Tack för ert arbete. Hoppas på mer.

moderator: Peter Bagge: Tack för att du tittar!

Rädd: Kan barnmorskor nuförtiden perinealskyddsgrepp i Sverige? Får jag det garanterat om jag ber att barnmorskan använder det under förlossningen?

Erica Larsson:  De flesta verkar kunna det  även om de inte utövat det på länge men jag tycker att du ska höra dig för vilken inställning det sjukhus som du ska föda på har.

C: Det sägs att risken ökar med stort barn, finns det några riktlinjer som säger att snitt är att föredra om man väntar ett stort barn?

Monica Tegner, barnmorska:  Nej. oftast klarar man av att föda det barn man har i magen.

Filippa Malmö: Hej! Sitter på samma erfarenheter som många andra kopplat till reportaget. Vi vågar inte skaffa barn igen pga min rädsla för förlossningen, att spricka fullständigt igen. Kan man ”kräva” kejsarsnitt? häls Filippa

Agneta Bernárdzon:  Du kan nog inte kräva det – men önska.Men prata med din barnmorska och läkare idag sker det trots allt ganska många kejsarsnitt

Frida: Vet man hur undervisningen om sånt här ser ut på barnmorskeutbildningen idag? Uppenbarligen har peritoneum-skyddande metoder lärts ut förr, men hur ser det ut idag?

Monica Tegner, barnmorska:  Det är nog lite olika från skola till skola.någon form av perianalskydd lärs ut

Tomas: Vet man om perinealskydd är ngt man använder på SÖS i Sthlm? Sfinkterruptur är min sambos stora rädsla och hon ska när som helst föda tvillingar...som första gången hon föder!!

Agneta Bernárdzon:  Alla barnmorskor vet vad perinealskydd är – däremmot är det inte alla som använder det. Men kräv i förlossningsbrevet att ni vill ha en bbarnmorska som kan handgreppet

eli: Erica Larsson. Ni rinde själv å intervjuade mig ang sr skada å då informerades om att ni redan hade intervjuat två personer å det räckte. Så jag fick inte chansen ..Därför tycker jag att det är dåligt att det inte kom fram i tv att det finns risk för stomi efter en vaginal förlossning..

Erica Larsson:  Jag ber så mycket om ursäkt men programmet rymde inte alla drabbade denna gång, ni är så många med liknade erfarenhet. Och jag förstår mycket väl att du känner så, med all respekt till dig med tanke på vad du fått utstå. Jag hoppas på en fördjupning i framtiden gällande det du pratar om också.

Annonym: Hej, jag råkade ut för en grad 3 bristing vid min förlossning som behövde opereras efteråt. Jag undrar om detta hade kunnat undvikas på något sätt? Barnmorskan sa att det berodde på att huden hade blivit så svullen och att svullen hud spricker? Är inte det vanligt att huden blir svullen vid en förlossning och försöker man då inte att undvika detta på något sätt om man vet att svullen hud spricker? Jag tog EDA under förlossningen. Jag var öppen 10 cm, 6 timmar innan mitt barn föddes fram. Jag hade krystvärkar de sista 2 timmarna och fick värkstimulerande dropp. Förlossningsställningen var ryggläge i säng. Jag blev inte klippt. Jag har fått ett extra hudväck i mellangården där bristningen är sydd, jag undrar om detta beror på att jag är dåligt sydd eller som jag fick sagt till mig att man bildar ärrvävnad olika och att det inte har med operationen att göra?

Agneta Bernárdzon:  Ta kontakt med din gynekolog och fråga

Maria: Om det inte står något i journalen om perinealskydd, kan man då utgå ifrån att inget sådant utövats? Om man fått en partiell sfinkterruptur en gång, är då risken större att man brister igen vid nästa förlossning? Har det någon betydelse hur lång tid det är emellan och hur gammal man är? Hur stor är risken att få komplikationer senare i livet om det ett år efter förlossningen känns ok? Vill gärna ha fler barn men är rädd att gå igenom detta en gång till och framför allt att det då ska bli ännu värre... Fick grad 2 för ett år sedan. Tacksam för svar.

