Vad gäller för Danmark och Norge?
– Danmark och Norge uteslöt inte utplacering av kärnvapen inom ländernas gränser när man gick med i Nato. Det skedde först flera år senare, när frågan om eventuell utplacering av kortdistansrobotar väcktes. Då tog man gemensamt avstånd från tanken på att förvara kärnvapen på sina respektive territorier under rådande betingelser,
– Det var en uttalad policy, snarare än ett juridiskt beslut. Sedan dess har denna policy definierats i mer specifika termer, och kommit att inbegripa besök vid hamnar och överflygningar. Danmark och Norge har historiskt sett strävat efter att koordinera sin policy vad beträffar kärnvapen, säger Hans Kristensen som leder FAS forskning om världens kärnvapenmakter.
HÄR kan du själv utforska de kärnvapen som finns i världen.
Vad händer i Sverige och Finland?
– Jag tror att de önskar att gå med i alliansen på samma premisser som Danmark och Norge, som höll öppet för olika valmöjligheter, och sedan gradvis finjustera sin policy de kommande åren. Det kommer att bli en öppen debatt, både inom Norden och internationellt, så de måste förtydliga sin hållning angående besök, överflygningar och utplaceringar.
– Men det vore märkligt om de inte skulle följa modellen som Danmark och Norge har skapat. Vad gäller den starka ställningen i frågan om ickespridning och nedrustning av kärnvapen som Finland och Sverige har haft både nationellt, på nordisk nivå och internationellt, så vore det mycket märkligt om de helt skulle byta riktning och överge de förbehåll som de har haft angående kärnvapen i regionen. Det ligger inte i Finlands eller Sveriges intresse – eller de andra nordiska eller baltiska länderna – att mängden kärnvapen ökar i regionen.
Finns indikationer att någon vill placera kärnvapen i Sverige eller Finland?
– Med tanke på att varken USA, Storbritannien eller Frankrike har bett Finland och Sverige om tillstånd att placera dem där, så har dessa länders regeringar förmodligen dragit slutsatsen att det inte finns behov av någon specifik policy i det avseendet just nu. Och man kan faktiskt hävda att övningen med B-52:or över Sverige visar att det redan finns en acceptans för kärnvapenkapabla – men inte kärnvapenbestyckade – amerikanska enheter över svenskt territorium.
Under de senaste åren har amerikanska bombflygplan av modellen B-52, som kan bära både konventionella kryssningsrobotar och kärnvapen, övat i svenskt luftrum. Så sent som i september gjorde de för första gången – så vitt känt – en flygning på låg höjd över Stockholm, eskorterade av svenska Jas 39 Gripen stridsflygplan, vars uppgift är att skydda B-52:orna. (Reds anmärkning).
