I januari 2019 presenterade regeringens särskilde utredare Lars-Erik Lundin en utredning om konsekvenserna av en svenskt anslutning till FN:s konvention om ett kärnvapenförbud.

Han avråder Sverige från att skriva på överenskommelsen i dess nuvarande form. Huvudargumenten är att inga Natoländer och kärnvapenstater har undertecknat eller godkänt konventionen i sina parlament.

Tre presidenter

SVT Nyheter har talat med Barry Pavel som varit rådgivare till tre amerikanska presidenter. Han ser vissa problem med att underteckna kärnvapenförbudet.

– Om världsläget var sådant att det skulle ha en positiv inverkan på säkerheten, så skulle jag säga ja. Men tyvärr utvecklas kärnvapenarsenalerna i motsatt riktning. Om Ryssland, Kina och Pakistan skrev under och sedan levde upp till överenskommelsen skulle det vara en bra idé för Sverige, säger han.

”Svårare att samarbeta”

Barry Pavel har arbetat på ledande positioner i Pentagon och Vita huset med försvarsplanering åt Bill Clinton, George W Bush och Barack Obama. Nuförtiden är han vice president i tankesmedjan Atlantic Council.

– Problemet för Sverige är, som jag ser det – men det här ska förstås Sverige avgöra, inte USA – att Sverige ligger i en region där Ryssland utnyttjar sin kärnvapenkapacitet på fientliga sätt.

Han fortsätter:

– Om Sverige vill samarbeta med Nato blir det svårare att göra det på ett effektivt sätt om man samtidigt undertecknar en konvention om kärnvapenförbud, eftersom Ryssland har hotat med att använda kärnvapen mot Nato.

Anser ni att det skulle vara omöjligt för Sverige att samarbeta med USA och Nato om Sverige undertecknar avtalet?

– Det vore svårt, men huruvida det vore omöjligt avgör det svenska folket. Men jag tror att det helt klart skulle göra det till en större utmaning. Sverige är ju inte medlem i Nato, är inte en allierad.

Ingen försvarsgaranti

Det har spekulerats om en eventuell amerikansk försvarsgaranti efter ett uttalande 2016 av Barack Obamas vicepresident Joe Biden.

Biden gjorde ett statsbesök i Sverige då han sa att ”Sveriges territorium är okränkbart”. Många tolkade uttalandet som att USA och Nato skulle försvara Sverige vid ett eventuellt anfall.

Några år senare, i februari 2019, fick försvarsminister Peter Hultqvist (S) en fråga i riksdagen om det finns någon försvarsgaranti från USA. Han sa då att ”samarbeten med USA inte innebär försvarsförpliktelser”.

Den bilden bekräftar den före detta presidentrådgivaren Barry Pavel med god insyn i amerikansk försvarsplanering i flera decennier.

– Det finns ingen förpliktelse för Nato att komma till Sveriges undsättning om det angrips eller tvingas till underkastelse, säger Barry Pavel.

Han säger att USA och Nato skulle med största säkerhet försöka motsätta sig det. Men betonar att Sverige inte är medlem i Nato, utan har endast status som partner.

– Utan status som allierad är det en mycket annorlunda situation.

Så den nuvarande situationen innebär ingen säkerhetsgaranti från USA gällande Sverige?   

– Nej, inte ens om Ryssland begår aggressionshandlingar. När det gäller Norden och Östersjöområdet finns tyvärr ingen utfästelse från USA eller Nato att försvara Sverige. Den fördelen kommer med medlemskapet, säger säger Barry Pavel.

Kärnvapengaranti

Men det finns också forskning som visar att USA utfärdade en sorts garanti om att Sverige skulle omfattas av USA:s kärnvapenparaply på 1960-talet. Men den garantin gäller inte längre – vad Pavel känner till.

– Nej. Det finns ingen garanti för avskräckande åtgärder i form av kärnvapen. Ingen alls, vad jag kan utläsa av USA och Natos policy, säger Barry Pavel.