Lärare, företagare och ingenjörer är de vanligaste yrkestitlarna på valsedlarna. Foto: TT

SVT:s undersökning av 53 000 valkandidater: ”Medelklassen företrädesvis representerad”

Uppdaterad
Publicerad

Företagare, lärare och ingenjörer är de vanligaste yrkestitlarna på valsedlarna inför höstens val. Medan det är ont om exempelvis hantverkare. Statsvetare är dock osäkra på hur stor roll det egentligen spelar.

I år ställer cirka 53 000 personer upp och kandidater till riksdags-, landstings- och kommunvalen i Sverige. Många kandiderar till mer än ett av valen.

På valsedeln finns det möjlighet att presentera sig genom att ange ålder, bostadsort och titel samt yrke. Och SVT Nyheters genomgång visar att totalt så har ungefär 43 000 personer angett en titel eller yrke på valsedeln.

De vanligaste titlarna förutom pensionär och studerande är företagare, lärare och ingenjör.

– Det är någonting typiskt svenskt. Det är medelklassen som företrädesvis är representerad bland de här yrkeskategorierna, säger Patrik Öhberg som är statsvetare vid Göteborgs universitet.

Få hantverkare

Samtidigt finns det endast 158 elektriker, 187 snickare och 12 rörmokare som kandiderar. Och även om de angivna titlarna inte nödvändigtvis behöver vara detsamma som vad kandidaterna faktiskt jobbar med så ger det en tydlig fingervisning om skillnaden.

 Sara Svanström är lärare i teknik och naturvetenskapliga ämnen. Hon har suttit i Stockholms läns landsting för Liberalerna i två perioder och kandiderar igen.

– I grunden tror jag att om man väljer att jobba som lärare så är man samhällsengagerad. Eftersom man utbildar och formar morgondagens medborgare hänger man med och vet hur politiska beslut påverkar samhällets utveckling och särskilt skolan. Det tror jag gör att många väljer att aktivera sig, säger hon.

Antalet personer med yrkestitlarna lärare, undersköterska, snickare, elektriker, rörmokare och företagare på valsedlarna. Foto: SVT

Lärarmyten

Men myten om att lärarna främst finns hos Liberalerna stämmer inte. De återfinns i samtliga riksdagspartier.

Har det då någon betydelse om någon yrkesgrupp är överrepresenterad i till exempel riksdagen?

Enligt professor Magnus Hagevi på Linnéuniversitet i Växjö är det osäkert.

-Man kan se det på två sätt. Dels att personen ska representera ett yrke, dels att den ska företräda en åsikt, säger han.

Men syns det då i politiken att det till exempel är många lärare i de politiska församlingarna?

-Det vet vi inte, det är inte undersökt.

”Stark partidisciplin”

Även statsvetaren Patrik Öhberg i Göteborg ställer sig tveksam till hur stor roll fler eller färre av en viss yrkesgrupp spelar.

-I och med att vi har en stark partidisciplin i Sverige så finns det inte riktigt utrymme för de enskilda politikerna att solospela i politiken. Det är ju partierna kollektivt som lägger fram en linje som man vill att partiet ska företräda, säger han.

Men tillägger samtidigt:

-Det finns alltid en risk att vissa perspektiv inte kommer att belysas – eller att vissa perspektiv belyses för mycket därför att det finns en viss tyngdpunkt i politiken.

53 000 individer finns på listorna till kommun-, landsting- och riksdagsvalet den 9 september. Av dem har ca 43 000 angivit någon form av titel eller yrke.

Vanligaste yrke på valsedlarna i årets val är:

  • 3 058 företagare/egenföretagare
  • 2 870 lärare/förskolelärare
  • 1 797 student/studerande
  • 1 651 ingenjör
  • 1 355 undersköterska
  • 1 328 ekonom
  • 825 sjuksköterska
  • 767 lantbrukare/bonde
  • 633 socionom/socialsekreterare
  • 590 civilingenjör

Källa: SVT

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Valkompassen 2018

Mer i ämnet