Monica Tegner, barnmorska:  Man vet att riksken för en sfinterruptur ökar om man haft en tidigare.Jag tror inte att man skriver i journalen om man skyddat perineum eller jag,Det beror nog på vilket journalsystem som används.

H: Jag sprack också vid min förlossning för några månader sedan. Jag fick också höra att jag spruckit ”litegrann”. Grad 3 var det. Jag upplevde att eftervården var väldigt dålig, redan på BB ville jag att någon skulle titta på stygnin innan jag gick men fick ingen hjälp. Över huvudtaget har attityden hela tiden varit ”du har fött barn, så kan det bli, bara att acceptera”. Jag vill bara säga TACK för att ni lyfter frågan, och TACK till kvinnorna i reportaget som berättar.

Agneta Bernárdzon:  Ja visst var det modigt av kvinnorna i reportaget att berätta om sina problem

Karin: Angående patientföreningar; på www.familjeliv.se finns forum-grupper för de som drabbats av sfinkterruptur och framfall.

Agneta Bernárdzon:  Tack för det tipset

Sandra: Men hörrni! Ni som sitter och inte vet hur ni ska göra men vet att ni spruckit, ta upp det med MVC/VC och fråga! Helst ska man ju fråga redan på BB och kräva svar, inte bara undra varför man inte fick info och vänta på något som inte kommer.

Agneta Bernárdzon:  Ännu ett bra tips – tack för det

Marianne: Det känns lite surt att inse att 14 år har gått utan att man fått förklarat vad som hände och hur man kunde göra efter förlossningen med skadan. Trots att födelsen ägde rum på ett av Göteborgs stora sjukhus.

Erica Larsson:  Det förstår jag verkligen, det är fruktansvärt och jag beklagar av hela mitt hjärta. Ni alla som hört av sig och varit med i programmet har berört mig för evigt med era berättelser.

Sophie: Kan man på BB ignorera ett förlossningsbrev?

Monica Tegner, barnmorska:  Det hoppas jag att man inte gör.Det kan hända att man måster frångå önskningare om det tillstöter komplikationer under förlossningen

Osäker: Får man hjälp från förlossningsavdelningen om barnmorskan inte skrev i journalen att jag sprack hela vägen?

Monica Tegner, barnmorska:  Om du sprack hela vägen skall det finnas skrivet i journalen.alla bristningar skall journalföras.

Jenny: Jag födde mitt första barn 2006. Hans hjärt ljud gick ner när jag låg på rygg, men jag kunde inte krysta på sidan så det blev akut att få ut honom så det blev sugklocka och press på magen. Jag sprack hela vägen och syddes i två timmar. Hade väldigt ont efterpt och kände mig trång.Kollade upp det men de sa att det var normalt. Efter vårt andra barn (kejsarsnitt) fick jag veta att jag faktiskt är trång för att de sytt ihop mig för mycket. Sex=pina. Nu nästan sex år senare har jag gjort en vulvaplastik för att bli större men har förtfarande smärtor så jag inte kan ha samlag alls. Har tappat hoppet och orkar inte söka vård för mitt underliv mer, men vill att det ska funka så klart. Vill veta om jag kan få upprättelse på nåt sätt....

Agneta Bernárdzon:   Ta kontakt med din förlossningsklinik. Blir inte klok på när du födde ditt andra barn....det har kanske gått för lång tid

förstföderska: Vid eventuella komplikationer och om stygnen är lagda fel eller på ett dåligt sätt, kan man då rätta till det hos en plastikkirurig eller liknande? SKulle det isåfall underlätta smärta och eventuellt läckage?

Agneta Bernárdzon:  Ta kontakt med en gynekolog, de kan ge dig bäst råd

Mollan: Jag är barnmorskestudent och blev väldigt förvånad av programmet. Som ngn redan sagt så lärs perinealskydd ut i utbildningen och jag har på mina förlossningsplaceringar inte stött på ngn barnmorska som inte använder det. Mina klasskamrater som varit på andra sjukhus kände inte heller igen sig, vi har alla uppfattningen att perinealskydd används i mycket stor utsträckning. Har väl ingen fråga egentligen, men blev lite ledsen av programmet.

