Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
I flera månader har SVT följt flickor som har levt eller lever med hedersförtryck och våld. Personen i bild har inget med artikeln att göra. Bilden är ett montage. Foto: SVT/SVT GrafikVisa alla (2)
Visa alla (2)

Fler än vart tionde barn som omhändertas är hedersvåldsutsatta

Uppdaterad
Publicerad

Hedersvåldsutsatta flickor tvingas börja om med en ny identitet – livrädda för att när som helst bli hittade av sina familjer. I flera månader har SVT följt flickorna för att granska hedersförtrycket och våldet i Sverige. Bland ungdomarna som omhändertas av socialtjänsten på grund av familjeförhållanden är 15 procent hedersutsatta, och våldet börjar ofta redan i förskoleåldern.

De gömda hedersflickorna – del 1.

En tonårsflicka kommer springande längs den lugna villagatan, hon har inga skor och skriker efter hjälp. En granne släpper in henne och ringer polisen. Flickan berättar att hon låsts in och misshandlats med tillhyggen under natten, eftersom pappan hade upptäckt att hon har en pojkvän. 

”Han frågade mig om jag var rädd. Sen slog han mig mot huvudet och sa att han skulle döda mig med kökskniven”, säger hon.

Det är ingen som vet hur många barn som lever under hedersrelaterat förtryck och våld. Men SVT:s granskning av domar som gäller tvångsomhändertagande av barn på grund av problem i familjen, visar att 67 av 437 LVU-domar – 15 procent – handlar om barn som växer upp med hedersförtryck och våld.

Oftast pappan som slår

Domarna som SVT granskat gäller 100 omhändertaga barn och tonåringar. De flesta är flickor där familjen utsatt dem för fysiskt våld. Oftast är det pappan som slår, som ensam förövare. En fjärdedel av barnen berättar att mamma också slår. 

Flera lagskärpningar har gjorts de senaste åren – mot äktenskapstvång, barnäktenskap och könsstympning, och straffskärpning för brott med hedersmotiv. Ändå har väldigt få av fallen SVT granskat lett till någon fällande dom för misshandeln, främst på grund av att barnen inte vågar vittna.

– Det är ett massivt tryck från familjen, släkten och syskonen som gör att de tar tillbaka, förminskar, bagatelliserar våldet, säger Devin Rexvid, forskare vid Stockholms universitet, som undersöker socialtjänstens insatser i hedersärenden.

Duschad i iskallt vatten 

En flicka, som inte ville bli bortgift, berättar:

”Mamma sa: 'Istället för att förstöra mitt liv kan du hellre dö'. Hon satte mig i duschen med iskallt vatten. Sedan slog hon mig med en metallslev på smalbenen. Och med en mobilsladd över ryggen som om jag var en slav”.

Ändå tar flickan tillbaka vittnesmålet innan rättegången. Tidigare studier har visat att hedersutsatta ungdomar ofta inte är beredda att söka hjälp. Men de kan tvångsomhändertas enbart baserat på orosanmälningar. 

– Det har skett att även äldre, flickor upp till 19 år, i enstaka fall omhändertas. Det har setts som ett sista försök att rädda dem från att bli bortgifta eller könsstympade, säger Devin Rexvid. 

Sara, 16, och hennes syster Sasha, 17, är två som vågat berätta om misshandel och förtryck hemma. Nu lever de skyddade i ett familjehem. Hör deras berättelse här:

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Systrarna Sasha och Sara lyckades fly från hedersförtrycket – hör dem berätta om våldet och kontrollen som deras familj utsatte dem för. Kvinnorna på stillbilden är statister. Foto: SVT

Har du en egen berättelse? Kontakta SVT:s granskande reportrar

Se direktsändningen om hedersvåldet på SVT Play.

Till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor.

Akuta händelser

Vid akuta händelser bör du alltid kontakta 112. Om händelsen inte är akut, men du ändå behöver kontakt med sjukvård kan du ringa till Vårdguiden 1177 för att få hjälp om vart du kan vända dig inom vården.

