• Viktigt meddelande:

    Det brinner i en fabrik i Malå. På grund av kraftig rökutveckling uppmanas alla i området att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. Läs mer

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Professorn: ”Om det kom en neurosedynskandal skulle vi inte upptäcka den i dag” Foto: Niclas Berglund/SVT

Forskarlarm: Dålig koll på vad som leder till fosterskador

Publicerad

Om man äter medicin när man är gravid – vad händer med fostret då? Den frågan blir allt svårare att svara på, eftersom svensk statistik över fosterskador med åren blivit sämre. Flera läkare och forskare varnar nu för att det blivit svårare att upptäcka om läkemedel eller miljögifter ger upphov till fosterskador.

Professor Karin Källén är orolig. Hon håller sedan länge i registret över fosterskador som finns hos Socialstyrelsen, och ser nu hur det blir sämre för varje år som går.

– Om det kom en ny neurosedynskandal skulle vi inte upptäcka den i Sverige i dag, säger hon.

Fosterskaderegistret, som kartlägger samband mellan skador och till exempel läkemedel, gör det bara på de barn som föds. På de foster som aborteras på grund av skador, finns ingen koll på vad den gravida kvinnan till exempel använt för läkemedel.

I takt med att fosterdiagnostiken blir bättre, upptäcks fler missbildningar tidigt, och fler sådana graviditeter slutar numera med abort. De fosterskadorna registreras, men anonymt. Vem som väntade barnet, vet man inte. Alltså inte heller om kvinnan åt några särskilda läkemedel.

– Det kan också handla om påverkan från miljögifter eller virus, säger Karin Källén. Om till exempel corona eller ett vaccin påverkar på något sätt, kommer vi ha väldigt svårt att se det.

Känsliga uppgifter

Skälet till att det fattas uppgifter är att det historiskt har varit känsligt att registrera vem som gör en abort. För att få till statistiken måste lagen ändras, något som en statlig utredning pekade på och föreslog redan 2004. Sedan dess har det inte hänt så mycket. Socialdepartementet vill till SVT inte kommentera frågan på annat sätt än att den är “under beredning”.

En av flera som är oroade över att lösningen dröjer är barnläkaren Birger Winblad. Han är professor emeritus i pediatrik och har tillsammans med forskarkollegor i flera skrivelser och över många år varnat för problemet.

– Minst lika viktigt som att upptäcka riskerna är att kartlägga vad som inte är farligt, säger han till SVT. Många kvinnor behöver läkemedel för sin hälsa och för att graviditeten ska bli bra. Då är det viktigt att kunna säga vilka läkemedel som inte innebär ökad risk, säger Birger Winblad.

Neurosedynskandalen inträffade i början på 1960-talet. Flera barn som dog, eller föddes med stora skador, visade sig ha mammor som ätit ett och samma läkemedel. Det handlade om sömnmedlet neurosedyn, med den verksamma substansen Talidomid. Det ansvariga läkemedelsbolaget, Astra, fick betala skadestånd till de omkring 180 barn som drabbats i Sverige.

Händelsen ledde till att Socialstyrelsen upprättade ett register över fosterskador som sedan dess kartlagt sambandet mellan fosterskador och det som kan ligga bakom, till exempel läkemedel.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer