Akul Tewari i åttan fyller i:

– Förut brukade jag hinna fyra-fem sidor på en mattelektion, i dag hann jag en halv sida.

När terminen började hade tre fastanställda och tio visstidsanställda på Bäckahagens skola slutat för att skolans ekonomi ska gå ihop. Elever berättar att det blivit stökigare på lektionerna när klasser blivit större och lärare vittnar om ökad arbetsbelastning och oro över att inte räcka till.   

– Skollagen ställer höga krav på alla skolor men ibland kanske inte pengarna räcker till det, säger Sabine Albertson, rektor på skolan.  

Facket: ”Ta från tidigare överskott”

Enligt Sveriges Kommuner och regioner, SKR, gör många kommuner nu besparingar på skolan. Trots tillskottet till kommuner och regioner i regeringens budget räknar SKR med underskott nästa år och fler nedskärningar är att vänta.  

Men tidigare år har många kommuner gått med överskott och en majoritet av kommunerna har pengar avsatta i en särskild reserv, så kallad resultatutjämningsreserv. Lärarfacket kräver nu att kommunerna tar av de pengarna.  

– Enligt SKR:s egna beräkningar har kommunerna gått med 116 miljarder i överskott de senaste åren. De borde man använda nu, anser Åsa Fahlén, förbundsordförande på Sveriges lärare.    

SKR: ”Kommunerna måste tänka långsiktigt”  

Annika Wallenskog, chefsekonom på SKR säger att hon förstår vad facket menar och att vissa kommuner redan gör så. Men hon anser samtidigt att det inte är hållbart att lägga en budget på för hög kostnadsnivå med tidigare års överskott.  

– Kommunerna måste tänka långsiktigt och se att de har pengar kvar även för 2025 och 2026 med tanke på bland annat stora investeringsbehov och en ökad andel äldre.  

Enligt Sveriges lärare är läget i skolan akut.  

– För de elever som går i skolan idag skulle de pengarna göra skillnad nu, och det är det vi efterlyser. Men vi håller med om att vi måste hitta en annan finansiering av svensk skola, säger Åsa Fahlén på Sveriges lärare.