Vården, skolan och socialtjänsten. Alla tre står inför enorma påfrestningar, visar de rapporter som länsstyrelserna lämnat in till Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap (MSB) gällande kommunernas situation i flyktingfrågan.
Kommunerna har fått ge sin bild kring två frågeställningar, den nuvarande situationen samt ett scenario med kraftigt ökad flyktingström.
Bilden som kommunerna ger av situationen är också dyster.
– Det är en välkänd bild. Vi är i ett läge där vi tar emot fler flyktingar än vad vi någonsin har gjort och det sätter våra system under väldigt svår press, kommenterar justitieminister Morgan Johansson (S).
– Samtidigt vet vi att det är väldigt olika fördelat. En slutsats som jag drar är att det blir ännu viktigare att få fram anvisningslagen, som gör det möjligt att fördela ansvaret på ett bra sätt över landet.
Höjt anslagen
Statsminister Stefan Löfven fick också frågan vid en pressträff i Göteborg vad man ska göra:
– Vi har höjt anslagettill kommunerna, både schablonbeloppet för alla människor som kommer hit, och det speciella schablonbeloppet för de asylsökande barnen som behöver plats i skolan, där har vi gjort en 50-procentig höjning. Vi har en diskussion tillsammans med Sveriges kommuner och landsting om vad vi kan bidra med mer, sade han.
Situationen som kommunerna beskriver är likartad över hela landet – redan nu ansträngd och med stor risk att förvärras.
– Kommunerna behöver fler lokaler, fler lärare, fler socialsekreterare, fler som tar hand om ensamkommande flyktingbarn. Det behövs mer av allt och det är jättesvårt, i ett kort perspektiv i alla fall, säger Håkan Söderholm vid Länsstyrelsen i Västernorrland.
I Skåne lyfter man fram situationen gällande ensamkommande flyktingbarn.
– Situationen är mycket ansträngd i Malmö och Trelleborg vad gäller ensamkommande barn. Det är viktigt att Migrationsverket anstränger sig extra mycket för att få ut barnen till handräckningskommunerna i resten av Sverige, säger Gert Jacobsson, beredskapshandläggare vid Länsstyrelsen i Skåne.
Varnar för resursbrist
I Blekinge län varnar man för resursbrist inom skolan och för nationell kompetensbrist då risken finns att utbildningskvalitén sjunker.
– Det mest allvarliga är att hitta behöriga lärare. Om lösningen blir att man trycker in fler och fler elever i en klass ökar lärarbristen och man riskerar utbildningsnivån, säger Lars Olsson, avdelningschef vid avdelningen för samhällsutveckling.
Hur nära är ni en kritisk nivå?
– Om det fortsätterpå den här nivån, då kan man nå den gränsen inom ett par månaders tid.