Här redogör statsministern för betydelsen av att skydda den svenska demokratin mot ”psykologiska hot”. Foto: TT

Besked: Myndighet för psykologiskt försvar ska inrättas

Uppdaterad
Publicerad

Regeringen ska inrätta en myndighet för det psykologiska försvaret, uppger statsminister Stefan Löfven i sitt tal på försvarskonferensen i Sälen.

– Det finns en uppenbar risk att utomstående vill blanda sig i hur vi fattar våra beslut, säger statsministern.

En myndighet för det psykologiska försvaret är tänkt att ringa in frågor som rör it-infrastruktur, cyberattacker, desinformation och dataintrång.

Att inrätta den nya myndigheten är ett sätt att bevara det öppna samhällets fria kunskaps- och informationsutbyte, menar Löfven.

Folk och Försvar 2018

– Det är en förutsättning för vår demokrati och vår rättsstat. Ett psykologiskt försvar handlar om att säkerställa befolkningens försvarsvilja i fred och motståndsvilja i krig, säger Stefan Löfven.

Dataintrång och desinformation

Dataintrång och desinformation mot stater har intensifierats. Sårbarheten i olika it-system har synliggjorts samtidigt som vi blivit alltmer beroende av it-infrastruktur. Trots detta har Sverige saknat en myndighet för vad som går under ”det psykologiska försvaret”.

I MSB:s instruktion från regeringen har uttrycket ”psykologiskt försvar” nämligen inte använts. 

Nu lovar statsministern att det kommande valet ska skyddas från påverkan. Kampanjer ska kunna identifieras, analyseras och bemötas, säger Löfven.

– Ett modernt totalförsvar måste kunna freda sig mot yttre påverkan mot det demokratiska samhället. Till den som överväger att försöka påverka valutgången i vårt land: Håll er borta!

Försvaret får miljarder

Statsministern gjorde det också tydligt att ett väpnat angrepp mot Sverige inte kan uteslutas.

Försvaret kommer att få ytterligare 26 miljarder kronor under perioden 2015 till 2020, säger statsministern.

– Ett enskilt militärt angrepp mot Sverige är osannolikt, men vårt land blir onekligen påverkat om en väpnad konflikt uppstår i vårt område. Om ett lands försvarsförmåga ska upprätthållas över tid måste långsiktighet sättas framför önsketänkande.

Det svenska psykologiska försvaret

Det svenska psykologiska försvaret inrättades i samband med kalla krigets början 1954. År 1985 omorganiserades Beredskapsnämnden till Styrelsen för psykologiskt försvar, som i sin tur blev föregångaren till dagens Myndighet för samhällsskydd och beredskap, MSB.

Samordningen av arbetet med psykologiskt försvar har hanterats som en civil myndighetsuppgift sedan 1950-talet och har inte inbegripit offensiva psykologiska operationer (det vill säga försök från Sveriges sida att påverka motståndaren).

I MSB:s instruktion från regeringen har uttrycket ”psykologiskt försvar” inte använts, men det har funnits ett antal verksamheter inom myndigheten som bidragit till Sveriges psykologiska försvar.

Fram till i dag, 2018, har syftet med ett psykologiskt försvar i Sverige varit att säkerställa den svenska befolkningens försvarsvilja och motståndskraft mot påtryckningar och desinformation från motståndaren, inom ramen för ett – så långt det är möjligt under dessa extrema förhållanden – demokratiskt, öppet samhälle, med åsiktsfrihet och fria medier. Ingen censur ska förekomma.

Källa: MSB

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Folk och Försvar 2018

Mer i ämnet