De gömda hedersflickorna – del 1.
En tonårsflicka kommer springande längs den lugna villagatan, hon har inga skor och skriker efter hjälp. En granne släpper in henne och ringer polisen. Flickan berättar att hon låsts in och misshandlats med tillhyggen under natten, eftersom pappan hade upptäckt att hon har en pojkvän.
”Han frågade mig om jag var rädd. Sen slog han mig mot huvudet och sa att han skulle döda mig med kökskniven”, säger hon.
Det är ingen som vet hur många barn som lever under hedersrelaterat förtryck och våld. Men SVT:s granskning av domar som gäller tvångsomhändertagande av barn på grund av problem i familjen, visar att 67 av 437 LVU-domar – 15 procent – handlar om barn som växer upp med hedersförtryck och våld.
Oftast pappan som slår
Domarna som SVT granskat gäller 100 omhändertaga barn och tonåringar. De flesta är flickor där familjen utsatt dem för fysiskt våld. Oftast är det pappan som slår, som ensam förövare. En fjärdedel av barnen berättar att mamma också slår.
Flera lagskärpningar har gjorts de senaste åren – mot äktenskapstvång, barnäktenskap och könsstympning, och straffskärpning för brott med hedersmotiv. Ändå har väldigt få av fallen SVT granskat lett till någon fällande dom för misshandeln, främst på grund av att barnen inte vågar vittna.
– Det är ett massivt tryck från familjen, släkten och syskonen som gör att de tar tillbaka, förminskar, bagatelliserar våldet, säger Devin Rexvid, forskare vid Stockholms universitet, som undersöker socialtjänstens insatser i hedersärenden.
Duschad i iskallt vatten
En flicka, som inte ville bli bortgift, berättar:
”Mamma sa: 'Istället för att förstöra mitt liv kan du hellre dö'. Hon satte mig i duschen med iskallt vatten. Sedan slog hon mig med en metallslev på smalbenen. Och med en mobilsladd över ryggen som om jag var en slav”.
Ändå tar flickan tillbaka vittnesmålet innan rättegången. Tidigare studier har visat att hedersutsatta ungdomar ofta inte är beredda att söka hjälp. Men de kan tvångsomhändertas enbart baserat på orosanmälningar.
– Det har skett att även äldre, flickor upp till 19 år, i enstaka fall omhändertas. Det har setts som ett sista försök att rädda dem från att bli bortgifta eller könsstympade, säger Devin Rexvid.
Sara, 16, och hennes syster Sasha, 17, är två som vågat berätta om misshandel och förtryck hemma. Nu lever de skyddade i ett familjehem. Hör deras berättelse här:
Har du en egen berättelse? Kontakta SVT:s granskande reportrar