USA:s president Donald Trump hotar med att släppa 800 IS-fångar i Syrien och Irak fria om inte europeiska länder tar emot dem. Men Sveriges regering har inga planer på att bistå dem som deltagit i IS-aktiviteter. De som begått brott bör i första hand dömas för det i de länder där de befinner sig, enligt inrikesminister Mikael Damberg.
En genomgång av terrormål av SVT tidigare i år visar att det kommit få fällande domar i Sverige. 2015 dömdes två göteborgare till livstids fängelse för att deltagit i ett mord i Syrien. Men ingen har dömts för att ha gjort en terrorresa, trots att Säpo uppskattar att omkring 150 personer har återvänt från konfliktzonerna. Anledningen är att de flesta reste innan lagen trädde i kraft 2016.
Nu är ytterligare skärpningar av terrorlagarna på gång. Senast i mars räknar regeringen med att lägga en proposition om att kriminalisera deltagande och samröre med en terrororganisation. Målsättningen är att lagen ska träda i kraft i augusti.
M och KD: För sent
Eftersom lagen om deltagande i terrororganisation inte är på plats än kommer den inte att beröra de personer som i dag sitter frihetsberövade i andra länder. Johan Forsell, rättspolitisk talesperson för Moderaterna, är positiv till åtgärderna men tycker att de kommer för sent.
– Utredningen var klar för ett år sedan och den här lagstiftningen borde ha kommit på plats redan före valet. Lagrådsremissen som vi väntar på nu borde ha kommit i somras, säger han.
Andreas Carlson, rättspolitisk talesperson för KD, är också kritisk.
– Regeringen har hela tiden varit emot, och röstade så sent som dagen innan terrordådet på Drottninggatan emot vårt förslag om förbud mot samröre och deltagande. Sedan svängde det snabbt, när de insåg faran vi andra länge varnat för, säger han.
Men Sofie Rudh, pressekreterare hos justitieminister Morgan Johansson, håller inte med om att lagstiftningen dragit ut på tiden, mer än att övergångsregeringen var förhindrad från att lägga propositioner under den långa regeringskrisen.
– Den här hösten har varit speciell, i övrigt har den inte tagit längre tid än andra produkter, säger hon.
Kriminaliseringen av samröre med terrorgrupper är en del av en större överenskommelse kring åtgärder mot terrorism mellan regeringen och allianspartierna från 2017. I den ingår också förslag om signalspaning, datalagring och dataavläsning för att underlätta Säkerhetspolisens utredningar. Sverigedemokraterna var inte med på överenskommelsen, men stödjer förslagen.
Remissinstanser som riktat kritik mot utredningen är bland annat Advokatsamfundet, Justitiekanslern och Journalistförbundet.
Svårt med bevisning
Vänsterpartiet, som stod utanför överenskommelsen, tycker att det finns många frågetecken kring den föreslagna lagstiftningen. En av dem är definitionen av vad som är en terrororganisation.
– Det är svårt att definiera lagmässigt. Vem bestämmer över den listan, vad definierar vi som terrorrism? Räknas nazistiska organisationer in? Det låter enkelt och självklart men börjar man gräva uppstår otroligt många svåra frågor, säger partiets rättspolitiska talesperson Linda Westerlund Snecker
Hon säger att Vänsterpartiet var kritiska även till tidigare skärpningar av terrorlagarna. Partiet befarar att när det handlar om brott som resor, finansiering och delaktighet är det svårt att bevisa att brott har begåtts.
– Det är oacceptabelt att resa till andra länder och begå krigsbrott, men där har vi lagstiftning. Farhågan är att vi fortsätter att stifta ineffektiva lagar i stället för att satsa på att människor inte radikaliseras och söker sig till de här organisationerna, säger hon.