• Viktigt meddelande:

    Det är ett gasutsläpp i bussdepån på Skottvägen i Örebro. De som befinner sig på platsen uppmanas att stanna inomhus eller utrymma området. Läs mer

Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Ryssland, Kina, Australien. Foto: TT

Ny metod visar tydligt samband mellan klimatförändringar och extremväder

Uppdaterad
Publicerad

Är extremväder, som värmen i Sibirien och torkan som ledde till skogsbränderna i Australien, normala väderhändelser för året, eller beror de på klimatförändringarna? Frågan har varit omdebatterad, men nu finns nya metoder för att vetenskapligt kunna belägga sambanden.

– Det går inte att säga att en enstaka storm eller värmebölja är en direkt konsekvens av klimatförändringarna, säger Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI. 

– Men den globala uppvärmningen gör att vissa väderhändelser blir vanligare och ofta mer intensiva. 

Det senaste året har extremväderhändelserna avlöst varandra. Torka och skogsbränder har härjat i både Australien och i Kalifornien. Sibirien har haft temperaturer långt över de normala under det första halvåret, vilket påverkat istäcket i Arktis som var rekordlitet i juli. Japan och Kina har drabbats av svåra översvämningar under sommaren. 

Kopplingen mellan dessa händelser och klimatförändringarna har ifrågasatts, bland annat av australiska politiker. Torka och bränder är inget ovanligt i landet, tvärtom. 

Även Kina drabbas återkommande av översvämningar och Sibirien har haft varma perioder förr. Det är därför inte helt enkelt att skilja på vad som är en normal, om än ovanlig väderhändelse, och vad som beror på den globala uppvärmningen. Men i vissa fall går det, för andra inte, enligt Erik Kjellström. 

– Man kan använda både väderobservationer och olika klimatmodeller för att beräkna sannolikheten för att en viss väderhändelse ska inträffa. 

Metoden kallas för “extreme event attribution” och tidigare i år kunde forskare, med hjälp av den här typen av beräkningar, slå fast att risken för de höga temperaturer som ledde till bränderna i Australien och rekordvärmen i Sibirien ökat väsentligt på grund av klimatförändringarna.

– Förutsättningarna för den typ av värmebölja som ledde fram till bränderna i Australien är ungefär dubbelt så stora i dagens klimat, jämfört med hur det var i början av 1900-talet, enligt klimatmodellerna, säger Erik Kjellström. 

Han menar att metoderna är relativt träffsäkra, men kan bli ännu bättre. Till exempel tenderar klimatmodellerna i studien att underskatta ökningen i värmeböljor i Australien där observationerna pekar på att risken till och med tiodubblats sedan början av 1900-talet.

Den här typen av forskning är också viktig för att bättre kunna förutsäga extremvädret i framtiden. I Sverige kommer fortsatt global uppvärmning ge fler och mer intensiva värmeböljor, samtidigt blir vintrarna kortare och risken för extrema köldknäppar minskar, enligt Erik Kjellström. 

– Vi kommer också se kraftigare skyfall och ökad risk för torka. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Klimat

Mer i ämnet