Foto: Fredrik Sandberg/TT

Lånefesten kan snart vara över

Uppdaterad
Publicerad
Analys ·

Under ett par decennier har Sverige varit bolånetagarens paradis. I princip har bolån varit gratis. Dessutom slapp man länge betala tillbaka lånen.

Knut Kainz Rognerud

Ekonomireporter

Finansinspektionens förslag om tuffare amorteringskrav har fått många att skälla. Den fackliga organisationen LO är orolig för förstagångsköparna på bostadsmarknaden, fastighetsmäklare och byggbolag är oroliga för bostadsrättspriserna och en bubbla som kanske är på väg att spricka och politiker är oroliga för opinionen.

Argumentet för att högt belånade hushåll ska amortera lite till på sina nylån är att svenskarnas lånefest pågått lite för länge. På tjugo år har hushållens skuldkvot, det vill säga hushållens låneskulder i procent av disponibel inkomst nästan fördubblats, från hundra procent till närmare två hundra procent. Det betyder att en genomsnittlig svensk familj har lån som är dubbelt så stora som den gemensamma årsinkomsten. För nylåntagare är skuldkvoten cirka fyra hundra procent. I Stockholm över fem hundra procent.

Bostadsmarknad

Det är de här siffrorna som fått ekonomerna på internationella organisationer som OECD och IMF att sova oroligt de senaste åren. Gång på gång har de varnat för att om den svenska lånebubblan spricker kan den utlösa en ny finanskris. En ny svensk bankkris liknande den vi hade i början av 90-talet kan enligt OECD komma att kosta samhället runt 650 miljarder kronor.

Behövde inte betala tillbaka

I början av 2000-talet drev svenska banker, med statliga SBAB i spetsen, på för en helt ny amorteringskultur i Sverige. Eller snarare avskaffandet av en amorteringskultur. Under stora delar av 1900-talet hade Sverige och svenska banker, precis som många andra europeiska länder, strikta återbetalningskrav. Ett bostadslån betalades normalt av på mellan 30 till 40 år. Att vara skuldsatt som gammal var skamligt.

Medan man i till exempel Finland, Tyskland och Norge fortfarande kräver att lånen ska återbetalas inom en halv livstid började svenskar vänja sig vid att slippa betala tillbaka. Det är bland annat detta i kombination med allt lägre räntor som fått svenska bostadspriserna att skena de senaste decennierna.

Ont i plånboken

Sedan förra året måste svenska nylåntagare åter börja betala tillbaka bostadslån. Men inte hela lånet. Bara ned till 50 procent av bostadens värde. Hushåll med lån på över 70 procent av bostadsvärdet måste betala tillbaka i en takt på 2 procent av lånet varje år. På lånet som motsvarar 50 till 70 procent av värdet är återbetalningstakten 1 procent per år.

Utöver det har många banker blivit betydligt tuffare i sina krav.

Det nya förslaget från Finansinspektionen gör att högt belånade nya bostadsköpare kommer att få amortera ytterligare.

Finansinspektionens förslag gör att många förstagångsbostadsköpare i dag känner plånbokssmärtor. Samtidigt är det relativt modest i ett internationellt och historiskt perspektiv. Den stora frågan är dock vad regeringen gör. Det är inte roligt att vara den som tänder ljuset och säger att lånepartyt är över. Speciellt inte när det snart är valår.

Det här är en analys

Slutsatserna är journalistens egna. SVT:s medarbetare agerar inte i något politiskt parti-, företags- eller intresseorganisations intresse. Det är förenligt med SVT:s sändningstillstånd §8 att ”kommentera och belysa händelser och skeenden”.

Bostadsmarknad

Mer i ämnet