Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Försvarsmakten är bland de myndigheter som är kunder hos företaget Idemia, som svartlistats av Världsbanken efter korruption i ett projekt i Bangladesh.

Nu lyfter Åklagarmyndighetens IT-direktör Anders Thoursie frågan om att se över lagen om offentlig upphandling för att göra svartlistning till ett skäl för uteslutning. 

– Den här spärrlistan handlar om korruption, vad jag förstår bevisad korruption eller fall där företag erkänt att man agerat bedrägligt eller korrumperat. Det innebär ju att det är en global spärrlista som man rimligen bör kunna luta sig emot, säger Anders Thoursie till SVT.

Myndigheterna inte skyldiga att göra kontroller

Det är Kammarkollegiet som tecknar statliga ramavtal och också har ansvar för att kontrollera företagen. När ett företag har statligt ramavtal är inte övriga myndigheter skyldiga att själva göra kontroller. Kammarkollegiet säger till SVT att Världsbankens sanktionslista tidigare inte kontrollerats av myndigheten och att det heller inte går att avsluta avtal på grund av att företag hamnat på den.

I dag har också såväl ansvarig minister som flera riksdagsledamöter reagerat på SVT:s avslöjande. Flera håller med om att lagen bör ses över.

”En global fråga”

Åklagarmyndigheten har tagit kontakt med Kammarkollegiet, med anledning av svartlistningen.

– Korruption är en global fråga och åklagarmyndigheten vill absolut inte vara i närheten av den här typen av sammanhang, säger IT-direktör Anders Thoursie.

Ni tecknar avtal för Åklagarmyndigheten och Ekobrottsmyndigheten, ska man kunna ställa extra hårda krav på er, med tanke på er verksamhet?

– Ja, jag tycker det är helt rimligt. Det får aldrig finnas något tvivel om att myndigheter i rättskedjan agerar på ett sätt som gynnar korrumperade parter. Det tycker jag är rimligt.

Idemia har avböjt intervju men skriver till SVT att företaget erkänt korrupt beteende hos sin underleverantör och nu förbättrat sina rutiner.