Stig Larsson, entomolog, har studerat tallprocessionsspinnare i Sverige. Systerarten ekprocessionsspinnare har brett ut sig i Tyskland där de orsakar stora hälsoproblem. Foto: Daniel Karmann/dpa/TT / Li Gessbo/SLU

Forskaren om tyska larvinvasionen: ”Ibland blir det explosionsartade utbrott”

Uppdaterad
Publicerad

Varmare väder har fått ekprocessionsspinnaren att tåga norrut i Europa. Larvernas mikroskopiska hår kan orsaka reaktioner som känns som att gnida brännässlor mot huden. Risken att insekten når Sverige är svår att beräkna, men redan nu lever en liknande art i landet.

– Normalt är de ovanliga, men ibland blir det explosionsartade utbrott, då är det ett jättebekymmer, säger entomologen Stig Larsson.

Processionsspinnare är en sorts fjäril som finns i olika arter. Den art som nu belägrat delar av Tyskland kallas ekprocessionsspinnare. Fjärilen har emellanåt observerats i Sverige, men ännu inte dess larver.

– Den har visat sig expandera norrut i kontinentala Europa och det tror man beror på ett varmare klimat. Men den har ännu inte nått Sverige i den meningen att den reproducerar sig här, säger Stig Larsson, professor emeritus i entomologi vid SLU.

Klimatkrisen

Däremot finns larvpopulationer av systerarten tallprocessionsspinnare redan i delar av södra Sverige, främst i de sydliga delarna av Gotland men även norrut på Öland.

”Som väldigt kraftulla angrepp av brännässlor”

Det är fjärilens larver som kan orsaka hälsoproblem hos människor. Anledningen är de tusentals sylvassa hårstråna som växer på deras kroppar.

– Håret har små hullingar och tränger in i huden. Som en sticka, säger Stig Larsson.

– De orsakar allergiska symptom som kan liknas vid väldigt kraftfulla angrepp av brännässlor. Säg att du lägger en krans av brännässlor runt halsen och klämmer åt, sådana effekter blir det av kraftig exponering av håren.

Man måste heller inte röra vid en larv för att utsättas för dess hår. När insekten ömsar skinn hamnar håren i naturen.

Orsakade stora hälsoproblem på Gotland

De populationer av tallprocessionsspinnare som lever i Sverige är i dag mycket små, och det krävs otur för att drabbas av en allergisk reaktion. Men mellan 2004 och 2008 ökade antalet larver plötsligt explosionsartat på södra Gotland.

En enkätstudie från 2006 som publicerats i Läkartidningen konstaterade att larverna orsakade stora hälsoproblem.

– Problemen beror helt på hur många larver det finns – ju fler larver desto större risk att bli drabbad.

”Kommer öka och minska”

Vad som orsakade larvökningen då är svårt att svara på, men Stig Larsson tror det var en kombination av varmt väder, färre fiender och andra gynnsamma faktorer som råkade sammanfalla.

– De kommer att öka och minska, det har de gjort regelmässigt under lång tid. När och hur de eventuellt kommer öka i antal på Gotland igen är omöjligt att säga.

Det mesta tyder däremot på att de sydligare ekprocessionsspinnarna frodas i varmare klimat. Om temperaturerna i Sverige stiger är det därför inte osannolikt att larven kan komma att nå även Sverige.

– Det skulle man kunna tänka sig. Rent allmänt kan man tänka sig att flera insektsarter får ett större utbredningsområde i ett varmare klimat.

Fakta: Symptom och första hjälpen

Symptom:

Vid kontakt med larverna kan deras hår tränga in i hud och slemhinnor, där de framkallar lokal inflammation. Vanligast är en stickande känsla samt rodnad, svullnad och ibland blåsor på exponerade områden. Symptomen kan utvecklas inom några timmar och kan kvarstå i någon dag eller upp till en vecka.

Så här ska du göra vid hudkontakt:

  • Ta av förorenade kläder, ringar och klockor.
  • Skölj med rikliga mängder vatten. Torka med hårtork, ej handduk. Undvik att klia och gnugga på drabbat område.
  • Avlägsna hårstrån med hjälp av pincett och förstoringsglas. Man kan också försöka ta bort håren försiktigt med t.ex. tejp.
  • Besvären kan lindras med t ex kortisonsalva/kräm.
  • Vid mycket kraftiga eller långvariga besvär kan det bli aktuellt att uppsöka läkare

Källa: Giftinformationscentralen

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Klimatkrisen

Mer i ämnet