Det har gått fem år sedan den svenska medborgaren och förläggaren Gui Minhai försvann från sitt semesterhus i Thailand för att sedan dyka upp i förvar i Kina. Foto: Anders Wiklund/TT

”Gui Minhais dom – en hård läxa för Sverige”

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Fallet Gui Minhai har varit en hård läxa för svenska myndigheter: Ekonomisk öppenhet är inte alltid ett steg mot demokratiska värderingar. Och varken svenska affärer eller svensk politik tycks ha varit tillräckligt viktiga för att få Kina att rucka ens en millimeter på sina beslut.

Marie Nordstrand

Utrikesreporter

Så plötsligt var det där, beskedet om att förläggaren Gui Minhai dömts till tio års fängelse. Enligt domstolen fälls han för att ha försett utländsk makt – gissningsvis Sverige – med underrättelser. Utöver det hävdar Kina att han självmant skulle avsagt sig sitt svenska medborgarskap.

Det hela är minst sagt förvånande och på UD satte man förmodligen kaffet i vrångstrupen när uppgifterna kom i morse. När Kinas talesperson, Zhao Lijian, fick frågan om svenska diplomater fått träffa Gui Minhai inför domen svarade han att ”konsulära visiter pausats på grund av spridningen av Coronaviruset”.

Försvunna förläggaren Gui Minhai

Frågan är dock om det verkligen är Covid-19 som stoppat de svenska besöken. Kommunikationen mellan UD och Kina i frågan Minhai, sägs vara minst sagt fåordig. Och relationerna mellan Sverige och Kina är frostigare än någonsin.

Kinas ekonomi lockade

Det har gått fem år sedan den svenska medborgaren och förläggaren Gui Minhai försvann från sitt semesterhus i Thailand för att sedan dyka upp i förvar i Kina.

På den tiden stoltserade fortfarande Sverige över sina goda relationer till den kinesiska staten. Den snabbt växande kinesiska ekonomin sågs som en guldgruva för svenska företag. Det faktum att Kina fortfarande var långt ifrån en demokrati som respekterade mänskliga rättigheter var något man hoppades kunna förändra med marknadsekonomiska krafter.

Idag har vi en annan syn på Kina. För trots den växande ekonomin kontrolleras befolkningen rigoröst, dissidenter fängslas och oliktänkande som de muslimska uigurerna sätts i läger för att ”omskolas”.

Kinesiska påtryckningar

Kina är i år världens näst största ekonomi. Landets makt har vuxit sig långt utanför de kinesiska gränserna. Flera länder vittnar om att de utsätts för såväl kinesisk infiltration som hårda påtryckningar. Det senare är något som även Sverige fått känna på. Fallet Gui Minhai har fått Kinas Sverigeambassadör Gui Congyou att uttala hot mot både svenska politiker och svenska media.

”Visat var skåpet ska stå”

Om något har Sveriges ”brist på förståelse” för Kinas syn på saken när det gäller Gui Minhai fått det stora landet i öster att visa var skåpet ska stå. Kinesiska angelägenheter har Sverige inget att göra med – inte ens om ”angelägenheten” är en svensk medborgare.

Situationen får mig att tänka på när den dåvarande utrikesministern Carl Bildt pekades ut i läckta Wikileaks-dokument som en ”mellanstor hund med attityden hos en stor hund”. Kanske måste Sverige nu acceptera att vi inte ens är en mellanstor hund – utan i vissa sammanhang snarare en liten valp. Och makten i Peking är trots namnet långt ifrån en pekineser som vi jämbördigt kan leka med i parken. I varje fall inte utan hjälp av några större jyckar…

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Försvunna förläggaren Gui Minhai

Mer i ämnet