Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Larma i tid, avdramatisera samtalet och ha inte förutfattade meningar – här ger Erik Ulnes på Rädda Barnen tre tips till vuxna som finns i de här barnens närhet. Foto: Stian Lysberg Solum/TT/Micke Jansson/SVT

Experten: Så kan du rädda barn som riskerar bli bortfört

Uppdaterad
Publicerad

Det handlar om att lyssna på vad barn vill och ge dem utrymme att tala, det menar Erik Ulnes, socionom på Rädda barnen vars hjälptelefon ofta får frågor från barn som lever i en hederskontext. 

-Man behöver inte veta något om hedersvåld, men det är du som spanskalärare eller fotbollstränare som är expert på barnet.

Det har ofta funnits varningstecken kring de barn som förts ut ur landet eller lämnats kvar där mot sin vilja, visar SVTs granskning. I många fall är socialtjänsten redan involverad i familjen, eller så har något syskon, förälder eller barnet själv varit orolig över en kommande utlandsresa. 

Sandras barn fördes bort till Saudiarabien när de var ett och tre år, trots att hon hade berättat om sin oro för det redan före förlossningen. 

SVT Nyheter granskar

– Om bara någon hade orosanmält, då hade jag kanske förstått hur farlig situationen var, säger hon nu.

I Sandras fall så anmälde aldrig sjukhuset till socialtjänsten, trots att de skrev i journalerna att de borde göra det. 

Det räcker med oro 

Men man behöver inte vara expert på hedersvåld, eller veta säkert att något ska gå galet för att anmäla till socialtjänst eller polis, säger Erik Ulnes. Det räcker med att man är orolig. 

Han har mött och talat med många unga som lever med hedersvåld eller förtryck hemma. Han menar att det viktiga är att vara öppen, och öppna för samtal oavsett om man är danslärare eller fotbollstränare. 

-När det handlar om såväl könsstympning som sexuella övergrepp så är det sånt stort gap att berätta för vuxenvärlden. Det är fyllt av skuld och skam och oro över hur vuxenvärlden ska reagera eller om det är något man själva gjort fel. Om fotbollstränare pratar om detta och om man pratar om det i skolan så minskar man gapet och svårigheten att kunna berätta för en vuxen.  

Det här är hedersförtryck

Att leva med hedersrelaterade begränsningar och bestraffningar innebär att det finns förväntningar och krav på att familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen sätts framför de egna. Kvinnors sexualitet och intima relationer är ofta hela familjens angelägenhet eftersom det kan påverka familjens anseende. Flickor och kvinnor som sexdebuterat innan äktenskapet, bryter mot de normer och värderingar som gäller och riskerar att bli bestraffade med våld.

Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende och status. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder. Det kan också medföra att flickor och kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, och att de skuldbeläggs om det kommer fram.

Ogifta kvinnors oskuld och gifta kvinnors kyskhet är två centrala ideal för människor som praktiserar hedersnormer. Val av partner är till exempel många gånger inte en individs eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv. Upprätthållande av oskuldsidealet sker genom könssegregation, invaderande föräldraskap, barn- och tvångsäktenskap samt könsstympning.

Hedersrelaterat våld och förtryck förekommer inom många kulturer och religioner.

Källa: Hedersförtryck.se

Är du utsatt för hedersförtryck? Hit kan du vända dig

Till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor.

Akuta händelser

Vid akuta händelser bör du alltid kontakta 112. Om händelsen inte är akut, men du ändå behöver kontakt med sjukvård kan du ringa till Vårdguiden 1177 för att få hjälp om vart du kan vända dig inom vården.

Socialtjänsten

De flesta kommuner i Sverige har ett journummer dit man kan ringa om man är i akut behov av hjälp under kvällar och helger. Mer information finns på din kommuns hemsida.

Ungdomsmottagningen

På samlingssidan umo.se finns kontaktvägar till alla landets ungdomsmottagningar. Hit kan du vända dig om du är mellan 13 och 25 år. Det går även att ringa och skicka in frågor via mejl.

Origo

Resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ring anonymt och gratis under vardagar kl 09.00-16.00 på 020-25 30 00 – samtalet syns inte på telefonräkningen. Du kan också ställa en hemlig fråga här.

Eller till ett urval av organisationer och föreningar i Sverige:

GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime

Om du själv är utsatt eller om någon i din närhet är utsatt kan du ringa till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.

Kvinnofridslinjen

På uppdrag av regeringen bemannar nationellt centrum för kvinnofrid telefonlinjen dygnet runt, året om. Samtal till linjen syns inte på telefonräkningen och är helt kostnadsfria. Kvinnofridslinjen går att nå på telefon: 020 50 50 50.

BRIS – Barnens rätt i samhället

Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.

Rädda Barnen

Den som är barn eller ungdom kan prata med Rädda Barnen om hedersrelaterat förtryck, våld, begränsningar, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap och könsstympning i chatten ”Kärleken är fri”. Chatten är öppen tisdag–torsdag klockan 13.00–15.00 och måndag–torsdag och söndag klockan 19.00–21.00.

Kvinnojourer

Det finns flera kvinnojourer runt om i landet som erbjuder stöd och hjälp. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har samlat alla jourer på sin hemsida roks.se.

Unizon

Riksförbundet Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över hela landet. Via deras hemsida, unizonjourer.se, finns kontaktvägar till jourer och stödverksamhet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

SVT Nyheter granskar

Mer i ämnet