Rasmus Paludan vid manifestationen i Malmö. Foto: Johan Nilsson/TT

Därför har Paludan nekats tillstånd för koranbränningar tidigare

Uppdaterad
Publicerad

Påskhelgens våldsamma upplopp har följts av debatter huruvida polisen borde ha nekat Rasmus Paludans tillståndsansökningar med hänvisning till ordningslagen. Dokument SVT har tagit del av visar att polisen använde sig av lagutrymmet för två år sen. 

I september 2020 ansökte Rasmus Paludan och det högerextrema partiet Stram Kurs om tillstånd att genomföra koranbränningar i Stockholmsorterna Rinkeby, Fittja, Husby, Tensta och Sollentuna. Samtliga områden finns med på polisens lista över utsatta områden. 

Polisen valde att avslå Paludans begäran med hänvisning till ordningslagen och regeringsformen. Enligt polisens uppgifter ska det ha funnits en hög hotbild mot ordning och säkerhet. 

Våldsamma upplopp i Sverige

I dokument som SVT tagit del av skriver polisen:

“Konflikt- och våldsläget i flera av de förorter som nämns i ansökan är mycket höga och information om manifestationen är vida spridd till allmänheten och i vissa miljöer förespråkas våld.” 

Beslutet lutar sig även mot att man vid den tidpunkten under pandemin ej fick samlas fler än 50 personer.

”Väldigt specifik underrättelse”

Bara veckor tidigare hade Paludan fått avslag att demonstrera i Malmö med liknande motivering. 

Enligt Malmös polisområdeschef Petra Stenkula så fanns det allvarliga hot som gjorde att de fick avslå hans begäran.

- Det var väldigt specifik underrättelse vi fick då, om vad som skulle hända mot den allmänna sammankomsten. Därför meddelade vi ett avslagsbeslut, säger hon.

I dokumenten framgår det också att Paludan uppgett för polisen att han hade utsatts för flera mordhot inför koranbränningarna. 

Trots avslag, genomfördes koranbränningar i både Rinkeby och Malmö. Vid det senare uppstod våldsamma upplopp.

Därför tilläts manifestationen 2022

Inför påskhelgens manifestation i Malmö hade Skånepolisen inga uppgifter om specifika hot mot mötet. Därför togs beslutet att fortsatt tillåta manifestationen – trots de våldsamma upploppen föregående dagar. 

I stället valde polisen att nyttja den mindre inskränkande åtgärden att flytta mötet till en annan plats.

– Nu uppstod det våldsamma upplopp ändå. Det är klart att man kan diskutera i efterhand huruvida vi skulle ha ställt in den helt, säger Petra Stenkula.

Men vare sig en manifestation är tillståndsgiven eller inte, kan oroligheter uppstå ändå, påpekar Petra Stenkula, med hänvisning till kravallerna 2020. 

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Våldsamma upplopp i Sverige

Mer i ämnet