Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Det förs ingen nationell statistik över antalet barn som blir bortförda eller kvarhållna i ett annat land. Men SVT:s kartläggning visar att det handlar om minst 916 barn under fem år. I videon förklarar reporter Sarah Ibrahim, vad ärendena handlar om. Foto: SVT

Granskning: Minst 916 barn har förts ut ur Sverige

Uppdaterad
Publicerad

Minst 916 barn har förts ut ur Sverige under fem år. Över 400 barn har förts till länderna som Sverige har ett upparbetat samarbete med enligt Haagkonventionen men ändå är det stora problem när ett barn blir kvarhållet visar SVT:s fortsatta granskning av barnbortföranden.

– Jag vill att fler ska veta att det här kan hända, säger Lara som lyckades få hem sina barn när pappan höll kvar dem i en vårdnadstvist i Turkiet.

Majoriteten av bortförandena sker i en hederspräglad kontext, barn förs ut på ”uppfostringsresa” eller för att giftas bort eller könsstympas, förra året fördes nästan hälften av de hedersrelaterade fallen till Somalia och Irak. Men allt fler fall rör vårdnadstvister. De flesta barnen förs till länder där Haagkonventionen inte gäller. Då har Sverige liten möjlighet att få tillbaka barnet.

Halas dotter är ett av de barnen, hon blev bortförd till Jordanien av sin pappa när hon var 8 år gammal. Om några månader fyller dottern 18 år och ska gifta sig.

Hör Hala berätta om dotterns bortförande i klippet nedan. Här finns delar av granskningen på arabiska.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
”Jag önskar att jag får krama henne innan jag dör”, säger Hala om dottern. Foto: Sara Cosar/SVT

Många bortföranden bottnar i vårdnadstvister

Att försöka få tillbaka ett bortfört barn är inte bara svårt och tidskrävande, det är även kostsamt. Rasouls treåriga dotter kidnappades av sin mamma vid jul 2016. Rasoul hade precis vunnit en lång vårdnadstvist och fått ensam vårdnad om barnet. Då bestämde mamman att föra barnet till hemlandet Marrocko.

Idag har det gått sju år sedan Rasouls dotter försvann.

– Hoppet att hon kommer tillbaka kommer aldrig försvinna, säger Rasoul. Men efter 18 resor till Marocko och hundratusentals kronor som gått till advokater och privatdetektiver, har han tillfälligt behövt pausa letandet.

Hör honom berätta om kampen att få tillbaka sin dotter i klippet nedan.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I lägenheten finns många spår av dottern, hennes leksaker finns kvar precis som julklappen hon skulle få av Rasouls syster julen 2016. Foto: Urban Ermling/SVT

Hälften av barnen fick inget skydd – trots ansökan om utreseförbud

Ett verktyg som socialtjänsten har för att försöka stoppa barn från att bli bortförda är lagen om utreseförbud. Bara hälften av barnen har dock fått skyddet när socialtjänsten sökte om utreseförbudet sedan lagen börjat gälla år 2021, visar SVT:s granskning.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
I ett av fallen spelades pappan in när han planerade att föra bort dotter till Pakistan. Här hör du delar av inspelningen. Foto: Sara Cosar/SVT

Den nya lagen hjälpte inte Sandras barn som fördes bort till Saudiarabien när de var ett och tre år, trots att hon hade berättat om sin oro för det redan före förlossningen. 

-Om bara någon hade orosanmält, då hade jag kanske förstått hur farlig situationen var, säger hon.

Sjukhuset anmälde aldrig till socialtjänsten, trots att de skrev i journalerna att de borde göra det. När Sandra sedan bad om skydd för sina två andra barn, fick inte heller de ett reseförbud.

Hör henne berätta om saknaden av barnen i klippet nedan.

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video
Hör ”Sandra” berätta om dagen hon insåg att hennes barn blivit bortförda. Foto: Sara Cosar/SVT

Endast en tredjedel kommer tillbaka

Över 400 barn har förts till länderna som Sverige har ett upparbetat samarbete med enligt Haagkonventionen men ändå är det stora problem när ett barn blir kvarhållet visar SVT:s fortsatta granskning av barnbortföranden. Men det går lättare.

– Jag vill att fler ska veta att det här kan hända, säger Lara som lyckades få hem sina barn när pappan höll kvar dem i en vårdnadstvist i Turkiet. Det kan vara annorlunda rättssystem i andra länder, där mannen har lättare att få ensam vårdnad. Men det finns hjälp att få.

