Nytt lagförslag: Inför ämnesbetyg

Uppdaterad
Publicerad

Ersätt kursbetygen med ämnesbetyg, och slopa gymnasieskolans kurser. Det föreslår regeringen i en lagrådsremiss som presenteras i dag.

Syftet är ett betygssystem som mer balanserat väger in elevers styrkor och svagheter vid betygsättning. Betygen ska på så sätt bli mer rättvisande enligt den kunskap eleven besitter vid slutbedömningen.

”Behovet av att rätta till bristerna i dagens betygssystem är känt och förslag om ämnesbetyg och kompensatoriska inslag vid betygssättning är efterfrågade av både lärare och elever”, skriver regeringen.

Lagförslaget innebär att ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskola, gymnasiesärskola samt inom kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå. Skillnaden är att ämnesbetyg ger en helhetsbedömning av kunskaperna i ett ämne medan kursbetygen avspeglar insatserna i en specifik kurs – det vill säga i en del av ämnet.

Det betyder också att nuvarande kursutformning tas bort, samt att betyg ska bestämmas med hjälp av betygskriterier i stället för med hjälp av kunskapskrav i samtliga skolformer och årskurser där betyg sätts.

Börjar gälla i sommar

I dag får elever betyg i många olika delkurser. Systemet har kritiserats då enstaka sämre prestationer väger tungt på elevernas betyg, vilket i sin tur påverkar lärandet negativ.

Eleverna upplever att de straffas för sina sämsta prestationer men inte premieras för förtjänster, vilket enligt lagförslaget leder till att ”elever som presterat sämre i ett enskilt moment har svaga incitament att anstränga sig hårt” när det gäller övriga moment.

”Med kursbetygen hamnar för mycket fokus på betygssättning i stället för undervisning och lärande. Ämnesbetyg bidrar till en helhetssyn på undervisningen av ämnet och mer fokus på elevens kunskapsutveckling”, skriver regeringen.

Ändringarna föreslås överlag träda i kraft i juli 2022, men när det gäller ett införande av ämnesbetyg föreslås att de första eleverna påbörjar sina studier i det nya systemet först hösten 2025.

FRÅN 5 TILL MVG TILL A

Fram till 1994 var gymnasieskolan indelad i linjer, där alla elever inom en linje i princip följde samma studieväg. Eleverna fick ämnesbetyg, med betygsstegen 1–5.

Betygssystemet var relativt, det vill säga en elevs kunskaper vägdes mot andra elevers kunskaper. Betygsstegen fördelades enligt en normalfördelningskurva. Det innebar att på riksnivå skulle en majoritet ha betyget 3.

Sedan 1994 är gymnasieskolan indelad i program. Programmen är uppbyggda på ett visst antal kurser i varje ämne. Betygssystemet är inte relativt utan mål- och kunskapsrelaterat – en viss kunskapsnivå ger ett visst betyg. Betyg sätts efter varje kurs.

Från början användes betygsstegen Icke godkänd (IG) Godkänt (G), Väl godkänt (VG) och Mycket väl godkänt (MVG).

Därefter, 2011, utökades betygsstegen till sex, A–F. Samma betygsskala gäller för grundskolan.

Källor: Direktiv 2018:32 och SOU 2016:77

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.