Foto: TT arkiv

Försäkringskassan JK-anmäls om nekad assistans

Publicerad

Oklarheterna om vad som ger rätt till statlig assistansersättning är många och flera instanser bedömer olika. Nu anmäls Försäkringskassan och anklagas för domstolstrots efter hur de tolkat en dom om sondmatning från Högsta förvaltningsdomstolen.

Förra året granskade SVT Försäkringskassans allt hårdare bedömning av vem som har rätt till personlig assistans.

Många är oense om hur LSS, Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade, ska tolkas. I april i år slog Högsta förvaltningsdomstolen fast att egenvård i form av sondmatning är ett grundläggande behov för en person, som kan ge rätt till personlig assistans.

Samtidigt hävdar Försäkringskassan att det måste avgöras från fall till fall hur stor del av matningen som kan ge rätt till ersättning.

Nu begär Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) att Justitiekanslern (JK) ska granska hur Försäkringskassan har tolkat domen.

Därför nekas fler svårt sjuka hjälp

Trotsar domstol

”Vi anser att Försäkringskassan ägnar sig åt domstolstrots och detta måste justitiekanslern granska”, skriver RBU i sin anmälan.

Försäkringskassan anser sig, enligt uppgift till TT, ha gjort en korrekt tolkning och vill inte spekulera i vad en JK-granskning kan leda till.

Statsrådet med ansvar för assistansersättning, barn- och äldreminister Lena Hallengren (S), är inte nöjd med hur lagen fungerar.

– Jag är inte nöjd med att de domar som faller så kraftigt förändrar rättspraxis och människors livsvillkor. Att det sker helt utan att det finns något politiskt beslut bakom, sade Hallengren när riksdagen på begäran av Kristdemokraterna debatterade rättsläget inom personlig assistans.

Det finns för många oklarheter, anser hon. Därför är det viktigt att riksdagen över partigränserna tar sig an arbetet från den utredning om bland annat assistansersättningen som regeringen tillsatt och som ska vara klar i slutet av året. Den kan bidra till att göra lagen tydligare.

Löser inget

Men Kristdemokraternas Emma Henriksson tror inte att det kan lösa så mycket. Hon kritiserar regeringens tilläggsdirektiv till utredningen. Enligt regeringen har det tidigare kravet på besparingar inom LSS och assistansen slopats. Det är bara sken, enligt Henriksson.

Nu talas det om att det inte får kosta mer än dagens nivåer, noterade hon under debatten.

– Är det dagens nivå som är rimlig, den som innebär att den som inte kan andas inte kan vara säker på att det är ett grundläggande behov? sade hon.

Henriksson framhöll att kostnaderna de senaste åren, sedan regeringen började ge Försäkringskassan order om att bryta kostnadsutvecklingen, har gått ner med flera miljarder kronor. För några år sedan hade över 16 100 personer statlig assistansersättning, en ersättning som funktionshindrade med behov av hjälp över 20 timmar per vecka kan beviljas. I april i år var det cirka 1 500 personer färre.

– Man har inte fria händer, det har ingen utredning. Vad LSS-insatserna sedan kostar, det får vi se. Det är inte en budget som styr vilka insatser man får, det är själva lagstiftningen som gör det, svarade Lena Hallengren.

Fakta: Personlig assistans

Visa
  • Lagstiftningen bakom assistansen är en rättighetslag för funktionshindrade (LSS), som infördes 1994.
  • 1994 fick 6 100 personer statlig assistansersättning. 20 år senare var de över 16 000.
  • Den statliga ersättningen är till för dem med hjälpbehov över 20 timmar per vecka. Kommuner ska stå för assistansen för dem med mindre behov än 20 timmar/vecka.
  • I januari i år hade cirka 14 800 statlig assistans, cirka 1 300 färre än 2015.
  • Mellan år 2000 och 2015 fördubblades utgifterna från knappt 14 till 29 miljarder kronor, om kommunernas och statens kostnader läggs samman.
  • Den statliga assistansersättningen, den större delen, ökade från drygt 11 till nästan 25 miljarder under samma period.
  • Inför 2016 uppmanade regeringen Försäkringskassan att bidra till att bryta utvecklingen av kostnaderna.
  • Samma år minskade utgifterna för den statliga ersättningen till 21,5 miljarder.
  • 2017 beräknas utfallet ha blivit 23,3 miljarder.
  • Kommunerna bedöms ha fått ökade kostnader med flera miljarder sedan fler fått avslag på statlig assistans och ansvaret för hjälpen hamnat hos kommunerna istället.
  • En utredning har arbetat med en översyn av LSS sedan 2016. Den ska vara klar den 15 december i år.

Källor: Regeringskansliet, Försäkringskassan

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Kritik mot nya assistansregler

Mer i ämnet