Rickard Molarin har levt hela sitt liv i Kårböle i Ljusdals kommun, där han sedan nio år tillbaka också jobbar som frivillig på brandvärnet. När det började brinna i somras fick han ett larm på sin personsökare, och ryckte ut. Han berättar att han arbetade 30, 40 – ibland 50 – timmar i sträck.
– Det finns ju ingen som kan byta av. Så då är det ju bara att fortsätta.
För Uppdrag granskning berättar Rickard Molarin att han och många andra var beroende av sina egna mobiltelefoner. Han visar en mast som gjorde att telefonerna fungerade i brandområdet där han jobbade.
– Vi förstod ju att skulle den lägga av så hade vi inte några telefoner, och då kunde vi inte prata med någon, säger han.
“Rakel är ett storstadsverktyg”
En välfungerande kommunikation är avgörande för att effektivt och säkert kunna bekämpa en skogsbrand. Räddningstjänsten använder Rakel, ett radiosystem som även polis och ambulans har.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ansvarar för Rakel och skriver på sin hemsida att det har en “unikt hög driftsäkerhet” och har täckning i hela Sverige.
Men Uppdrag granskning kan berätta att Rakel fungerade dåligt eller inte alls vid många av sommarens bränder. En undersökning där drygt 600 brandmän och brandbefäl medverkar, visar att man hade stora problem i alla tio län – från mellersta Sverige och uppåt, där de flesta skogsbränderna rasade.
”Rakel är ett storstadsverktyg, funkar tämligen aldrig så fort vi lämnar stora vägen. Helt värdelöst”, skriver en brandman som tjänstgjorde i Jämtland.
Sex av tio använde sina mobiler
Fyra av tio, 39 procent, svarar att de inte kunde kommunicera tillfredsställande via den utrustning som räddningstjänsten förfogar över. Bristerna som pekas ut är att det fanns för få Rakel-enheter, kort batteritid och framför allt dålig täckning.
”Att gå i en skog som brann utan att kunna kontakta någon kändes hopplöst”, skriver en brandman som tjänstgjorde i Gävleborg.
Undersökningen visar dessutom att en majoritet av brandmännen – sex av tio, 63 procent – var hänvisade till sin egen privata mobiltelefon för att kommunicera med annan brandpersonal eller insatsledning.
I Gävleborgs län, där de stora bränderna härjade i Ljusdal, var det ännu fler: 75%.
– Det är höga siffror. Det är självklart inte alls bra att man måste använda sin mobiltelefon. Men ska vi få en bra täckning för Rakel måste kommunerna i ett förberedande skede anmäla vart det finns brister i täckningen för Rakel, säger Henrik Larsson, chef vid enheten för räddningstjänst på MSB.
“Vi har insett att vi har brister”
En av sommarens största skogsbränder drabbade Älvdalen i Dalarna – ett område där Rakel inte hade täckning och där även täckningen för vanlig mobiltelefoni var mycket dålig.
Men trots att räddningsledningen i Dalarna vid flera tillfällen begärde hjälp tog det tolv dagar, medan den stora skogsbranden rasade, innan MSB fick ut en extra basstation i terrängen och löste problemet med den bristande täckningen.
– Under tiden provade vi olika typer av lösningar. Ställa ut en brandbil som förstärker signalen lokalt, vi förberedde för satellittelefoni och sen som sista utväg ha motorcyklister som kunde åka ut med information, säger Johan Szymanski, räddningschef i Mora.
Henrik Larsson på MSB säger att myndigheten helt saknat riktiga mobila basstationer, men att MSB nu köper in sex mobila Rakel stationer som redan till nästa sommar ska placeras ut vid några av skogsbrandsdepåerna i landet.
– Vi har insett att vi har brister. I framtiden ska vi snabbt kunna få ut mobila basstationer för att få en bättre täckning och slippa se de här siffrorna ni redovisar, säger Henrik Larsson.
Uppdrag granskning reportage Skogen brinner sändes onsdag 23 januari 2019. Du kan se det på SVT Play.