Fokus på kända personer som många har en relation till är en av sakerna som avgör om en händelse anses ha nyhetsvärde eller inte.

– Det är också underliggande värderingar som guidar hur en händelse blir en nyhet och varför, säger Anne Kaun.

Alla mord får inte samma utrymme

Mordet på Einár skedde under liknande omständigheter som de andra gängskjutningarna där unga killar mördats. Ändå får inte alla mord samma uppmärksamhet i medierna. Det har också att göra med mängden mord som sker, säger Anne Kaun, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola.

– Det blir att man staplar mord på mord och det blir en siffra som publiken inte kommer ihåg. De blir lite anonyma, även om det är chockerande och många pratar om det som ett trauma och en stor och viktig fråga. Men när det är personer vi inte känner till blir det svårt att upprätthålla uppmärksamheten bland publiken.

Kritik mot politikerna

En del av kritiken har handlat om att politiker i större utsträckning har uttalat sig efter mordet på Einár – jämfört med hur mycket de uttalat sig i andra skjutningar. Men Anne Kaun menar att politiker tvingas svara på frågor om enskilda händelser när medietrycket är högt, som det ofta blir när det handlar om en känd person.

– Med Einar så tvingas de att uttala sig och ta ställning just för att det är så stor uppmärksamhet och intresse.

”Det är en orättvisa”

Att det kan upplevas som orättvist att mordet på en person får mer uppmärksamhet än mordet på en annan kan Anne Kaun förstå. Till exempel har uppmärksamheten kring mordet på Einár väckt reaktioner bland mödrar i utsatta områden som förlorat sina barn på liknande sätt.

– Det är ju en orättvisa, de har också mist sina söner. Att då inte få samma utrymme, samma diskussion känns ju orättvist och som en slags bias i samhället, där de redan marginaliserade blir ännu mer utanför.