Foto: SVT

Inrikesministern om hotet från den våldsbejakande extremismen: ”Vi har gjort mycket”

Uppdaterad
Publicerad

Den våldsbejakande islamismen i Sverige har ökat stadigt, och radikaliseringen och rekryteringen pågår i detta nu. Inrikesminister Mikael Damberg (S) säger i SVT:s Aktuellt att det saknades lagstiftning och organisation när terrorsekten IS så kallade Kalifat bildades – men att mycket har gjorts sedan dess.

Inrikesminister Mikael Damberg var på plats i Aktuelltstudion på tisdagskvällen, efter SVT Nyheters rapportering om hotet från den våldsbejakande islamismen, som ökar enligt Säkerhetspolisen (Säpo).

Han konstaterar att Sverige inte var beredda när hundratals svenskar reste till Syrien och gick med i IS.

Deras barn gick med i IS

– Nu har vi gjort mycket. Vi har gjort terroröverenskommelser i bred politisk enighet över blockgränsen, där vi bland annat har skärpt straffen och infört förbud mot terrorresor.

Ökat i antal

Inrikesministern nämner också att regeringen har infört Centrum mot våldsbejakande extremism (CVE), för att motverka det och även stödja kommuner och myndigheter att jobba långsiktigt, samt att Säpo har fått mycket större resurser.

Från att ha varit cirka 200 för tio år sedan uppskattar Säpo att det i dag finns omkring 2 000 våldbejakande islamister i landet. De senaste året, under coronapandemin, har allt fler dessutom konsumerat våldsbejakande propaganda på nätet – med buskapet att utöva terror där du är, med de medel du har.

Mikael Damberg säger att Sverige främst försöker hantera den biten på EU-nivå, genom att försöka förmå sociala medier-jättarna att mycket snabbare rensa bort terrorinnehåll från sina plattformar.

– Att jobba systematiskt mot miljöer där radikalisering sker: skolor, vissa föreningar men också i nätmiljön, det är helt avgörande för att lyckas. Sedan har Säkerhetspolisen ganska bra koll på de mest extrema aktörerna i Sverige, de individer som finns som utgör ett säkerhetshot.

”Helt avgörande för att lyckas”

Säpo gör också bedömningen att ett stort problem är att statliga pengar indirekt går till finansiering av extremism, genom bidrag till olika organisationer som sprider bland annat propaganda och hat mot det västerländska samhället.

– Vi har tre olika utredningar som tittar på hur man ska införa ett nytt demokrativillkor, ett skärpt demokrativillkor så att statliga pengar och våra skattepengar aldrig ska kunna gå till den här typen av verksamhet, säger Damberg.

Rättelse: I en tidigare version av artikeln angavs felaktigt att Säpo skrivit att statliga pengar till studieförbund i vissa fall använts för att sprida antidemokratiska åsikter om våldsbejakande islamism. Det korrekta är att Säpo skriver att statligt stöd i vissa fall gått till organisationer som stödjer våldsbejakande islamism – men inte vilka organisationer det är. Det var därför fel att sätta ett samband mellan studieförbunden och Säpos rapport.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Deras barn gick med i IS

Mer i ämnet