Hör astmaläkaren Vibeke Backer berätta varför hon aldrig ordinerat så höga doser astmamedicin som skidåkare får ta. – Då ska man ligga nerbäddad under täcket. Foto: SVT

Nästan hälften av svenska OS-medaljerna har vunnits av skidåkare som tagit astmamedicin

UPPDRAG GRANSKNING · Nästan hälften av alla svenska OS-medaljer sedan 1992 har vunnits av skidåkare som tagit astmamediciner. Samtidigt visar en studie att medicinerna, så kallade beta-2-stimulerare, kan bygga muskler hos människor. Inom travsporten stoppas hästar som fått astmamedicin från att tävla, men inom idrotten är gränsen hög för hur mycket man får ta innan det blir otillåtet.

Sommaren 2016 stängs en av världens bästa skidåkare av i två månader och förlorar sin tourseger. Martin Johnsrud Sundby hade tagit astmamedicinen salbutamol, i nästan tio gånger större dos än vad som är tillåtet.

Den internationella antidopningsbyrån Wada tillåter 1.600 mikrogram salbutamol per dygn, Martin Johnsrud Sundby tog 15.000 mikrogram inom loppet av några timmar.

Vibeke Backer är astmaläkare och en av Wadas experter, hon reagerade direkt på dosen.

– Den var ju löjligt hög. Det har jag aldrig upplevt i det kliniska arbetet. Jag tänker att om man är så sjuk så att man har behov av behandling för akut försämring så kan man inte vinna guld- och silvermedaljer i skidtävlingar, säger hon till Uppdrag granskning.

Medaljörer med astma

Martin Johnsrud Sundby är inte ensam inom längdskidåkningen om att ta medicin för sina besvär, många av skidåkarna från Norge och Sverige uppger att de har astmasymtom. Och enligt en undersökning som den norska tidningen Verdens gang gjort har det gått väldigt bra för längdskidåkare med astma.

Sedan 1992 har nästan 70 procent av alla norska OS-medaljer vunnits av åkare som tagit astmamedicin. För Sverige har nästan hälften av medaljerna vunnits av åkare med astma, visar Uppdrag gransknings genomgång. Och det handlar bara om dem som öppet pratat om sina besvär.

Läkaren för det svenska skidlandslaget, Per Andersson, vill inte gå in på exakt hur många svenska åkare som använder astmamediciner, men säger att det är en betydligt högre andel än i befolkningen i övrigt. Han menar att det faktum att så många medaljörer har haft astma har att göra med att de bästa åkarna oftast tränat under längre tid.

– De har därmed också utsatt sig för en högre belastning på sina andningsvägar som sannolikt är en väldigt starkt bidragande orsak till att längdskidåkare utvecklar astma.

Nio svenska OS-medaljer sedan 1992 har vunnits av åkare som uppger att de har astma. Foto: SVT

Enligt Kjell Larsson, professor vid Karolinska institutet, har mer än 60 procent av skidåkare i Sverige och Norge problem med astma.

– Då kan man ju jämföra med om du skulle ha en arbetsplats idag där du anställde folk som på grund av den exponering eller det arbete de utför på arbetsplatsen, utvecklar luftvägssymtom som måste behandlas på det här sättet. Då skulle man stänga den arbetsplatsen.

”Finns djurförsök som visar det”

Salbutamol, medicinen som Martin Johnsrud Sundby tog, är en så kallad beta2-stimulerare. Det är en snabbverkande medicin som används vid astmaattacker eller i förebyggande syfte inför träning och tävling. Den vidgar luftrören och gör att det går lättare att andas. Men det finns också andra effekter.

Peter Kallings är veterinär och dopningsexpert för det internationella ridsportförbundet. Han berättar att hästar får astmaliknande besvär av dammet i stallen. Hästarna behandlas med clenbuterol, en medicin som förbjudits för människor då den visat sig ha anabola effekter.

Den innehåller samma aktiva substans som salbutamol och andra beta-2-stimulerare – mediciner som skidåkare använder. Men hästar får startförbud om de har getts clenbuterol.

– Det går inte att utesluta att man har en effekt på mindre fett och mera muskler och det finns djurförsök som visar det klart och tydligt. Det finns även vissa, som jag sett, försök på idrottare, eller på människan, där man har sett muskeleffekter av den här typen av beta-2-stimulerare, säger Peter Kallings.

Hästar får startförbud om de getts medicinen Salbutamol, en beta2-stimulerare, berättar Peter Kallings. Foto: SVT

Studie på en astmamedicin

Wadas gränser för astmamediciner är högt satta, nästan inga sjuka astmatiker behöver ta så höga doser. Syftet med gränserna är att ha en tydlig marginal vid en process där en idrottare tagit för mycket medicin.

Men konsekvensen av Wadas gränsvärden är att en idrottare kan ta en laglig dos astmamedicin och samtidigt få en effekt på musklerna. Det visar en studie gjord på en annan beta-2-stimulerare: Formoterol.

Studien har gjorts på en dos av medicinen som i dag är tillåten, berättar Morten Hostrup, forskare vid Köpenhamns universitet.

– Formoterol är faktiskt ett av de ämnen vi har testat här på avdelningen. Sex inhalationer på en gång med formoterol kan öka sprintprestationen och muskelstyrkan.

Uppdrag granskning har varit i kontakt med norska skidförbundet som tidigare blivit hårt kritiserade för sin användning av astmamedicin, bland annat Formoterol. De hävdar att forskningen inte är entydig vad gäller beta-2-stimulerare. En studie är inte heller tillräckligt, enligt norrmännen.

”Vi måste vara väldigt försiktiga”

Wadas vetenskapschef Olivier Rabin tar lätt på de nya uppgifterna och är inte beredd att sänka gränsvärdena.

– Till att börja med så är en studie ett intressant element, men inte nödvändigtvis och alltid tillräckligt för att ändra på en regel. Vi måste vara väldigt försiktiga och Wada måste vara eftertänksamma när det gäller hur vi ändrar reglerna, innan vi har tillräcklig information för att göra det.

Landslagsläkaren Per Andersson säger att han själv aldrig har ordinerat maxdosen för vad som är tillåtet när det gäller astmamediciner.

– I svenska skidlandslaget har vi gränsvärden som är betydligt under de högsta värdena som är tillåtna för att en åkare ska få tävla eller träna.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Dopningen i Olympiska spelen

Mer i ämnet