Länsstyrelserna gör regelbundet kontroller av att lantbrukarna följer EU:s regler för jordbruksstöd. Men resultaten har inte kunnat kopplas till ansökningarna på fyra år. Foto: TT

Jordbruksverket riskerar 260 miljoner i EU-böter efter it-problemen

Publicerad

Efter stora problem med Jordbruksverkets nya it-system finns en kö på mer än 190 000 ansökningar om jordbruksstöd som inte har blivit formellt verkställda. Samtidigt vill EU-kommissionen att Sverige ska betala motsvarande 260 miljoner kronor för att man under flera år inte kunde registrera kontrollerna av hur jordbrukarna följer EU:s regler.

2015 lanserade Jordbruksverket en ny plattform med helautomatiserad handläggning av jordbruksstöden på omkring 10 miljarder varje år. Systemet har fungerat för de stora volymerna av stödet, men i många fall har det inte varit tekniskt möjligt att avsluta ärenden på flera år.

Det som dröjt längst att få på plats är miljöersättningar, där alla ärenden kunde handläggas först under hösten 2018. Resultaten av tvärvillkorskontroller kunde börja registreras först i början av 2018. Systemet klarar fortfarande inte att göra återkrav om för mycket pengar har betalats ut, målsättningen är att det ska fungera till hösten 2019 – fyra år efter det att systemet lanserades.

För att inte slå undan benen på de berörda lantbrukarna har Jordbruksverket valt att betala ut mellan 75 och 95 procent av de sökta stödpengarna, resterande summa har sparats som en buffert tills man fått möjlighet att avsluta handläggningen.

”En risk att man tar ut för mycket EU-medel”

I nuläget finns det nästan 190 000 ärenden där besluten inte är formellt verkställda, nästan en femtedel av alla ansökningar för åren 2015-2018.  Av dem är cirka 60 000 registrerade som ”handläggning pågår”. Alla dessa väntar inte på slutbetalningar, det kan också handla om att ärendet öppnats för en framtida utredning om återkrav eller någon förändring som inte ändrar stödsumman.

Där finns också många ärenden som inte har något handläggningsbehov och som kommer att kunna städas undan med automatik så småningom.

För att komma till ett avslut har Jordbruksverket intensifierat arbetet med extra medarbetare på länsstyrelserna.

– Vi kan inte göra ett massavslut utan vi måste titta på vad utfallet blev innan vi stänger ett ärende. Men vi försöker också se om det går att avsluta ärenden på ett enklare sätt, säger Mirja Hjers, tf divisionsdirektör på Jordbruksverket.

Bristen på kontrollstatistik och genomförda återkrav har fått Ekonomistyrningsverket (ESV) att reservera sig mot Jordbruksverkets redovisning. ESV menar att “räkenskaperna är inte rättvisande då de inte återspeglar de verkliga förhållandena. “

– Vi ser en risk att man tar ut för mycket EU-medel. Vi har inte bedömt vilka summor det rör sig om, men vi ser risken eftersom vi vet att systemet brister, säger Ulrika Bergelv på ESV till SVT Nyheter

Ekonomistyrningsverket kommer att följa upp sin revision till hösten.

”Blir en kraftig sanktion”

Samtidigt riktar EU-kommissionen krav mot Sverige på motsvarande 260 miljoner kronor för att man åren 2015-2017 inte kunnat lämna statistik på de kontroller som gjorts av tvärvillkoren, det vill säga de regler som lantbrukare måste följa för att få direktstöd.

Det bygger på samma grundproblem: kontrollerna, cirka 700 om året, är gjorda men kunde inte registreras i systemet förrän 2018.

Jordbruksverket ska inom kort fatta beslut om ifall man ska söka förlikning om summan eller inte.

– När man kommit så här långt kan man konstatera att det finns delar där vi inte kan svara upp till det kommissionen har krävt av oss. Sedan finns det delar där vi har olika tolkningar. Men det kommer att bli en kraftig sanktion, säger Mirja Hjers.

Ansökningar om EU-stöd hos Jordbruksverket

Visa

Siffrorna visar status för olika ansökningar om jordbruksstöd som fått bifall. I praktiken är handläggningen av många ärenden klar men det har inte kunnat verkställas formellt i systemet. En företagare kan göra ansökningar till flera olika stödformer.

2018

Handläggning pågår: 22 087
Handläggning klar: 13 975
Beslutat: 163 333

2017

Handläggning pågår: 18 784
Handläggning klar: 18 991
Beslutat: 162 752

2016

Handläggning pågår: 13 652
Handläggning klar: 18 799
Beslutat: 170 370

2015

Handläggning pågår: 5 814
Handläggning klar: 35 380
Beslutat: 154 973

Ej verkställda beslut per stödform:

Betesmark och slåtterängar: 49 494
Förgröningsstöd: 23 752
Gårdsstöd: 22 726
Vallodling: 15 156
Nötkreatur: 12 853
Kompensationsstöd: 9 091
Skyddszoner: 5 526
Ekologisk produktion: 4 924
Unga jordbrukare: 2 008
Minskat kväveläckage: 1 952

Under åren 2015-2018 finns också 46 497 ärenden som fått avslag eller som har blivit avvisade som inte är formellt verkställda.

Enligt Jordbruksverkets prognos återstår 196 miljoner att betala ut för åren 2016 samt 83 miljoner för 2018. För 2015 är alla pengar utbetalade.

Vad är tvärvillkor och varför får Sverige böta?

Visa

Tvärvillkor är en lista med regler som jordbrukare ska följa för att få full utbetalning av EU-stöd. Där ingår exempelvis gödselhantering, växtskyddsmedel, fodersäkerhet, djurskötsel med mera. Den som inte följer reglerna kan få avdrag på stödet. 

Jordbruksverket har ansvar för att kontrollera att reglerna följs och att öka kontrollen nästa år om det upptäcks regelbrott. 

När länsstyrelserna inte kunnat föra över sina kontrollresultat på ett systematiskt sätt så har Jordbruksverket inte heller kunnat justera och rapportera in kontrollfrekvensen till EU-kommissionen. 

Jordbruksverket valde då att öka antalet kontroller på plats till en nivå som ligger över den lagstadgade nivån. Men det är fel enligt EU-kommissionen som anser att antalet kontroller ska baseras på tidigare resultat.  

EU-kommissionen anser också att den avskräckande effekt som tvärvillkoren ska ha går förlorad när det går för lång tid mellan kontroll och återkrav.   

Slutsatsen är att bristerna är en risk för jordbruksfonderna och för tvärvillkorsystemet.  

Sverige får en så kallad finansiell korrigering på 23,8 miljoner euro, motsvarande ca 260 miljoner kronor för brister inom “Omfattning av och kvalitet på kontroller på plats” samt “Rätt tillämpning av administrativa sanktioner och uteslutanden” för åren 2015-2017.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

EU-budgeten

Mer i ämnet