Erica Larsson:  Självklart vet och kan de flesta men det går inte att bortse från att nya trender kom på 90-talet och att många barnmorskor därav intog ett mer passivt förhållningsätt, sk hands of. Beklagar om du tog illa upp men hoppas att du kan se något positivt i att vi lyft ett problem som många kvinnor/tjejer tyvär lider av.

Jen: Hej! Jag fick sfinkterruptur grad 3 när min son föddes 2009. Nu ska jag ha mitt andra barn i mars och undrar om risken är lika stor eller större att jag kommer att brista igen? Läkarna ser helst att jag föder vaginalt men jag vet inte om jag vågar lita på vad dom säger.

Monica Tegner, barnmorska:  Det finns en lite ökad risk,med du kan lita på din Doktor,är man medveten om en tidigare bristning kan man holla extra koll på din mellangård.Lycka till

Elisabeth: Jag blev klippt när jag födde min son, betyder det att jag låg i riskzonen för att spricka som dessa stackars kvinnor i reportaget? Och är det större risk att spricka nästa gång då vävnaden runt ärret inte är lika ”stretchig” som innan? Hade en hel del problem efter och har inte haft ett fungerande sexliv sedan dess p.g.a. smärta runt ärret.

Agneta Bernárdzon:  Vet ej när du födde din son.....men tidigare klipptes kvinnorna vid de flesta förlossningarna. Sedan har det avtagit och idag klipps det bara när det är absolut tvunget

Daniel: Hej. Jag undrar vad det är för faktorer som påverkar mest hur stor risk det är för komplikationer av typen att det spricker för en kvinna vid födseln? Bästa hälsningar Daniel (med-gravid)

Erica Larsson:  några är: Stort barn, användning av vacuum, tång, avsaknad av perinealskydd (förebyggande handgrepp som stödjer kvinnans mellangård) och om du är förstföderska.

maarit: När jag födde min son för 38 år sedan så gjordes det ett litet tvärgående snitt på sidan av slidan just därför att man inte skulle spricka nedåt ändtarmen och skada den. Görs dessa ingrepp inte längre??

Monica Tegner, barnmorska:  Idag talar man om klipp som man bör göra( lateralt) från slidan och snett utåt

Johanna: Vill påminna om att det också finns exempel på kvinnor som läker och mår bra efter en sfinkterruptur. Jag, t.ex. (som fick en grad 4 sfinkterruptur för 2 år sedan).

Agneta Bernárdzon:  Jättebra att du berättar det.....det är lätt att man glömmer bort alla lyckade efterbehandlingar

Sofia: Jag sprack 2009 har gjort tre operationer sen dess och är fortfarande inte bra, fick heller ingen ersättnig av patientskadenämnden. Nu ska jag ta kejsarsnitt med barn nummer två. Har också mycket dålig erfarenhet av framförallt manliga gynekologers bemötande.

Agneta Bernárdzon:  Lycka till med din förlossning

Madeleine: Är det att föredra att man klipps upp istället för att slita sönder mellangården?? är det bara BM som kan hjälpa till att man förhindrar sfinkter ruptur? tack för ett grymt program. jag kommer helt klart skriva en förlossningsplan nu..

Monica Tegner, barnmorska:  Den blivande modern och Barnmorska jobbar tillsammans Lycka till

H: Födde barn 2005 fick grad 4 skada. Då upptäcktes aldrig skadan jag blev inte ens sydd! några år senare blev jag tvungen att göra kejsarsnitt då hela underlivet skulle rämna pga skadorna. Det har slutat med stomi. Hade jag vetat om programmet skulle jag ställt upp, utan tvekan!

Erica Larsson:  Men så fruktansvärt det du berättar! Kanske är du med i framtiden om vi gör en uppföljare. erica.larsson@svt.se Du vet var jag finns nu!

-: I sverige skadas 3000 varje år enligt repotaget, vad är statistiken för finland?

Agneta Bernárdzon:  Omvandlat i procent så ligger vi i Sverige mellan 3-4 % medan Finland ligger runt 1%

C: Hur pass vanligt är det med stomi efter en sfinkter-ruptur? Såg någon nämde det här!