Socialtjänsten

De flesta kommuner i Sverige har ett journummer dit man kan ringa om man är i akut behov av hjälp under kvällar och helger. Mer information finns på din kommuns hemsida.

Ungdomsmottagningen

På samlingssidan umo.se finns kontaktvägar till alla landets ungdomsmottagningar. Hit kan du vända dig om du är mellan 13 och 25 år. Det går även att ringa och skicka in frågor via mejl.

Eller till ett urval av organisationer och föreningar i Sverige:

TRIS – Tjejers rätt i samhället

Till TRIS nationella jourtelefon 010-255 9191 kan du som är utsatt för hedersförtryck vända dig anonymt för att få stöd och råd. TRIS har också en chatt som är öppen måndagar och torsdagar mellan 15.00-23.00. Du som chattar kan vara helt anonym.

GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime

Om du själv är utsatt eller om någon i din närhet är utsatt kan du ringa till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.

Kvinnofridslinjen

På uppdrag av regeringen bemannar nationellt centrum för kvinnofrid telefonlinjen dygnet runt, året om. Samtal till linjen syns inte på telefonräkningen och är helt kostnadsfria. Kvinnofridslinjen går att nå på telefon: 020 50 50 50.

BRIS – Barnens rätt i samhället

Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.

Rädda Barnen

Den som är barn eller ungdom kan prata med Rädda Barnen om hedersrelaterat förtryck, våld, begränsningar, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap och könsstympning i chatten ”Kärleken är fri”. Chatten är öppen tisdag–torsdag klockan 13.00–15.00 och måndag–torsdag och söndag klockan 19.00–21.00.

Kvinnojourer

Det finns flera kvinnojourer runt om i landet som erbjuder stöd och hjälp. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har samlat alla jourer på sin hemsida roks.se.

Unizon

Riksförbundet Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över hela landet. Via deras hemsida, unizonjourer.se, finns kontaktvägar till jourer och stödverksamhet.

Eftersom flertalet av landets socialtjänster inte kan ta fram information kring LVU på grund av hedersförtryck så fick vi själva gå igenom domar i söktjänsten Acta Publica. För att missa så lite som möjligt så använde vi en väldigt bred söksträng och år 2020 och fick 4 944 handlingar. Anledningen till att vi valde år 2020 var att vi hoppades kunna få jämförbara data från kommunerna. 

Att gå igenom knappt 5 000 handlingar skulle ta alldeles för mycket resurser, men ett kvartal skulle vara möjligt – så vi gick igenom 1 328 dokument med beslutsdatum mellan 1/10- 31/12. 

Av dessa beslut så handlade 794 av dem om ärenden där socialtjänsten ansökte om LVU. I 753 fall beviljades man det. I 497 ärenden beviljades man det helt eller delvis på grund av hemförhållanden, dvs 2 §. 

Alla beviljade LVU-domar enligt 2 § laddades ner, och dubbletter plockades bort. Kvar blev 437 domar som lästes igenom och kodades “HEDER” eller “EJ HEDER”.  

Att leva med hedersrelaterade begränsningar och bestraffningar innebär att det finns förväntningar och krav på att familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen sätts framför de egna. Hedersrelaterat våld och förtryck kan också handla om att återupprätta familjens eller släktens anseende om det skadats.  
 
Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende och status. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder. Det kan också medföra att flickor och kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, och att de skuldbeläggs om det kommer fram. 

Ogifta kvinnors oskuld och gifta kvinnors kyskhet är två centrala ideal för människor som praktiserar hedersnormer. Upprätthållande av oskuldsidealet sker genom könssegregation, invaderande föräldraskap, barn- och tvångsäktenskap samt könsstympning.

Val av partner är till exempel många gånger inte en individs eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv.

Källa: Hedersförtryck.se

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

De gömda hedersflickorna

Mer i ämnet