Länsstyrelserna sammanställer ”lägesbilder” över hur det svenska samhället påverkats av Rysslands invasion av Ukraina.
Den övergripande bilden av de första rapporterna är att effekterna hittills är små och att samverkan mellan olika aktörer fungerar bra. Men SVT:s genomgång visar att det också finns problem, varningar och orosmoln.
Många kommuner efterlyser bättre information från Migrationsverket och andra myndigheter. Länsstyrelsen i Halland skriver att det är ”fortsatt ett problem” med kommunikationen kring utplacering av flyktingar och kommunerna i länet efterlyser besked om finansieringen. ”Frågan om statlig ersättning till kommunerna för tillhandahållna evakueringsboenden måste lösas” skriver länsstyrelsen i Skåne.
I Jämtland upplever kommuner att det ”tar mycket kraft” att hantera alla frivilliga flyktinginitiativ. Men det finns också lösningar; i både Jämtland och Kronoberg används e-tjänster som samordnar frivilliginsatser.
Oro för rabies
På flera håll lyfter man frågan om flyktingarnas medföljande husdjur. Länsstyrelsen i Skåne skriver att det är en ”Ny situation jämfört med 2015 att många har med sig djur. Tullverket kontrollerar vid ankomst och därefter har Jordbruksverket ansvaret. Oklart hur detta kommer att fungera i praktiken.”
Östergötland varnar för risken för rabiessmitta i Sverige och länsstyrelsen Gotland skriver att regionen samverkar med veterinärer med anledning av rabiesrisken. Gotland vill också se en samordnad information på ukrainska om vad som gäller för medföljande husdjur, och Jämtland ser ett ”eventuellt behov av nationellt samordnad information kring rabies”.
Initiativ ”tar kraft”
Kriget och flyktingvågen ger upphov till en både oro och frågor.
- Östergötland framhåller risken att livsmedelsförsörjningen kan påverkas på lång sikt när spannmål försvinner från världsmarknaden. Kalmar beskriver ”ekonomisk oro hos livsmedelsproducenter”. Västerbotten efterlyser samverkan ”om det skulle bli aktuellt med ransonering”.
- I Västernorrland beskrivs det som en ”utmaning” att hitta skolplatser till nyanlända på mindre orter. I Östersund har man redan anställt både rysktalande och ukrainsktalande personal på en förskola.
- Norrbotten ser en risk för konkurser inom åkerinäringen till följd av de höjda drivmedelspriserna. Problem som i sin tur kan leda till störda livsmedelsleveranser.
- Arjeplog har redan börjat planera för en längre matberedskap vid en eventuell kris, och i Örebro län har kommuner börjat förbereda en ”viss omfördelning av resurser” med anledning av det säkerhetspolitiska läget.
- Södermanland efterlyser en ”nationell vägledning hur inkomna mejl från statliga aktörer i Ukraina ska hanteras.”
Vet du mer? Kontakta SVT:s granskande reportrar.