Monica Tegner, barnmorska:  Kan inga siffror på detta men det är mycket ovanligt

Madeleine: Tack för ett bra program!! Hur minskar man risken för Sfinkter ruptur?? och om risken finns att det blir grad 4 är det inte då bättre att man gör ett ”rent” klipp i mellangården istället för att man slits sönder? Jag kommer definitivt skriva en förlossningsplan efter detta program, då jag väntar mitt första barn..

Agneta Bernárdzon:  Det är just klippet som det finns delade meningar om. Men det man är överens om är att ett långsamt framfödande är bra och man tror också att just penerialskyddet/handgreppet som skyddar mellangården är av stor betydelse

Anna: Tack för att ni gjorde detta program! Jag hade en jobbig förlossning i somras som avslutades med sugklocka utan bedövning. Jag gick sönder och samman men fick hela tiden höra att det inte var så farligt och jag upplevde det som att man inte ville prata om skadan med mig. Det är sånt som händer var det jag fick höra. Personalen fick mig att skämmas för att jag mådde dåligt över att jag sprack. Jag beundrar kvinnan som var med i programmet och sa att hon inte skämdes utan att det borde vara sjukvården. Så har jag inte tänkt på det tidigare utan själv gått här hemma med problem med att hålla tätt , bristande samliv och kännt skam. Tack för att ni tar upp frågan!

Erica Larsson:   Det måste vara hemskt att inte bli tagen på allvar, förstår att man känner sig liten och ensam i en sån situation. Och Visst är Cim fantastisk, min förhoppning var att personer som du skulle känna stöttning i detta och det verkar ju Cim ha lyckats med. Ta hand om dig, du är INTE ensam och vi är många som tar dig och din historia på fullaste allvar!

Cecilia: Har samma erfarenheter att vården bemöter med att ”så kan det gå”, och att man inte beviljas ersättning trots många år av smärtor, ofrivillga pruttar från slidan, omöjligt genomföra samlag. Någon som lyckats få igenom ersättning? Ärrad

Agneta Bernárdzon:  Det är många som har frågat om ersättning.....ni som har erfarenheter hör av er

Erika: Varför ges det inte någon information om detta innan födsel?

Monica Tegner, barnmorska:  Det är en bra fråga,men det är ju lyckligtvis en komplikation som inte skall inträffa.Föräldrarutbildning/förlossningsförberedande har så många saker som skall tas upp.det är nog en fråga om intresse och tid.

moderator: Peter Bagge:  Chatten är öppen ytterligare ca 15 minuter. Erica, Agneta och Monica tar så många frågor de hinner.

Tvillingar 07: Jag födde mina första och enda barn 2007, tvillingar. Blev klippt och sydd i förbifarten och hörde kommentarer om bristning men ingen sa något direkt till mig. Har tänkt på detta sedan dess och det kanske är dags att höra sig för! Hur går man till väga för att få tag på journal o.s.v vad kan man göra?

Agneta Bernárdzon:  Vänd dig till din förlossningsavdelning och be om att få ut din förlossningsjournal. Går du hos någon gynekolog så kan du också be om att få ut den journalen

Karin: Jag vill skicka ett stort tack för ert reportage, jag sprack själv vid min förlossning, dock inte så mycket som kvinnorna i reportaget. Kan också vittna om ett arrogant och ignorerande bemötande från barnmorskan som sydde ihop mig. Först vid efterkontrollen hos min barnmorska sju veckor senare fick jag veta hur många stygn jag fått. Egentligen är det först nu, snart 2 år senare, som vårt sexliv är normalt och helt lustfyllt igen. Blir helt vansinnig när jag lyssnar på ”gubbar” som bortförklarar, vad vet de om det här? Ingenting, och därför anser de heller inte att det är viktigt. Usch! Men tack till er och stort tack till kvinnorna som vågar berätta! Och kom igen Sverige, gör som Finland och Norge, NU!

