Datainspektionens mest kritiska arbete består av att granska tillståndsansökningar gällande kameraövervakning. Foto: Robin Herzog

Datainspektionen hinner inte med kamerabevakningsärenden

Uppdaterad
Publicerad

Kamerabevakningslagen som gör det lättare att kameraövervaka trädde i kraft i augusti 2018. Datainspektionen, som har ansvaret, säger att integritetskränkningarna ökat sedan dess, samtidigt som myndighet har svårt att hinna med tillsynsarbetet.

Datainspektionens kamerabevakningenhet består av fem personer som hanterar landets samtliga klagomål och ärenden gällande kameraövervakning. De måste prioritera, men allt arbete hinns ändå inte med. 

– Handlingstiden som den ser ut nu är närmare 10 månader. Det är klart att när man har ett reellt behov av att få kamerabevaka i brottsförebyggande syfte, att då få vänta i uppemot ett år på att få tillstånd utmanar ju rättssäkerheten, säger Karin Lönnheden, stabschef på Datainspektionen.  

Nya ansvar 

Anledningarna till att Datainspektionens arbetsbelastning ökat är för att de axlade ansvarsområden som polisen och Länsstyrelsen hade innan den nya lagen trädde i kraft sommaren 2018.

Tidigare var det Länsstyrelsen som utfärdade tillstånd som bland annat myndigheter och vissa typer av företag behöver, men det gör Datainspektionen numera. Och polisen hanterade anmälningarna gällande olovlig kamerabevakning – en brottsrubricering som inte längre finns. I stället gör Datainspektionen tillsyn om de bedömer att så krävs. 

Begär mer resurser 

Det ligger drygt 400 tillståndsärenden på vänt och många tillsyner uteblir på grund av resursbrist. Datainspektionen har sen 2017 begärt omkring 20 miljoner kronor från regeringen för att bli 19 personer mot dagens fem på kamerabevakningsenheten. Men tillskottet har ännu inte blivit av och under tiden ökar risken för människor att fastna på film fast de kanske inte borde det. 

– Det har gjorts en viss förstärkning när det gäller kamerabevakning. Men det är ungefär en fjärdedel av de verkliga behoven. I praktiken så har det blivit mycket lättare att kamerabevaka och integritetsskyddet har inte förstärkts, utan tvärtom, det har blivit svagare, säger Karin Lönnheden.  

SVT har sökt justitieminister Morgan Johansson för en kommentar om Datainspektionens arbetsbelastning, och har fått svaret att han avstår. 

Tillsyn, tillstånd och sanktionsavgifter

Visa

Tillsyn 

Datainspektionen har ansvar för all tillsyn för kamerabevakning i Sverige. Om till exempel ett klagomål kommer in till Datainspektionen kan kamerabevakningsenheten upprätta ett ärende och besöka platsen för att undersöka om kameraövervakningen är tillåten eller ej. 

Tillstånd 

Privatpersoner och privata företag behöver inte tillstånd för att kameraövervaka. Däremot måste kraven i dataskyddsförordningen uppfyllas. Övervakningsintresset måste väga tyngre än integritetsintresset. Kameraövervakningen måste alltså kunna motiveras.  

Myndigheter och företag som utför uppgifter av allmänt intresse (till exempel friskolor) behöver tillstånd för att få bedriva kameraövervakning.  

Sanktionsavgifter 

Om Datainspektionen beslutar att en aktör brutit mot reglerna i dataskyddsförordningen kan en sanktionsavgift bli relevant. Avgiften växlar i storlek beroende på hur allvarlig överträdelsen är. Som max kan avgiften motsvara 20 miljoner euro (210 miljoner kronor) eller 4 procent av bolagets globala årsomsättning. För mindre allvarliga överträdelser gäller maxbelopp på 10 miljoner kronor eller 2 procent av den globala årsomsättningen. Även myndigheter kan råka ut för sanktionsavgifter. Mindre allvarliga överträdelser innebär högst 5 miljoner kronor i avgift och allvarligare sådana 10 miljoner kronor.  

Källa: Datainspektionen

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer