Yoshinori Oshumi, Bob Dylan och Bengt Holmström är tre av årets Nobelpristagare. Foto: TT

Här är årets Nobelpristagare

Publicerad

Vilka får de prestigefyllda prisen i år – och varför? SVT Nyheter ger dig en kort guide till pristagarna och deras gärningar.

Ekonomipriset

Britten Oliver Hart och finländaren Bengt Holmström, båda verksamma i USA tilldelas Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne för sina bidrag till kontraktsteorin. Deras teorier om kontrakt används för att beskriva och analysera olika typer av ekonomisk verksamhet och transaktioner. Holmström har visat på hur exempelvis storföretag kan utforma kontrakt med sin vd, vars handlingar de inte har möjlighet att fullt ut kontrollera. Harts bidrag till kontraktsteori handlar om så kallade inkompletta kontrakt och fokuserar på hur man fördelar kontrollrättigheter, det vill säga vilken part som har rätt att fatta beslut när.

Medicinpriset

Årets Nobelpris i medicin eller fysiologi går till Yoshinori Oshumi, Japan, för upptäckter av mekanismer för autofagi, celler som äter upp sig själva. Autofagi är en fundamental process för nedbrytning och återvinning av cellens egna beståndsdelar. När processen inte fungerar kan det leda till svåra sjukdomar. Oshumi kartlade de gener som har betydelse för autofagi och hur mekanismen såg ut. Hans forskning visade att autofagin finns där för att celler ska kunna hantera näringsbrist och infektioner. Det bidrar också till att invaderande bakterier och virus kan oskadliggöras i kroppen. I framtiden kan Oshumis upptäcker ligga till grund för nya mediciner mot cancer och Parkinsons sjukdom.

Kemipriset

Jean-Pierre Sauvage, Sir J. Fraser Stoddart, Bernard L. Feringa tilldelas årets Nobelpris i Kemi. De får priset för sin formgivning och framställning av så kallade molekylära maskiner. Trion har miniatyriserat maskiner och utvecklat molekyler vars rörelser går att kontrollera och som – när energi tillförs – kan utföra ett arbete. Feringa sade själv efter att priset utannonserats att dessa molekylära maskiner kan användas inom flera områden, bland annat som transportmedel genom kroppen och miniatyrrobotar som skulle kunna leta upp cancerceller

Fredspriset

Årets fredspris går till den colombianska presidenten Juan Manuel Santos, för hans insatser för att få slut på konflikten i Colombia. Detta trots att det fredsavtal han förhandlat fram med Farcgerillan röstades ned av folket. – Priset ska också ses som en hyllning till det colombianska folket som trots övergrepp inte har gett upp hoppet om en rättvis fred och alla parter som har bidragit till priset, sade den norska Nobelkommitténs ordförande vid tillkännagivandet. Det var i augusti som det historiska fredsavtal slöts mellan den colombianska regeringen och Farc-gerillan efter fyra års förhandlingar. Avtalet skulle dock först godkännas i en folkomröstning, där nej-sidan vann marginellt med 50,23 procent, mot 49,76 procent för ja. 100 000-tals har dött i konflikten i landet sedan 1959.

Litteraturpriset

Den amerikanske musikern Bob Dylan tilldelas Nobelpriset i litteratur, något som sågs som en överraskning av kulturvärlden. Att en musiker vann det prestigefyllda priset uppfattades av många kritiker som en skymf mot stora amerikanska författare och poeter som de ansåg var mer värdiga vinnare. Efter tillkännagivandet började också en utdragen jakt på pristagaren som höll sig undan och vägrade i det längsta att kommentera priset. Det står också klart att Dylan inte kommer komma till Stockholm för att ta emot priset, vilket har väckt upprörda känslor och debatt. Bob Dylans långa karriär som låtskrivare och liveartist sträcker sig från början på 1960-talet till i dag och han har släppt över 40 album. Priset tilldelas han med motiveringen: att han ”skapat nya poetiska uttryck inom den stora amerikanska sångtraditionen”.

Fysikpriset

Årets Nobelpris i fysik går till David Thouless, Duncan Haldane och Michael Kostelitz. De får priset för ”teoretiska upptäckter av topologiska fasövergångar och topologiska materiefaser”. Enligt motiveringen ska trion ”ha öppnat portar till en okänd värld av materia som försätts i märkliga tillstånd”. De tre har med avancerade matematiska metoder studerat supraledare, supravätskor och tunna magnetiska filmer. Förhoppningen är att topologiska material ska kunna användas i nya generationer av elektronik och supraledare, eller i framtida kvantdatorer. Alla tre pristagarna är födda i Storbritannien, men är i dag alla verksamma vid amerikanska universitet.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Nobelpriset 2016

Mer i ämnet

Senaste avsnittet i SVT Play

  • Senaste sändningen

    Rapport · 18 april 23.15