Erica Larsson:  Brukar undra varför inte alla bryr sig för konsekvenserna drabbar ju en hel familj. Vad glad jag blir att du börjat hitta tillbaks till ett bättre liv trots det du varit med om. Och tack för att du tittade och sen chattade med oss

4barnsmamma: undrar hur många som EGENTLIGEN är drabbade! Många lider i det tysta och vården mörkar sin inkompetens. Bara en bråkdel blir nog rapporterade. Statistik är viktigt i vården och besparingar.

Agneta Bernárdzon:  Visst du har helt rätt....och ett mörkertal finns det alldeles säkert

Hanna: Jag har tidigare fött vaginalt och då spruckit ”vanligt” enligt barnmorskan, men jag har ändå haft jätte problem efter. Min dotter föddes 2009. Nu är jag gravid igen, och vill nu göra ett kejsarsnitt. Men jag har bara blivit negativt bemött och fått attityder mot mig att det är helt onödigt, trots att jag är rädd för en till vaginal förlossning. Är motståndet mot kejsarsnitt så starkt?

Monica Tegner, barnmorska:  Kejsarsnitt är ingen komplikationsfri metod.det skall göras på medicinska indikationer.Om du har mycket besvär måster din gynekolog/Förlossningsläkare bedömma olika risker mot varandra

Omföderska: Stort tack för att ni tagit upp detta! Lever nu i en mardröm i väntan på operation där jag hoppas få tillbaka mitt liv. Hade troligen sluppit mycket psykiskt och fysiskt lidande om jag hade fått mer info. på BB och bättre uppföljning.

Erica Larsson:  Tack själv för responsen  och jag hoppas verkligen att allt går vägen för dig för så här får det inte vara!

Embla: Hejsan. Vår dotter är nu 10 veckor och min sambo sprack hela vägen bak in i ringmuskeln, vi har nog inte riktigt förstått hur allvarligt det är för än vi såg programmet i kväll. Vi undrar om man skriver i sitt förlossningsbrev att man har som önskemål att inte bli klippt är det då helt uteslutet att barnmorskan klipper eller ska hon alltid göra sin egen bedömning?? Vi hade nämligen detta önskemål och är nyfikna på vilka riktlinjer som finns?

Agneta Bernárdzon:  Fråga din barnmorska innan förlossningen. Klipp används bara i undantagsfall men när det kanske framförallt används är när det är fara för barnet

Embla: Hej. Om man har som önskemål i sitt förlossningsbrev att inte bli klippt, är det då helt uteslutet att barnmorskan klipper eller ska hon alltid göra en egen bedömning i varje enskilt fall?

Monica Tegner, barnmorska:  Man gör endast klipp på medisinsa indikationer.Hotande stora bristningar eller att man bedömmer att barnet behöver komma ut. fort.

Karin: Tack svt och redaktionen på uppdrag granskning för att ni uppmärksammat ett kvinnohälsoproblem som verkligen ingen inom mvc informerar om inför förlossning (för att inte skrämma de blivande föräldrarna). följ upp, vänd på fler stenar, det är inte en dag för sent. och jo, jag fick en sfinkter ruptur grad 4 när jag födde mitt första barn. hon krystades ut från en pall utan handpåläggning/skydd. jag fick tidigt informationen att jag inte borde föda vaginalt igen. lillebror kom med snitt. utan kuratorn på kvinnoklinkens psykosociala enhet vet jag inte hur livet hade sett ut efter skadan. Tack för programmet än en gång.

Erica Larsson:  Tack så himla mycket själv för att du såg på programmet och sen chattade med oss. Blir ändå glad av att höra att någon stöttade dig på kvinnoklinkens psykosociala enhet, trots det du fått vara med om innan.

Ann Pettersson: Om man nån gång ska föda barn tycker ni man ska ta upp den har frågan om att spricka och möjlighet att vilja undvika med sin barnmorska?

Monica Tegner, barnmorska:  Ja

Mari: Hej! Jag har själv varit med om det som programmet handlar om, och jag känner med tjejerna. I samband med min förlossning så drabbades jag även av ”Adenomyosis”. Detta på grund av att huvudet på barnet tryckt på livmodern. Detta fick jag förklarat för mig via läkare i USA. I Sverige har ingen över huvud taget nämnt detta, under den långa tid jag sökte hjälp. Vet du något om detta? Och är det något som man jobbar med inom svensk sjukvård? Eller hade jag bara otur att bo i fel del av landet? Tack för ett bra program!

