Mycket av den våldsutvecklingen som vi ser i dag drivs av narkotikamarknaden, enligt narkotikapolisen Lennart Karlsson. Arkivbilder från när Tullverket beslagtog droger i februari 2016, samt en skottlossning i Tullinge utanför Stockholm i juli 2019. Foto: Jessica Gow/TT, Fredrik Persson/TT

Krönika: ”Där jag gick ut med hunden stod nu unga och sålde droger”

Publicerad
Krönika ·

När jag växte upp kring Järvafältet i nordvästra Stockholm kände jag ingen som blivit ihjälskjuten. Det såldes inte droger på min gård och jag kände knappt någon som testat droger. På 15 år har mycket hänt, skriver SVT:s reporter Rebecca Randhawa.

Rebecca Randhawa

Reporter

En kväll för två år sedan skulle jag hem till mina föräldrar efter ett kvällspass på jobbet. På vägen dit möttes jag av flera polisbilar och ambulanser. Jag följde efter. På en parkering vid min gamla grundskola, hade två män skjutits ihjäl i en bil. Enligt uppgifter till SVT tillhörde de skjutna männen den kriminella gruppen Lejonen. Området där jag växte upp hade förändrats. På kvällarna där jag gick ut med hunden, stod i dag ungdomar och sålde droger på lekplatsen.

”Jag träffade en förtvivlad mamma på en sorgevaka”

Under mina år som reporter i Rinkeby har jag skildrat det ökande våldet med skjutvapen och upplevt frustrationen hos de boende i socialt utsatta områden. En kall och mörk decemberkväll 2016 blev två unga män ihjälskjutna på ett kafé på Rinkebystråket. Jag åkte dit. En grupp förtvivlade föräldrar till barn i området hade samlats på platsen. De berättade att de inte längre ville bo kvar i Rinkeby, men att de inte hade råd att flytta.

”Vi är rädda att de kriminella ska rekrytera våra barn till droghandeln när de är på väg hem från skolan och vi är på jobbet”, sa en av dem. Vid den tiden pågick en öppen droghandel vid tunnelbanan i Rinkeby.

Skjutningarna bara fortsatte. Fler unga sköts ihjäl.

Förra året träffade jag tonårstjejerna Amanda och Amira i Hässelby. En av dem hade förlorat sin pojkvän och även deras killkompisar hade mördats. 90 procent av deras vänner kände någon som skjutits ihjäl, sa de då. Samma år sköts en man ihjäl på en pizzeria i Rinkeby, mitt bland middagsgästerna. Jag träffade mannens förtvivlade mamma på en sorgevaka. Senare dömdes en 17-årig för mordet.

Mängden narkotika har ökat i Stockholmsområdet

Enligt narkotikapolisen Lennart Karlsson har mängden narkotika ökat i Stockholmsområdet och mycket av den våldsutvecklingen som vi ser i dag drivs av narkotikamarknaden. Tullen och polisens beslag av cannabis, kokain och amfetamin har sedan början av 90-talet till 2017, mer än tredubblats, enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN).

Jacob Fraiman, ordförande för Unga KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället) berättar att allt fler slåss om en attraktiv drogmarknad. ”I dag är det ett väldigt högt pris för de där snabba pengarna. Bara om du säljer i fel område, kan de vilja klippa dig.”

”Jag ville veta mer om de som säljer knarket”

Om man söker på ordet ”cannabis” på Netflix får man upp förslag på ungefär 100 filmer och serier. Droganvändning verkar ha normaliserats allt mer. ”Att röka på är väldigt normalt, alltså det är inte ens nånting konstigt. Det ses inte ens som en drog”, sa en elev på Danderyds gymnasium till SVT Stockholm förra året.

Jag ville veta mer om de som möter den här efterfrågan på droger, de som säljer knarket på våra gator. Jag kom i kontakt med ett tiotal tonåringar och unga män. Några har lämnat drogförsäljningen, andra vill göra det. Gemensamt för dem alla är att de kommer från socialt utsatta områden, ofta med frånvarande föräldrar eller föräldrar som missbrukar.

De flesta började ”beckna”, sälja droger i tidiga tonåren och använder även droger själva. ”Jag ville också ha de senaste kläderna, guldkedjorna och klockor som man ser i musikvideos,” säger en av killarna. De visar mig några svenska gansterrapvideos, där artister visar upp både vapen och droger. ”Ey, vart är de? Vi skjuter när vi ser dem”, rappar en kille.

”Fanns inga vapen i deras videos”

När jag var liten lyssnade jag på hiphop-artister som Blues och Ayo, och låtar som ”Mot alla odds” och ”Betongdjungelboken”. Vad jag kan minnas fanns inga vapen i deras videos eller några texter om att skjuta någon.

De jag träffar berättar hur äldre kriminella ofta lockar yngre i drogförsäljningen. ”Det kan börja med att de bjuder dig på en pizza, sen ber de dig att leverera ett paket åt någon för pengar, sen frågar de om du vill börja sälja”, berättar 15-årige Kevin.

Jag får också höra att det blivit svårare att tjäna pengar på droger, då allt fler säljer. Uppemot 50 ungdomar i en förort, säger någon. Ungdomar utan pengar säljer droger på krita. Lyckas de inte betala kan det få ödesdigra konsekvenser. ”När man becknar brukar man hamna i stora skulder. För en röding, alltså 500 kronor eller en lax, kan man bli slagen eller klippt helt och hållet”, fortsätter Kevin.

Vi befinner oss i ett läge där delar av den unga generationen växer upp med dödskjutningar i sin vardag. Om det här har hänt de senaste 15 åren – hur blir det då de kommande 15?

Det här är en krönika

Reflektionerna är skribentens egna. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.