Datainspektionens kamerabevakningenhet består av fem personer som hanterar landets samtliga klagomål och ärenden gällande kameraövervakning. De måste prioritera, men allt arbete hinns ändå inte med. 

– Handlingstiden som den ser ut nu är närmare 10 månader. Det är klart att när man har ett reellt behov av att få kamerabevaka i brottsförebyggande syfte, att då få vänta i uppemot ett år på att få tillstånd utmanar ju rättssäkerheten, säger Karin Lönnheden, stabschef på Datainspektionen.  

Nya ansvar 

Anledningarna till att Datainspektionens arbetsbelastning ökat är för att de axlade ansvarsområden som polisen och Länsstyrelsen hade innan den nya lagen trädde i kraft sommaren 2018.

Tidigare var det Länsstyrelsen som utfärdade tillstånd som bland annat myndigheter och vissa typer av företag behöver, men det gör Datainspektionen numera. Och polisen hanterade anmälningarna gällande olovlig kamerabevakning – en brottsrubricering som inte längre finns. I stället gör Datainspektionen tillsyn om de bedömer att så krävs. 

Begär mer resurser 

Det ligger drygt 400 tillståndsärenden på vänt och många tillsyner uteblir på grund av resursbrist. Datainspektionen har sen 2017 begärt omkring 20 miljoner kronor från regeringen för att bli 19 personer mot dagens fem på kamerabevakningsenheten. Men tillskottet har ännu inte blivit av och under tiden ökar risken för människor att fastna på film fast de kanske inte borde det. 

– Det har gjorts en viss förstärkning när det gäller kamerabevakning. Men det är ungefär en fjärdedel av de verkliga behoven. I praktiken så har det blivit mycket lättare att kamerabevaka och integritetsskyddet har inte förstärkts, utan tvärtom, det har blivit svagare, säger Karin Lönnheden.  

SVT har sökt justitieminister Morgan Johansson för en kommentar om Datainspektionens arbetsbelastning, och har fått svaret att han avstår.