Agneta Bernárdzon:  Ta kontakt med en gynekolog så får du råd

Sophie: Om jag skriver i mitt förlossningsbrev att jag vill ha en barnmorska som kan perenialgrepp, kan sjukhuset ignorera det?

Monica Tegner, barnmorska:  Hoppas inte det

Anna / barnmorska: Dåligt att ni inte i programmet tog upp hur många av de som får sfinkterruptur får bestående problem. Det är ju faktiskt inte alls alla. Tror att mer än hälften blir helt återställda.

Erica Larsson:  Bra att du påpekar det, ja många lyckas också och det är också viktigt att det kommer fram. Tack för att du var aktiv på chatten

Mia: Kan man som patient fråga om detta på förlossningsavdelningen där man mest troligen kommer att förlösa? Kan man begära att få en barnmorska som kan teknikerna för att skydda underlivet? Menar det borde ju ändå vara upp till patienten vad för behandling hon vill ha.

Erica Larsson:  Prova fråga hur de jobbar där du ska föda och våga sen ställa krav på hur du vill ha din förlossning, antingen muntligt eller via förlossningsbrev...eller både och! Lycka till

Centan: Jag har då inte sprukit hela vägen men när jag födde mitt första barn 2008 så sprack jag i ena blygläppen, de sydde ihop den men de gick upp två dagar senare, jag sa till att de gjorde ont men inget gjordes varför? nu tre år senare kommer smärtan tillbaka igen men nu ännu värre för nu spricker man ännu mer.. säger till men ingen hjälp får man.. hur gör man? vill kunna kissa och ha sex utan att jag ska spricka ännu mer..

Agneta Bernárdzon:  Ta kontakt med din förlossningsavd, MVC eller en gynekolog....självklart ska du inte acceptera att du spricker när du kissar eller har sex

alinas: Jag födde mitt barn i våras på Sunderby sjukhus, som nämnts i reportaget som ett av de bästa. Jag tyckte barnmorskorna var fenomenala och proffsiga men jag sprack nästan hela vägen (dock inte sfinkterruptur) och efter att ha blivit sydd är jag helt sned i underlivet och kan inte torka mig normalt. Fick även hemorrojder efter födseln som inte ville gå tillbaka. Redan på BB bad jag barnmorskorna kolla ”hur det såg ut” därnere, och senare barnmorskan i min hemkommun, och därefter läkare – men har hela tiden fått känslan att ingen riktigt tar problemen på allvar, att ” det där ordnar till sig med tiden”. Men det gör ju inte det! Att ha ont varje gång man ska på toaletten och inte kunna torka sig efteråt, det är ju rätt allvarliga problem eftersom man upplever det varje dag. Och som en del andra nämner – nej, man känner sig inte längre som en sexuell varelse redo att skaffa fler barn. Samlag? Med den köttfärsen? Tack för att ni tar upp problemet!

Monica Tegner, barnmorska:  Vänd dej till Gyn mottagningen och boka tid för kontroll.besvären efter förlossningen bör ha gått över efter denna tid.

Jo: Är det större risk att man får problem med sexlivet om man drabbas av en sfinkterruptur? Förstår inte riktigt vad det gör för skillnad om man drabbas av den eller av en vanlig bristning?!

Monica Tegner, barnmorska:  sfinterrupturer går genom ändtarmsmuskeln ,

Barnmorska: Vi barnmorskor får utbildning i detta och lär oss att hålla perinealskydd och jag har aldrig hört att någon kollega skulle vara emot detta. Trots detta uppkommer dessa skador ibland. Bla vet man att viss bedövning under förlossningen kan öka risken. Kvinnorna på min klinik får bra hjälp och uppföljning om skadan skulle uppstå.

