Läkaren James Stray-Gundersen har arbetat med antidopning sedan mitten av 80-talet. Hör honom analysera databasen med blodvärden i den här minidokumentären. Foto: TT /SVT

Experter pekar ut svensk skidåkare på lista över misstänkt dopning

Uppdaterad
Publicerad
Uppdrag granskning ·

Det handlar om tiotusen blodprover från nästan 2.000 skidåkare. Genom ett internationellt samarbete har Uppdrag granskning fått tillgång till blodvärden för den absoluta världseliten på skidor. I den stora databasen sticker en svensk skidåkare ut. Tre experter pekar ut honom som sannolikt dopad.

Några veckor efter OS i Sotji 2014 kunde Uppdrag granskning berätta om en databas med 5.000 blodvärden som visade på att många skidåkare manipulerat med blodet inför stora mästerskap som OS och VM.

Tillsammans med den tyske journalisten Hajo Seppelt, som gjort flera stora dopningsavslöjanden genom åren, brittiska tidningen The Sunday Times och det schweiziska magasinet Republik har Uppdrag granskning nu utökat databasen som nu är dubbelt så stor.

Dopningen i Olympiska spelen

Den innehåller fler än 10 000 tester från nästan 2000 elitskidåkare från åren 2001–2010, många av skidåkarna i databasen är fortfarande aktiva och har på senare år vunnit medaljer i både OS och VM. 

I databasen ingår uppemot hundra svenska åkare.

Tolv svenska namn

Blodpasset infördes 2009 för att få bukt med skidåkarnas skenande blodvärden. En formel togs fram för ett så kallat off-score-värde som baseras på varje åkares individuella blodvärden.

Det innebär bland annat att andelen röda blodkroppar i en idrottares blod ska hålla sig inom det område som över tid är naturligt för just honom eller henne, och inte kunna skena iväg i samband med ett mästerskap eller OS.

Genom att fokusera på blodvärden som statistiskt sett utan dopning bara ska kunna förekomma hos en procent av åkarna får vi fram en lista över åkare med avvikande värden. Totalt cirka 300 namn. Av dessa är tolv svenskar.

Dopningsexpertens analys

För att ta reda på om värdena kan vara ett resultat av bloddopning tar Uppdrag granskning kontakt med fyra experter. De är namnkunniga läkare, professorer och forskare som har stor erfarenhet av att göra blodanalyser i både medicinska och idrottsliga sammanhang.

Den amerikanske läkaren James Stray-Gundersen har jobbat med anti-dopning i USA sedan mitten av 80-talet. Han var en av de första som försökte hitta en metod för att upptäcka blodmanipulation och har tidigare jobbat för WADA, Olympiska kommittén och många stora idrottsförbund.

Vi anlitar honom för att analysera blodvärdena åt oss.

James Stray-Gundersen har tidigare arbetat för antidopningsbyrån Wada, han analyserar blodvärdena åt Uppdrag granskning. Foto: SVT

Åkarnas namn och nationalitet anonymiseras i databasen för att han ska kunna göra en helt objektiv bedömning av blodvärdena.

– En sak som ganska uppenbart sticker ut i blodprofilerna är att det förekommer mycket förändringar runt tiden för stora mästerskap, säger Stray-Gundersen.

Har tagit över 300 medaljer

Mellan åren 2001–2017 har totalt 182 åkare vunnit medaljer inom längdskidåkning i olympiska spel och världsmästerskap. Många av dem finns med i databasen. Tillsammans har de tagit över 300 medaljer, varav nästan en tredjedel är guld.

Det visar sig att 41 procent av åkarna som tagit medaljer, totalt ett 70-tal, har haft åtminstone ett misstänkt blodvärde under loppet av deras karriär. Det skulle kunna röra sig om manipulation av blodet, men bara en femtedel av medaljörerna har dömts för dopning.

– Det finns ett stort antal medaljörer som haft onormala eller väldigt onormala blodvärden, vilket tyder på att det finns stor förekomst av dopning inom längdskidåkningen, säger James Stray-Gundersen.

Det kan jämföras med skidåkarna som inte tagit några medaljer. Hos dem är andelen med misstänkta blodvärden bara 13,5 procent.

Två skidåkare från Sverige

Ryska åkare finns med bland de som utmärker sig med höga värden, tillsammans med namn från USA, Österrike, Tyskland, Spanien, Italien och Tjeckien. Men här finns också åkare från Sverige, Norge, Finland och Estland.