Anna och hennes syskon blev fast i Turkiet efter en semesterresa med sin pappa. Hör familjen berätta om kampen för att få komma hem i inslaget. Foto: SVT

Det här är hedersförtryck

Att leva med hedersrelaterade begränsningar och bestraffningar innebär att det finns förväntningar och krav på att familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen sätts framför de egna. Kvinnors sexualitet och intima relationer är ofta hela familjens angelägenhet eftersom det kan påverka familjens anseende. Flickor och kvinnor som sexdebuterat innan äktenskapet, bryter mot de normer och värderingar som gäller och riskerar att bli bestraffade med våld.

Kontrollen av flickors och kvinnors sexualitet betraktas som nödvändig för att upprätthålla familjens anseende och status. Det innebär att rykten kan räcka för att en familj ska anses förlora sin heder. Det kan också medföra att flickor och kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp inte vågar berätta om det, och att de skuldbeläggs om det kommer fram.

Ogifta kvinnors oskuld och gifta kvinnors kyskhet är två centrala ideal för människor som praktiserar hedersnormer. Val av partner är till exempel många gånger inte en individs eget val utan en angelägenhet för familjen eller ett större kollektiv. Upprätthållande av oskuldsidealet sker genom könssegregation, invaderande föräldraskap, barn- och tvångsäktenskap samt könsstympning.

Hedersrelaterat våld och förtryck förekommer inom många kulturer och religioner.

Källa: Hedersförtryck.se

Är du utsatt för hedersförtryck? Hit kan du vända dig

Till socialtjänsten, hälso- och sjukvården eller polisen där du bor.

Akuta händelser

Vid akuta händelser bör du alltid kontakta 112. Om händelsen inte är akut, men du ändå behöver kontakt med sjukvård kan du ringa till Vårdguiden 1177 för att få hjälp om vart du kan vända dig inom vården.

Socialtjänsten

De flesta kommuner i Sverige har ett journummer dit man kan ringa om man är i akut behov av hjälp under kvällar och helger. Mer information finns på din kommuns hemsida.

Ungdomsmottagningen

På samlingssidan umo.se finns kontaktvägar till alla landets ungdomsmottagningar. Hit kan du vända dig om du är mellan 13 och 25 år. Det går även att ringa och skicka in frågor via mejl.

Origo

Resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck. Ring anonymt och gratis under vardagar kl 09.00-16.00 på 020-25 30 00 – samtalet syns inte på telefonräkningen. Du kan också ställa en hemlig fråga här.

Eller till ett urval av organisationer och föreningar i Sverige:

GAPF – Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime

Om du själv är utsatt eller om någon i din närhet är utsatt kan du ringa till GAPF:s stödjour för råd, stöd och hjälp: 070 000 93 28. Stödjouren är öppen dygnet runt, du som ringer kan vara helt anonym och samtalet är kostnadsfritt.

Kvinnofridslinjen

På uppdrag av regeringen bemannar nationellt centrum för kvinnofrid telefonlinjen dygnet runt, året om. Samtal till linjen syns inte på telefonräkningen och är helt kostnadsfria. Kvinnofridslinjen går att nå på telefon: 020 50 50 50.

BRIS – Barnens rätt i samhället

Du som är under 18 år kan ringa till Bris och tala med en kurator. Deras telefonnummer är 116 111 och alla samtal är anonyma. Samtalet är kostnadsfritt och syns inte på telefonräkningen.

Rädda Barnen

Den som är barn eller ungdom kan prata med Rädda Barnen om hedersrelaterat förtryck, våld, begränsningar, rättigheter, kärlek, tvångsäktenskap och könsstympning i chatten ”Kärleken är fri”. Chatten är öppen tisdag–torsdag klockan 13.00–15.00 och måndag–torsdag och söndag klockan 19.00–21.00.

Kvinnojourer

Det finns flera kvinnojourer runt om i landet som erbjuder stöd och hjälp. Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har samlat alla jourer på sin hemsida roks.se.

Unizon

Riksförbundet Unizon som samlar över 130 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer över hela landet. Via deras hemsida, unizonjourer.se, finns kontaktvägar till jourer och stödverksamhet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

SVT Nyheter granskar

Mer i ämnet