Monica Tegner, barnmorska:  Bra med bra uppföljning.

sussi: Födde barn 1985 och sprack som till utseende som ett plus. Blev sydd strax efter förlossningen och ingen sa något extra om detta efteråt. Kommer bara ihåg att jag knappt kunde gå eller sitta på 6 månader efteråt. Känner igen det här om att man fick höra att det blir så när man fött barn. Ung och osäker ifrågasätter man inte. Har idag jätteproblem med avföring som man måste hjälpa ut eftersom man inte kan krysta ut det. har en slidöppning på ca 14 cm och en mellangård på knappt nån centimeter. Har sökt flera gånger men de anser att jag mer är ute efter en skönhetsoperation. Nu har jag gett upp. Sex som man hade innan man fött barn kan man bara glömma och framfall är inte precis nåt som prioriteras det har jag förstått. Skönt att nån tar upp detta som vi så många lider av i det tysta. Tack

Agneta Bernárdzon:  Ge dig inte – ta kontak med kvinnokliniken och berätta om dina problem

Pernilla: Är rectocele och sfinkter ruptur samma sak? Om inte, vad är skillnaden?

Monica Tegner, barnmorska:  nej det är inte samma sak

förstföderska: Om man spruckit första gången, är det då något som kan ha någon betydelse vid nästa förlossning ?

Monica Tegner, barnmorska:  dom flesta förstföderskor får någon liten bristning i slidan vid förlossningen.det har ingen påverkan vid nästa förlossning

sthlm: Kvinnor vänder sig till er, varför får de då svaret att de skall återgå till den klinik där de födde barnet. Det kanske de inte vill. Jag går ut i från att ni har stor erfarenhet av just detta problem. Varför inte då ge kvinnor den hjälpen de söker. Vilken operation kan göra det bättre att hålla på gaser och avföring, det vill jag veta. Jag vill också veta vem som är duktigast på detta området. Jag vill ju inte bli värre av en klantig kirurg. Vi har väl kommit dit i dag att vi kan få den hjälpen, eller? Sthlm

Erica Larsson:   Jag förstår att du vill ha svar på dessa frågor. Tyvär har vi ej granskat de olika operationerna men jag vet att det finns ett bäckenbottencentrum på Danderyds sjukhus där det finns ett gäng experter på att just laga dessa skador. Önskar jag kunde hjälpa dig mer men ett förslag är ju också att vända sig till en gynekolog. Vad vi menar med att hänvisa till förlossningskliniken är: att där uppstod ju skadan så de bör kunna ta ansvar och lotsa dig vidare. Och om fler börja ställa de kraven där skadorna skett så måste de ju göra något åt det till slut. Lycka till

H barnmorska: Först av allt vill jag ge Cim eloge för att våga ge sfinkterruptur ett ansikte. Det är ingenting att skämmas för att ha fått denna komplikation vid sin förlossning, men kan tyvärr ge den som är drabbat mycket lidande. Det som jag verkligen inte gillade i reportaget är att det inte var särskilt nyanserat och att ni inte gjort mer research på vad det går att göra för kvinnorna om de får komplikationen. Sfinkterruptur uppstår ofta vid instrumentella förlossningar (sugklocka och tång), men ibland måste förlossningen avslutas instrumentellt p g a att barnet inte mår bra eller att kvinnan har värksvaghet och har då ofta värkförstärkande dropp. Flera studier har även visat att det finns samband mellan värksföstärkande dropp och sfinkterruptur. När kvinnan har ryggbedövning som smärtlindring vid sin förlossning, behövs det nästan alltid ett värkförstärkande dropp. Att bli klippt i förebyggande syfte kan faktiskt leda till att bristningen fortsätter och även neråt. Dessutom lider många kvinnor av smärtor efter att ha varit klippta. Hur hög är frekvensen av klipp i Finland och Norge jämfört med Sverige? Tyvärr är uppkomsten av komplikationen sfinkterruptur mer komplext än det som ni framhöll i ert program.

Agneta Bernárdzon:  Ja, så är det nog men det är viktigt att frågan ta upp och framförallt att det forskas mer så att man vet vad som gäller. Tills det är gjort skulle nationella riktlinjer kunna vara till stor hjälp

Anna: På min efterkontroll( ca 8 veckor) sa min barnmorska att barnmorskan som hjälpte mig föda inte hade skrivit att jag spruckit hela vägen i min journal, vad gör man då?

