Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Vad behövs för att Sveriges beredskap för miljökatstrofer ska öka? Erika Bjerström, klimatkorrespondent, förklarar. Foto: Erik Simander/Fredrik Sandberg/TT

Analys: Sverige saknar en klimatets Tegnell

Publicerad
ANALYS ·

En klimatets Anders Tegnell. Det är vad Sverige behöver. I alla fall om man ska tolka en statlig utredning och förslag på ledarsidorna. I dag är ansvaret för att rusta Sverige mot extremväder splittrat på flera myndigheter. Den som tror att städerna är säkra tillflyktsorter och att myndigheterna ”löser det här” kommer att bli besviken.

Erika Bjerström

Klimatkorrespondent

Klimatkrisen prövar samhällets förmåga att hantera kriser. Men vem i Sverige har det yttersta ansvaret för att Sverige klimatanpassas? Det är tämligen oklart.   

Skogsbränderna 2014, värmeböljan 2018 och senast skyfallet i Gävle visar att det är i kommunerna som klimatförändringarna blir synliga. Ansvaret för att finansiera åtgärder ligger hos kommunerna. De behöver både samlad kunskap – och pengar.   

Förslaget om en klimatmyndighet har förts fram under flera år på ledarsidor och av organisationer. En klimatmyndighet, kanske med en egen ”statsklimatolog”, skulle kunna få samma befogenheter som Folkhälsomyndigheten eller MSB.  Att samordna, bidra med kunskap och träda fram vid klimatrelaterade kriser.   

Kommunerna har det knepigt

När kommuner börjar få väldigt bråttom att snabbt anpassa sin infrastruktur till framtidens extremväder upptäcker de att ansvaret är splittrat på många myndigheter. Totalt handlar det om 25 olika myndigheter som har relevanta expertkunskaper. Det finns massvis med kunskap men den är teoretisk och ibland för krånglig. Små kommuner med små resurser måste snabbt få praktisk kunskap om hur de ska skydda medborgarnas liv och hälsa – vilket är deras skyldighet enligt kommunallagen.   

Det saknas också pengar. Enligt Klimatanpassningsutredningen 2017 så behövs 205 miljarder kronor fram till 2100 för att klimatsäkra infrastrukturen. Men i dag finns bara 175 miljoner för kommunerna att söka från MSB, pengar som snabbt håller på att ta slut.  

Utmaningarna är flera

Många kommuner har upptäckt att livsviktiga samhällstjänster som räddningstjänst, polis eller sjukhus ligger på fel plats och hotas vid havsnivåhöjningar eller skyfall.  

Värmeböljor är en annan gigantisk utmaning. Under värmeböljan 2018 dog 700 personer fler än vanligt på grund av hettan, enligt Folkhälsomyndighetens analys. Sjukhus måste ha särskilda svala rum då många mediciner förstörs i över 25 grader. Förskolor och sjukhus måste utrustas med dyrbar luftkonditionering (till exempel Norrköpings kommun har slagit fast att människors liv går före kommunens mål att minska energiåtgången och köpt 150 klimatanläggningar). 

Svårt att reda mellan individ och stat

I Sverige är gränserna otydliga var ansvaret går mellan stat och individ. Många husägare i Gävle kommer få en obehaglig överraskning när de kontaktar sina försäkringsbolag om skador efter skyfallen. Husägarnas eget ansvar är långtgående. När Norrköping drabbades av skyfall 2019, och en del av stadens strandpromenad sveptes bort, drabbades många hus av vattenskador. Efter det följde flera års försäkringstvister.

Försäkringsbolagen har checklistor över vad husägare ska göra. Men vad hjälper det när kommunerna har så gamla ledningar att dagvatten och avloppsvatten blandas, så att toalettavfall bubblar upp i människors källare?  

I USA har försäkringsbolagen höjt premierna för de husägare som inte följer checklistorna. Bolagen försöker till och med att avsluta försäkringar för de hus som ligger i farozonen för skogsbränder.

Dags för en klimatmyndighet?

En statlig utredning föreslog 2017 inrättandet av en klimatmyndighet men det fimpades eftersom det skulle bli för krångligt att skriva ett nytt regelverk för en ny myndighet.  

Kanske är det väldigt svenskt att ropa på en ny myndighet när marken skakar. Men den senaste IPCC-rapporten visar hur bråttom det är. Frågan är hur kommunerna, och därmed medborgarna, ska få hjälp?

Missa inget om klimatet! Få SVT:s nyhetsbrev i din inkorg varje vecka.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Klimatkrisen

Mer i ämnet