För svensk del beräknas den direkta avgiften vara ungefär en halv miljard kronor om året.

– Det är en medlemsavgift vi betalar. Alla länder behöver bidra till Natos gemensamma infrastruktur, högkvarter etcetera, och det är också för att vi ska få del av dessa, säger Per Olsson, försvarsekonom på Totalförsvarets forskningsinstitut.

Han beräknar att den direkta avgiften skulle landa på cirka 600 miljoner kronor. Utöver det lär indirekta kostnader tillkomma för anpassningar till Nato, men de väntas bli lägre på grund av att Sverige redan samarbetat med Nato ett tag.

– Försvarsmakten kommer ju förmodligen att behöva omorganisera sig en aning, anpassa kommunikationssystem, men vi är redan rätt väl anpassade till Nato, säger Per Olsson.

– Sedan ska vi skicka officerare till Natohögkvarteret, det kommer såklart också att behöva fyllas på med officerare hemma i Sverige för att ersätta dem. Det innebär en del merkostnader men till syvende och sist är det en prioriteringsfråga för Försvarsmakten.

Svenska officerare till Nato

Sverige har sex år på sig att anpassa sig till ett Natomedlemskap. Bland annat ska man bidra med cirka 200 personer som jobbar inom Nato. På sikt kan det handla om 250 personer.

Försvarsmakten räknar också med kostnader för anpassningar, till exempel av kommunikationssystem. Utöver det så kostar det också med eventuella insatser utomlands som de svenska soldater som ska placeras i Lettland. I dag vet man inte exakt hur stora summor det blir.

Natomedlemmar förväntas framöver också lägga minst 2 procent av sin bruttonationalprodukt på försvarsutgifter. I år får försvaret 119 miljarder kronor, vilket motsvarar 2 procent av BNP, enligt Natos sätt att räkna.

Enligt Per Olsson hade det antagligen inte blivit så mycket billigare att stå utanför Nato.

– Vi har sagt att vi ska upp till två procent av BNP, och det har egentligen inte med Nato att göra utan det är på grund av invasionen av Ukraina.