Från Sverige är det två skidåkare. En av dem har särskilt höga värden och pekas ut av Stray-Gundersen.

– Det finns några enskilda värden här som är extrema och som följs av dramatiska variationer. Så jag skulle säga att det här är i praktiken helt säkert eller det ligger väldigt nära till hands att betrakta detta som sannolik dopning, säger Stray-Gundersen.

”Väldigt sammankopplat med dopning”

Den svenske skidåkaren har stora variationer i sitt blodpass. Men det som verkligen sticker ut är ”off-score-värdet”.

– Det är över 130. Ett off-score över 130 är väldigt, väldigt sammankopplat med dopning. Jag tror att det är en chans på 1 på 10.000 att det skulle vara av naturliga orsaker.

Vad är din slutsats?

– Jag är praktiskt taget säker på att detta är dopning, säger James Stray-Gundersen.

Vi tar hjälp av fler experter för att bedöma svenskens värden. Två av dem gör samma analys, att han är sannolikt dopad. Den fjärde bedömer honom som misstänkt dopad.

”Jag är väldigt trygg”

Per Andersson är chefsläkare för det svenska skidlandslaget. Även han får se svenskarnas värden anonymiserade. Han säger att de har bra rutiner för att kontrollera svenska skidåkares blodvärden. Men att se så höga värden som dessa hör inte till vanligheterna, säger han.

– I och med att vi ser de här värdena så är det naturligtvis så att man ska titta närmare på den åkaren. Det håller jag med om. Men ett off-score kan inte enskilt fälla en åkare, säger Per Andersson och fortsätter:

– Jag känner mig väldigt övertygad att om det här gäller åkare som är med i OS nu i Sydkorea så finns det med hög sannolikhet naturliga förklaringar till det här.

Chefsläkaren för det svenska skidlandslaget, Per Andersson, säger att han är övertygad om att det finns naturliga förklaringar till de höga värdena hos skidåkarna som ska delta under OS i Sydkorea. Foto: SVT

Båda de svenska åkarna har haft högre blodvärden inför tävlingssäsong och stora mästerskap.

– Ja, precis och det är klart att jag förstår ju att om man inte är inne i vardagen hos de här åkarna så kan det medföra att man blir misstänksam. Men jag vill fortfarande hävda att jag är väldigt trygg med att de åkarna som representerar Sverige i längdskidåkning inte sysslar med bloddopning.

Uppdrag granskning har via ombud sökt kontakt med skidåkaren, men inte fått något svar från honom.

Längst upp i artikeln kan du se en minidokumentär om de misstänkta blodvärdena. Hela den andra delen av granskningen OS – ett orent spel sänds i SVT1 och SVT Play klockan 20 onsdag den 7 februari.

Fakta: Detta är blodpasset

När dopningskontrollanter tar blodprov på idrottarna mäter de flera saker i blodet:

  1. HB, eller hemoglobin, som är proteinet som transporterar syret i blodet.
  2. Hematokrit som är andelen röda blodkroppar i blodet.
  3. Retikulocyter som visar hur mycket omogna röda blodkroppar som finns i blodet.

Under 1990-talet började dopningskontrollanter och forskare att oroa sig över skidåkarnas skenande blodvärden. För att få bukt med det sattes en gräns för blodets HB-värde: 16,0 för kvinnor och 17,0 för män. Hade idrottare högre hemoglobinvärde än tillåtet fick de inte starta. 

Det visade sig vara ett orättvist system då individuella skidåkare har olika höga blodvärden naturligt. Hade man ett lågt blodvärde kunde man hypotetiskt dopa upp sig till den tillåtna gränsen och ändå få tävla – en möjlighet som de med naturligt högt blodvärde inte hade. 

En formel skapades som tar fram ett universellt värde baserat på idrottarens individuella blodvärden, det så kallade Off-score-värdet.

Hbx10-60(√Ret) = Off-score

Det innebär att idrottarens blodvärde ska hålla sig inom det område som över tid är naturligt för honom eller henne, och inte kunna skena iväg så fort det är ett mästerskap eller OS. 

Gör de inte det kan blodpasset fånga upp variationerna i blodvärdena. Variationerna kan orsakas av blodmanipulation och ska därför föranleda ytterligare utredning eller ett vakande öga från kontrollanter. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Dopningen i Olympiska spelen

Mer i ämnet