Inrikes

Finlands statsminister Sanna Marin uttalade sig i Yle på lördagskvällen då hon bekräftade att Finland inte utesluter kärnvapen på sitt territorium. Foto: Ole Berg-Rusten/TT

FOI-expert: Att avstå från kärnvapen kan uppfattas som undfallenhet mot Ryssland

Uppdaterad
Publicerad

Att Sverige och Finland nu inte utesluter kärnvapen på eget territorium är en markering mot Ryssland. Det säger forskningsledaren och Nato-experten Robert Dalsjö vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).

– Sverige har sedan länge strävat att så mycket som möjligt behålla säkerhetspolitisk handlingsfrihet och inte binda våra händer i förväg, för det fall att en kris skulle inträffa.

Finlands statsminister Sanna Marin uttalade sig i Yle i lördags och bekräftade att Finland inte utesluter kärnvapen på sitt territorium. Uttalandet föregicks av uppgifter i tidningen Iltalehti att finska regeringens lagförslag om anslutning till Nato snart skickas på remiss.

På tisdagen gjorde både Sveriges ÖB Micael Bydén och statsminister Ulf Kristersson (M) liknande uttalanden. FOI:s Robert Dalsjö förklarar vad det handlar om:

– Kärnvapen är ett trumfkort i det internationella maktspelet. Finland och Sverige går med i Nato för att få skydd mot Ryssland, som har kärnvapen och ofta hotar med att använda dessa. Utan kärnvapen skulle Nato inte kunna sätta hårt mot hårt mot Ryssland och därför heller inte kunna skydda oss, säger Robert Dalsjö som studerat Natos kärnvapendoktrin noga.

Forskningsledare och Nato-expert Robert Dalsjö vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Foto: Niklas Kärreskog

Få experter bedömer dock att det är sannolikt att någon av Natos kärnvapenmakter skulle placera kärnvapen på finskt eller svenskt territorium – om inte kärnvapenbärande flygplan eller marina fartyg måste passera ländernas territorier.

– Ett beslut om att inte tillåta kärnvapen i fredstid skulle kunna uppfattas som undfallenhet mot Ryssland, vilket skulle vara särskilt olyckligt nu när Ryssland bedriver ett angreppskrig för att utplåna en demokratisk europeisk stat och dessutom hotar med kärnvapen.

HÄR kan du utforska världens kärnvapenmakter.

Norge och Danmark gjorde undantag

Tre Nato-medlemmar har i dag kärnvapen (USA, Frankrike eller Storbritannien). Inga av dessa har placerats på nya medlemmars territorier sedan kalla kriget tog slut.

När Norge och Danmark blev medlemmar begränsade de sitt engagemang så att varken basering av kärnvapen eller permanent basering av konventionella styrkor tilläts på ländernas territorium i normal fredstid.

För närvarande har sju Nato-länder speciellt certifierade stridsflygplan (USA, Tyskland, Nederländerna, Italien, Turkiet, Belgien och Grekland) som kan bära USA:s taktiska kärnvapenbomber B61 som är placerade i Europa.

– Om vi vill ha det skydd som kärnvapen ger vore det skenheligt och egoistiskt att ändå politiskt markera mot dem, vilket skulle försvaga vår ställning inom alliansen, säger Robert Dalsjö.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör William Alberque, direktör vid ansedda International Institute for Strategic Studies, analysera hur Sveriges delaktighet i Nato:s kärnvapenhanteringen kan komma att se ut. Foto: SVT/USA:s flygvapen

USA förvarar kärnvapen i Europa – Sveriges brev till Nato

Den 5 juli 2022 överlämnade Sveriges regering ett ”Letter of intent” som var undertecknat av dåvarande utrikesminister Ann Linde (S). Brevet är en avsiktsförklaring från Sverige. Brevet skrevs samma dag som Nato bjöd in Sverige som ansökarland.

Ett stycke avhandlar frågan om kärnvapen och Sveriges lojalitet gentemot försvarsalliansen Nato.

”Sverige accepterar Natos inställning till säkerhet och försvar, vilket inkluderar den avgörande roll som kärnvapen spelar, och har för avsikt att delta fullt ut i planeringsprocessen för Natos militära struktur och kollektiva försvar, samt är berett att sätta in styrkor och förmågor för alla alliansens uppdrag”, skrev Sveriges regering i brevet som SVT publicerade.

HÄR kan du läsa Ann Lindes brev till Nato.

Socialdemokratiska partistyrelsen har dock på sitt möte den 15 maj 2022 beslutat att ”Socialdemokraterna ska därmed verka för att Sverige, om ansökan godkänns av Nato, uttalar unilaterala förbehåll mot utplacering av kärnvapen och permanenta baser på svenskt territorium.”

Sedan kalla kriget förvarar USA taktiska kärnvapenbomber (B61) i fem Natoländer i Europa. Omkring 100 bomber förvaras på sex militärbaser i Tyskland, Belgien, Nederländerna, Italien och Turkiet, enligt organisationen Federation of American Scientists.

Stridsflygplan av modellerna F-15, F-16, F-35 och Tornado är certifierade att bära B61-bomberna. 

HÄR kan du utforska världens kärnvapenstyrkor.

Relaterat

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.