Monica Tegner, barnmorska:  Om du fick en sfinterruptur bör det framgå i din journal

Johanna: har själv inte barn, än, och blev chockad och djupt berörd av reportaget och av alla insändare. Vågar man lita på läkare och barnmorskor? De verkar ju inte som om de vill ens bästa...

Erica Larsson:  Jag tror absolut att de flesta barnmorskor och läkare vill ditt bästa men samtidigt har många olika syn på detta så då är det nog bra att höra sig för bland dem som ska ta hand om en när man ska till att föda, hur de ser på förebyggande och ev eftervård när det gäller sfinkterskador, så att man utifrån det kan hitta någon man känner sig trygg med!

Filippa Malmö: Hej! Jag har liknande upplevelser/erfarenheter som många andra inblandade i detta reportage. Vi har en stor rädsla att bli gravida igen pga. Risken för att spricka vid en förlossning, igen. Kan man ”kräva” kejsarsnitt? Filippa

Monica Tegner, barnmorska:  Det går inte att kräva Kejsarsnitt. Tag kontakt med förlossningskliniken där du tänker föda och tala om din rädsla.

E: Jag har extrem förlossningsskräck. Får svimningskänslor och mår dåligt när jag tänker på det. Jag vågar inte föda barn vaginalt. jag vill föda med kejsarsnitt. Min absolut största rädsla är att jag som gravid blir nekad snitt. Därför vågar jag inte bli gravid. Kan man på något sätt prata om detta innan? Eller ska man försöka adoptera?

Agneta Bernárdzon:  Självklart kan du prata om detta. Ta kontakt med t ex barnmorska på MVC eller din närmsta kvinnoklinik

Någon: Är det normalt att man efter fölosning får tip luft in i vagina när man har sex?

Monica Tegner, barnmorska:  Det är inte helt ovanligt.Man lite slappare i muskelaturen

Rädd: Är svenska barnmorskor bekväma med metoden och handgrepp för perinealskydd, och kan jag vara säker på att den metoden används om jag kräver det i min förlossningsplan?

Monica Tegner, barnmorska:  Alla Barnmorskor kan detta.

Anna: Tack för jätte viktigt program. Det är hemskt att så många kvinnor ska behöva lida så här. Sorgligt att år 2011 tas kvinnliga hälsoproroblem fortfarande inte på allvar utan vi kvinnor skuffas undan och får bära skam och smärta i tysthet. Heja söta och smarta Cim som vågar ta upp den här frågan till ytan. You go girl! Vad jag förstår kan plastikkirurgi hjälpa dessa kvinnor. Sök er till dessa och få hjälp, ni ska inte behöva leva så här.

Agneta Bernárdzon:  Tack för detta

lisa: Vi väntar vårt 1:a barn och min fru har varit orolig för ”sprickning hela vägen” sedan dag 1. Denna rädsla överskuggar hela graviditeten. Finns det någonting vi kan göra?

Erica Larsson:  Jag rekommenderar att söka sig till Aurora-personalen på närmsta sjukhus som har som profession att hjälpa de med förlossningsrädsla sen kan de också hjälpa till att skriva ett förlossningsbrev med just Era önskemål.

Monica Tegner, barnmorska:  Tack för i Kväll.många bra frågor  och kommentarer.

Erica Larsson:  Tack alla Ni modiga och starka som hört av Er med era historier på chatten men nu är tyvär tiden slut för denna gång. Kämpa på och fortsätt höj Era röster! mvh Erica erica.larsson@svt.se

Agneta Bernárdzon:  Tack alla ni för era berättelser och synpunkter. Vi har verkligen genom er fått förstå hur viktig den här frågan är. Har ni fler tips eller vill komma i kontakt med oss maila till agneta.bernardzon@svt,se. tack för ikväll

moderator: Peter Bagge: Tack för alla frågor – nästa vecka nytt program och ny chatt, på samma plats.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.